Ögonkorallens spridning kartläggs

En polyp av Lophelia pertusa släpper sina ägg i lab, fotograf Susanna Strömberg.

Genom lyckad förökning av djuphavskoraller i laboratorium har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga utvecklingen och beteendet hos korallernas larver för att bättre förstå hur de sprids och hur reven i framtiden ska kunna skyddas.

Ögonkorallen Lophelia pertusa är en revbyggande stenkorall som förekommer på 40 till drygt 3300 meters djup från Barents Hav till Antarktis tröskel. Många marina djurarter finner skydd och föda bland ögonkorallens grenar, till exempel torsk och gråsej.

Ögonkoraller finns även i Kosterhavets nationalpark där djupvatten från Atlanten förs in via Norska rännan.

Genom lyckad förökning av djuphavskorallen i laboratorium har forskarna nu fått möjlighet att kartlägga embryo- och larvutveckling och studera hur ögonkorallens larver beter sig under spridningsstadiet.

Koraller sprider sig enbart som larver

Utbredningen för de vuxna korallerna har kartlagts noga, men hittills har ingenting varit känt om deras larvstadie, mer än vad som kan antas genom studier av tropiska koraller.

− Som för alla organismer, som sitter fast på en plats, så är larvstadiet det enda sättet för ögonkorallen att sprida sig till nya områden för att vidmakthålla genetiskt utbyte mellan olika populationer, säger Susanna Strömberg vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Tidigare forskning har visat nära släktskap mellan ögonkoraller utanför kusten i södra Europa och bestånd ända upp till Barents hav utanför Norges nordkust. De stabila norrgående kustströmmarna fungerar som motorvägar för larvspridningen, och de korallpopulationer som ligger längs ”motorvägen” matas på av larver från sydliga rev. Troligen så fungerar korallrev längs vägen som mellansteg där larver sätter sig och växer upp och reproducerar sig så att deras larver i sin tur transporteras längre norrut.

− Men när nu vissa av rev förstörts av trålning så kan vi ha utplånat mellansteg så att rörligheten för ögonkoraller mellan södra Europa och Barents hav har brutits, säger Susanna Strömberg.

Sätter sig efter några veckor och äter under larvstadiet

För att veta hur långt larver sprids från moder-revet behöver forskarna mer kunskap om hur länge larverna transporteras i vattenmassan, och hur mycket de kan påverka sin position i djupled.

− I studierna fann vi att ögonkorallens larver inte är fullt utvecklade larver förrän efter tio dygn, och de är inte mogna att sätta sig förrän tidigast efter tre till fem veckor.

Utvecklingen sker i låga temperaturer och tar längre tid än för tropiska koraller. Tropiska larver kan vara redo att sätta sig redan efter två till fem dagar.

− Efter den frisimmande perioden, som är de första 3-5 veckorna, är larverna närmare botten i jakt på lämpligt ställe att sätta sig, och den huvudsakliga spridningen sker antagligen de första fem veckorna.

Forskarna har också funnit att larverna äter under sin larvperiod. Det påverkar deras spridning i djupled genom att de kommer att uppehålla sig längre där det finns mat.

Reven hotade

Stora delar av ögonkorall-reven har förstörts av bottentrålning, de norska reven har nästan halverats.

Även om trålningen är det största direkta hotet mot korallreven så finns fler hot, som utvinningen av olja och gas till havs. Och ett uppseglande hot som forskarna än inte kan förutsäga effekterna av är havsförsurningen.

Kontakt:
Susanna Strömberg, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

031-786 96 36,: 076-622 96 36, susanna.stromberg@gu.se

Avhandlingens titel: Early Life History of the Cold-Water Coral Lophelia pertusa – with Implications for Dispersal

Länk till avhandlingen>>

Handledare: Ann Larsson
Projektkoordinator: Kerstin Johannesson

Foto:
Bild 1: En polyp av Lophelia pertusa släpper sina ägg i lab. (Foto: Susanna Strömberg)
Bild 2: Susanna Strömberg sätter ihop kärnan till de artificiella reven. Lecablocken med handtag gjöts in i artificiella rev av betong.