Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny forskarantologi från SOM-institutet - Ekvilibrium

Publicerad

Dagens svenska samhälle är ett samhälle i obalans. Samhällssystem som tidigare varit stabila och pålitliga har rubbats ur sitt läge. Det gäller till exempel partisystemet, det offentliga samtalet, säkerhetsläget, medielandskapet och välfärden. Den fortsatta utvecklingen är svårläst. Det visar boken Ekvilibrium, den senaste forskarantologin från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som med hjälp av institutets unika tidsserier sammanfattar resultaten från den 30:e nationella SOM-undersökningen.

Det råder osäkra tider. Krig, terrorhot och ett ostadigt parlamentariskt läge på såväl hemmaplan som inom EU ställer det svenska samhället inför stora och delvis nya utmaningar. I samband med den stora flyktingkrisen under hösten 2015 talades det om systemkollaps. Sådana beskrivningar är ovanliga i ett land som under lång tid kännetecknats av politisk och samhällelig stabilitet.

– När grundläggande förutsättningar förändras rubbas balansen och system försöker antingen röra sig tillbaka till utgångsläget eller röra sig mot ett nytt jämviktsläge. I sådana lägen uppstår snabbt ett behov av koordinering mellan aktörer som verkar på olika områden. De politiska partierna och stora myndigheter som Polisen och Migrationsverket är bra exempel på aktörer som kanske mer än tidigare är utsatta för ett starkt förändringstryck. Det är dessa skiften i såväl opinion som samhällsstruktur som vi försökt illustrera i boken, säger Henrik Oscarsson, föreståndare vid SOM-institutet och en av redaktörerna för Ekvilibrium.


 

Nya samhällsproblem toppar dagordningen
SOM-institutet har i samband med de senaste 30 årens nationella undersökningar frågat svenskarna vilka samhällsfrågor de tycker är viktigast.
– Normalläget för svensk samhällsagenda är att den domineras av välfärds- och arbetsmarknadsfrågor, men så är det inte längre. Från att ha haft en jämförelsevis undanskymd position på svenskarnas dagordning, har invandring och integration kommit att bli den i särklass viktigaste samhällsfrågan, säger Henrik Oscarsson.

Över hälften av de tillfrågade svenskarna svarade under höstvintern 2015 att frågor med anknytning till integration, flyktingmottagning och invandring var ett viktigt samhällsproblem. Bara två gånger tidigare under de senaste tre decennierna har svenskarnas dagordning varit så dominerad av en enskild fråga. Första gången var i slutet av 1980-talet då miljöfrågorna stod högst på agendan. Andra gången var under 1990-talets ekonomiska kris, då det istället var jobb- och arbetsmarknadsfrågor som upplevdes viktigast.

Samhällsdebatt och teknikutveckling påverkar förtroendet för medier
Ett annat område där den senaste SOM-undersökningen går emot den traditionella modellen är medierna. Sverige har jämfört med andra länder präglats av ett relativt högt förtroende för de stora nyhetsmediernas bevakning, oavsett grupptillhörighet. Men i takt med att digital alternativ nyhetsrapportering blivit allt mer tillgänglig pekar de senaste resultateten på ett tydligt samband mellan vad man tycker i migrationsfrågan och vilket förtroende man har för de etablerade svenska nyhetsmediernas innehåll.
– Förtroendet för de stora nationella medierna som Sveriges Television, Sveriges Radio och Dagens Nyheter är betydligt lägre bland personer som är kritiska till en mer generös flyktingpolitik. Så även på detta område har flyktingkrisen kommit att fungera som en vattendelare i det svenska samhället, säger Jonas Ohlsson, undersökningsledare vid SOM-institutet och en av redaktörerna för Ekvilibrium.

Hög oro i samband med undersökningen

Läget när den nationella SOM-undersökningen 2015 genomfördes var på många sätt extremt, med Syrienkonflikten, terrorhot, försämrat säkerhetspolitiskt läge, krig i närområdet, parlamentarisk kris och medieföretag i stora ekonomiska bekymmer. Sammantaget var det ett stresstest av sällan skådat slag för det svenska samhällsbygget, något som analyserna i Ekvilibrium tar hänsyn till. Globala spänningar har lett till kraftiga polariseringar i samhällsdebatten, som inte bara syns i migrationsfrågan utan även i opinion kring bistånd och medlemskap i NATO.

– Det är mot denna mycket ovanliga bakgrund som resultaten i boken ska förstås. Det är lätt att anlägga ett illavarslande tonfall, men för de flesta svenskar fortsätter livet i samma takt som förut. Även om marken under det svenska samhället gungar lite så kommer nya jämviktslägen så småningom att infinna sig, säger Henrik Oscarsson.

Beställ boken eller läs samtliga kapitel från Ekvilibrium på SOM-institutets webb

För mer information, kontakta
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, föreståndare för SOM-institutet och redaktör för Ekvilibrium. Telefon: 031-786 46 66
E-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Jonas Ohlsson, medieforskare vid Göteborgs universitet, undersökningsledare vid SOM-institutet och redaktör för Ekvilibrium. Telefon: 031-786 61 25
E-post: jonas.ohlsson@gu.se

Maria Solevid, universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, undersökningsledare vid SOM-institutet och redaktör för Ekvilibrium. Telefon: 031-786 18 44
E-post: maria.solevid@pol.gu.se


Fakta
- Ekvilibrium är den 66:e forskarantalogin från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Boken består av totalt 27 kapitel skrivna av 37 olika forskare.
- Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.
- Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och är nu fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.