Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Nicklas Nordfors gjorde fältstudie i Sydafrika

Publicerad

I våras reste Nicklas Nordfors, student i nationalekonomi, till Sydafrika på ett stipendium från Sida för att göra en Minor Field Study, MFS. Han studerade den ekonomiska ojämlikhetens betydelse för förekomsten av hiv. Här berättar han om sina erfarenheter och ger tips till dig som funderar på att göra en fältstudie.



Kan du berätta lite om hur du gjorde din studie?
– Jag befann mig framför allt i Kapstaden, men också i städerna Durban och Pretoria. Jag studerade ekonomisk ojämlikhet och hiv, vilket är ett område som inte har studerats så mycket tidigare. I min studie utgick jag från redan insamlad data av Human Sciences Research Council där det finns information om hiv, till exempel hiv-status och attityder till hiv men även information kring hushåll, hur de bodde och liknande. Datan saknade dock uppgifter om inkomst, vilket gjorde att jag fick använda mig av hushållens tillgångar och boendestandard som ett alternativt mått på ekonomisk ”status”. Mitt mål var att intervjua ett antal olika forskare om ämnet på plats.

Vad kom du fram till?
– Jag tittade på ekonomisk ojämlikhet på två nivåer, kommunal och provinsiell, och kom fram till att förekomsten av hiv inte påverkas av ekonomisk jämlikhet/ojämlikhet. Men när jag i en separat analys tittade på kvinnor respektive män fann jag stora skillnader. Kvinnor som lever i en kommun med stor ojämlikhet har högre sannolikhet att vara hiv-smittade, medan för män är det tvärtom: hög ojämlikhet minskar sannolikheten för hiv. Jag fann också att en person med hög ekonomisk status har större sannolikhet att vara hiv-smittad.

Hur valde du land och ämne?
– Jag är intresserad av hälsofrågor och hälsoekonomi i utvecklingsländer. Själva ämnet kom på förslag från min handledare Dick Durevall, som är professor i utvecklingsekonomi.

Varför valde du att göra en fältstudie och inte en litteraturstudie till exempel?
– Jag är intresserad av utvecklingsfrågor och tyckte att en MFS var ett bra sätt att studera utvecklingsfrågor i praktiken.

Hur var det att göra en fältstudie?
– Det var inte en fältstudie på så vis att jag samlade in hårddata, men jag gjorde intervjuer på plats och samlade in sekundär information. Ibland var det svårt att få tag i rätt personer men jag hade god hjälp av min lokala handledare, som för övrigt doktorerat här på institutionen. Nu arbetar hon på Human Sciences Research Council i Kapstaden.

Räckte MFS-stipendiet för dina kostnader?
– Ja, stipendiet ihop med det vanliga studiemedlet det räckte till allt – flygresa, boende, mat, resa till Härnösand etc.

Vad tyckte du var det svåraste med fältstudien?
– Att få grepp om ämnet under en sådan kort period. Man läser, gör intervjuer och tror man förstår, och inser sedan att man inte har helt rätt fokus. Fältarbete kräver mycket tid, mer tid än du tror, att förstå vad du sysslar med. Två månader är i kortaste laget. Du bör nog vara borta längre för att etablera dig, hitta ett sammanhang och få tag i rätt personer.

Och mest givande?
– På ett personligt plan var det väldigt givande att få ta eget ansvar, sätta sig in i en ny kontext och klara sig själv i ett nytt land. Jag tycker Sydafika är ett fantastiskt land och kul att vara i. Man kan läsa om segregationen i Sydafrika men det är en helt annan sak att gå på gatorna i Kapstaden och med egna ögon se två meter höga murar med elstängsel som omger vita bostadsområden, och ett par kilometer längre bort hitta kåkstäder där enbart svarta eller färgade människor bor. Dessa upplevelser ger en annan förståelse och sätter spår i en.

Hur förberedde du dig?
– Jag läste en hel del litteratur och hade kontakt med min lokala handledare. Jag hade inte jättemycket tid på mig.

Vad tyckte du om Sidas obligatoriska förberedelsekurs?
– Den var kul. Den innehöll inte så mycket nytt om man redan vet lite om utvecklingsfrågor. Två nyttiga föreläsningar handlade om hälsa och personlig säkerhet. Roligast var att träffa andra som skulle göra fältstudier i helt andra ämnen och få perspektiv på ämnen och metoder.

Har du några tips till andra som funderar på att göra en MFS-studie?
– Du ska välja ett ämne som är kul för du kommer att ägna mycket tid åt uppsatsen. Tillbringa mycket tid i fält, helst mer än två månader. Inför resan är det bra att läsa på mycket om landet och ämnet och kolla upp boende och information om landet, liksom hålla kontakt med din lokala handledare. Jag tror det kan vara klokt att resa två för att alltid ha någon att diskutera med, även om jag trivdes med att resa själv. Och var beredd på att du troligen inte hinner klart med uppsatsen i tid, men det kommer uppsamlingsseminarier. Ska du göra en uppsats i nationalekonomi är det bra att ha en god grund i statistik och ekonometri så att du kan analysera dina resultat på ett vettigt sätt.

Om Nicklas Nordfors:

23 år, snart kandidatexamen i statistik och nationalekonomi. Titel på uppsats presenterad 15 januari 2015: "Economic inequality and HIV in South Africa". Arbetar som lärare i statistik och forskningsassistent vid Institutionen för nationalekonomi med statistik. Siktar på att studera masterprogrammet i nationalekonomi till hösten. Vill hålla på med utvecklingsekonomi i framtiden.