Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Animation av coronavirus
Foto: Fusion medical animation
Länkstig

Så skiljer sig europeiska länder i kommunikationen kring covid-19

Publicerad

Individens ansvar står i centrum vid kommunikationen till allmänheten om covid-19. En ny studie på Handelshögskolan i Göteborg visar dock på avgörande skillnader när det handlar om hur ledare i fyra europeiska länder kommunicerar till allmänheten om riskerna med coronaviruset. I Italien och Spanien beskrivs coronapandemin som en strid som måste bekämpas tillsammans, medan Tyskland är det enda land där frågan kommit upp om hur begränsningar i rörelsefrihet riskerar att påverka de demokratiska rättigheterna.

I studien Communicating about COVID-19 in four European countries: Similarities and differences in national discourses in Germany, Italy, Spain, and Sweden har ett internationellt forskarteam, med tre forskare från Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, jämfört hur coronapandemin kommunicerats till allmänheten i Italien, Tyskland, Spanien och Sverige. Det genom att studera tal till nationen som hölls av de politiska och konstitutionella ledarna i de fyra olika europeiska länderna under mars månad 2020.

Gemensamt för de fyra länderna är att individen lyfts fram både som problemet och lösningen på pandemin

De fyra länderna har olika strategier för att hantera pandemin, där Italien och Spanien tidigt införde en strikt så kallad ”lockdown”, medan Tyskland och främst Sverige valt en mindre restriktiv väg.  

Gemensamt för de fyra länderna är att individen lyfts fram både som problemet och lösningen på pandemin. Individen ska genom att ändra sitt beteende och sina rörelsemönster hjälpa länderna att ta sig igenom krisen, menar Annelie Sjölander-Lindqvist, forskare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som lett studien. Dock visar studien på tydliga skillnader i retoriken.

– I Spanien och Italien bygger talen till nationen mycket på att vi tillsammans måste kämpa oss igenom den här ”striden” och att det kommer att stärka oss som en nation. Det här har inte funnits på samma sätt i de svenska talen, säger Annelie Sjölander Lindqvist.

Det man kan fundera över är hur lätt och snabbt det gått att på olika sätt inskränka rättigheter som vi tidigare sett som helt självklara

Bild
Annelie Sjölander-Lindqvist
Annelie Sjölander-Lindqvist.
Foto: Hillevi Nagel

En förklaring kan vara att den svenska allmänheten i jämförelse har ett högt förtroende för myndigheter, vilket gör att man inte ser det som nödvändigt att använda den typen av symbolladdad retorik för att få medborgarna att följa olika restriktioner.  

Frågan hur hanteringen av coronapandemin påverkar förhållandet mellan demokrati och begränsningar av rättigheter togs endast upp i Tyskland, då i förbundskansler Angela Merkels tal till nationen. 

– Det är intressant att hon är den enda som uttalar att det här faktiskt är ett hot mot demokratin i och med att individens frihet att röra sig fritt, både inom landet, men även över landsgränser, så tydligt begränsas, säger Annelie Sjölander-Lindqvist. 

– Det man kan fundera över är hur lätt och snabbt det gått att på olika sätt inskränka rättigheter som vi tidigare sett som helt självklara.  

Referens: Sjölander-Lindqvist, Annelie et al. "Communicating about COVID-19 in four European countries: Similarities and differences in national discourses in Germany, Italy, Spain and Sweden” Frontiers in Communication. DOI: 10.3389/fcomm.2020.593325