Hoppa till huvudinnehåll
Image
Bild från Imri Sandströms avhandling Tvärsöver otysta tider / Across Unquiet Times.
Bild från Imri Sandströms avhandling Tvärsöver otysta tider / Across Unquiet Times.
Länkstig

Nio miljoner till forskningsprojekt på Konstnärliga fakulteten

Strategier för att sprida konstnärlig forskning, att skriva om bildkonst och dolda budskap i barockens klavermusik. Om det handlar tre konstnärliga forskningsprojekt som har beviljats drygt nio miljoner i stöd från Vetenskapsrådet.

Göteborgs universitet toppar listan över de lärosäten som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet. Tre forskningsprojekt vid Konstnärliga fakulteten, inom litterär gestaltning, musikvetenskap och bildkonst, får dela på sammanlagt 9 229 000 kronor.

Ett av projekten är Att skriva visuella relationer som tilldelats 2 766 000 kronor. Det är forskaren Imri Sandström vid HDK-Valand som ska undersöka möjligheter att skriva om bildkonst.

− Med en tentakel i litterär gestaltning och en inom bildkonst är det här en forskning som formulerats i mig under en längre period. Det ska bli väldigt roligt att få ägna mig åt relationen mellan verbalt språk och bild, säger hon.

Relation mellan ord och bild

Inom såväl det bildkonstnärliga som det litterära fältet finns en lång tradition av att arbeta med text och bild jämsides varandra. Dels genom att beskriva bild med ord och dels genom att skriva bild, det vill säga skapa ett verbalt uttryck av ett visuellt uttryck.

 Imri Sandström menar att en vanlig föreställning om det visuella och det skrivna är att det råder en avgrund mellan dem.

− Men det handlar snarare om en relation, ett ömsesidigt beroende där de är villkorade av varandra. Det finns naturligtvis skillnader mellan text och bild. Men snarare än att utgå från två separata uttryck – ett avstånd som ska överbryggas – utgår jag ifrån relationen och undersöker hur skillnaderna agerar.

Forskningen kommer att bedrivas genom bland annat skrivandet av essäer och poesi. De ska formas med hjälp av så kallade ekfraser, ett litterärt sätt att fånga en bilds uttryck. 

Ekfraser är relativt vanligt förekommande men ofta dyker de upp och passerar obemärkt.

− Som en del av forskningen är det viktigt att synliggöra ekfrasen. Vem är det som skriver? Vad synliggörs i texten och hur? Och vilka ideologiska förhållningssätt kan skönjas i framställningarna?

Imri Sandstöm hoppas att hennes forskning ska bidra med ny kunskap som kan gynna så väl bildkonsten, som litterär gestaltning och konstnärlig forskning.

Nya sätt att sprida forskning

Det andra forskningsprojektet är Spridningsekologier: dekoloniala kunskapspraktiker, feministisk metodologi och Open Access som leds av forskaren Eva Weinmayr vid HDK − Valand. Projektet har tilldelats 2 956 000 kronor och ska undersöka möjliga strategier för att sprida konstnärlig forskning. Eva Weinmayr kommer bland annat att arbeta med att utveckla ett ramverk som främjar nya sätt att sprida forskning.

Gemensamt för HDK-Valands två mottagare av det konstnärliga projektstödet är att de nyligen avslutat sina doktorandstudier vid institutionens forskarutbildning.

Mick Wilson, som är professor i konst och studierektor för forskarutbildning vid HDK-Valand, gläds åt att hans före detta studenter beviljats projektbidrag.

− Det är ett bevis på Imris och Evas höga kaliber som forskare, deras originalitet och engagemang som praktiker och naturligtvis deras hårda arbete under många år.

Han tycker Vetenskapsrådets beslut även kan ses som ett gott betyg för forskarutbildning.

− Förhoppningsvis betyder det att vår träning i forskarhantverket förbereder akademiker för framtida möjligheter och karriärer som forskningsledare, säger Mick Wilson.

Kod i tryckta notutgåvor

Vetenskapsrådets tredje projektbidrag tilldelas forskaren Joel Speerstra vid Högskolan för scen och musik. Hans projekt Det gåtfulla Panteon: att uttyda dolda budskap i barockens klavermusik får 3 507 000 kronor. I projektet ska han studera exempel på musikalisk kod i tryckta notutgåvor i den emblematiska traditionen under barocken.

− Jag ska undersöka hur en grupp barockkompositörer – Froberger, Buxtehude, Pachelbel, Jacquet de La Guerre, Pasquini, Muffat, Kuhnau och Fischer – var engagerade i en gemensam lek med musikaliska pussel, en lek med en musikalisk kod som fallit i glömska, säger han.

Vad betyder det för dig att få VR-stödet för ditt projekt?

− Ibland har man ett projekt man bara måste göra oavsett om man får stöd eller ej, och detta är ett sånt projekt för mig. Jag är djupt tacksam till VR att jag får möjligheten att kasta mig in i denna värld i dialog med studenter från Högskolan för scen och musik.

Text: Åsa Rehnström

Projektbidrag till forskare vid Göteborgs universitet

Imri Sandström, 2 766 000 kronor
Att skriva visuella relationer

Joel Speerstra, 3 507 000 kronor
Det gåtfulla Panteon: att uttyda dolda budskap i barockens klavermusik

Eva Weinmayr, 2 956 000 kronor
Spridningsekologier: dekoloniala kunskapspraktiker, feministisk metodologi och Open Access

Dessutom är Elena Raviola, professor i design, medsökande till projektet Spökplattform: Generera den komplexa bilden data, arbete och logistik. Projektet kommer att drivas av Benjamin Gerdes vid Kungliga Konsthögskolan och tilldelades 4 497 000 kronor.