Hoppa till huvudinnehåll
Bild
En öde terminalhall på flygplats, med ett fåtal personer i bakgrunden
Coronapandemi kan få långtgående konsekvenser på individnivå men det är inte självklart att det blir så på samhällsnivå, säger Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi: "Det skulle kunna bli en positiv spin-off effekt av ett vaccin".
Foto: Markus Spiske
Länkstig

”Inte uppenbart att pandemin får långsiktiga ekonomiska konsekvenser"

Publicerad

Hallå där, Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, som ingår i finansministerns referensgrupp för hantering av coronapandemins ekonomiska konsekvenser. Vad gör ni i gruppen?

Bild
Porträttfoto av Olof Johansson Stenman.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi och en av deltagarna i finansministerns referensgrupp om coronapandemin.

– Det består i huvudsak av ett antal möten under finansministerns ledning. Mycket handlar om stabiliseringspolitiska frågor. Ofta är det avvägningar mellan kortsiktiga och långsiktiga effekter vi diskuterar, till exempel att permitteringar löser ett kortsiktigt problem, men på sikt innebär en inlåsning eftersom man också vill att det ska ske en utveckling på arbetsmarknaden. Frågan är också vad som är kostnadseffektivt: till exempel munskydd kan man tänka är dyrt men det måste, förutsatt att de har effekt, ställas mot kostnaden för att människor är hemma från jobbet – vilket sannolikt är väldigt mycket dyrare. Det är också viktigt att tänka på att det till exempel inte handlar om munskydd eller inte munskydd, utan om när det är rimligt att starkt rekommendera till exempel munskydd (rimligen i situationer där det är svårt eller omöjligt att hålla tillräckligt fysiskt avstånd), och när det inte är det. Mer allmänt kan man förstås inte helt separera rent ekonomiska frågor från smittspridningsfrågor.

Funkar stödpaketen?

– Delvis gör de det. Det är helt klart färre som gått i konkurs än som skulle ha gjort det utan stödpaketen. Sedan kan man i vissa delar diskutera hur träffsäkra de är, som sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. I våras pratade man om att starta igång ekonomin igen och så blev det ju inte. Nu är det i stället mer fokus på att stoppa blödningen än på omstart.

Hur ser du på läget för Sveriges ekonomi framöver?

– Det är nu en extremt tudelad ekonomi. Stora delar går ändå hyfsat bra, som börsen. Samtidigt är det vissa delar som är hårt drabbade, som kulturbranschen och restaurangnäringen. Där finns väldigt stora personliga tragedier, men sett ur ett lite cyniskt samhällsperspektiv så är det troligt att nya restauranger kan starta relativt snabbt. Andra delar av ekonomin kan mer kvarvarande minska, som detaljhandel i fysiska butiker. Det är en transformering av samhället, och som vid nästan alla kriser slår det orättvist och ojämlikt. 

Hur länge kommer ekonomin att påverkas av pandemin?

– Det beror lite på vilken nivå man talar om. På individnivå kan det hänga i länge om man blir av med jobbet och inte får tillbaka det till exempel. Totalt sett, på samhällsnivå, är det inte uppenbart att det måste bli långsiktiga konsekvenser. Det skulle kunna bli en positiv spin off-effekt om vi får ett fungerande vaccin och saker rullar igång igen.

Det har talats en hel del om möjligheten att göra en grön omställning med hjälp av stödpaketen – vad är din bild av det?

– Det händer till viss del, men inte i någon jättestor omfattning. De stora stödpaket som gjorts i världen har inte haft miljön i fokus, inte heller i Sverige. Man tidigarelägger vissa åtgärder, som stöd till laddstolpar och investeringsbeslut, men det är svårt att säga vad som beror på krisen och vad som skulle hänt ändå. Det går att tänka sig att pandemin skapar en allmän insikt om hur sårbara vi är och att man ser klimatproblemen på samma sätt. Men man kan också tänka sig att folk nu är trötta och vill leva livet istället för att tänka mer på kriser.