Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Hon ska hitta maten som är nyttig och klimatsmart

Publicerad

Det finns idag metoder för att räkna ut vilken mat som är klimatsmart. Man kan också ta reda på vilken kost som är bra för hälsan. Däremot finns det ingen modell som kombinerar båda faktorerna. Det ska Anna Winkvist, professor vid institutionen för medicin, och hennes kollegor råda bot på.

För att räkna ut vilken miljöpåverkan olika produkter har används en metod som kallas Livscykelanalys, LCA. Det innebär att man räknar ihop påverkan på miljö av hela produktionskedjan och får fram en siffra, ofta uttryckt som koldioxidekvivalenter per kilo produkt.

– Men när det gäller kost så blir koldioxidekvivalenter per kilo produkt inte så intressant. Matens funktion handlar ju i slutändan om att ge oss näring och i dag finns inga vedertagna metoder för att räkna ut miljöpåverkan så det uttrycks i förhållande till kostens näringstäthet, säger Anna Winkvist.

Kan bli ett stöd för konsumenterna

Anna Winkvist är professor i näringslära och forskar inom nutritionsepidemiologi. Nyligen tilldelades hon knappt tre miljoner kronor från Formas, till ett projekt som ska ta fram just en sådan modell.

– Fokus är på metodutveckling. Vi vill studera den kombinerade effekten på både klimat och hälsa av hur vi äter, så att konsumenten kan ta hänsyn till båda aspekter i sina kostval, säger hon.

Intresset för kost är idag större än någonsin, med många olika inriktningar som rekommenderar allt från LCHF till närodlad, vegetarisk mat. Att kost är så populärt tror Anna Winkvist beror på insikten om hur viktigt det är för vår hälsa, att mat har en stark kulturell betydelse, men också att livsmedelsproduktion och konsumtion är en av de största orsakerna till människans klimatpåverkan.

– Vi hoppas att våra resultat ska underlätta utveckling av kostråd som hjälper konsumenter att välja mat som är både nyttig och klimatsmart, vilket det idag finns stort intresse för. Det är väldigt roligt Formas såg potentialen i vårt arbete, säger Anna Winkvist.

Bygger på unika forskningsdata

Forskningsprojektet ska utgå från LCA-värden för svenska livsmedel, som har utvecklats av forskningsinstitutet RISE. Dessa data ska kombineras med information om svenskarnas kostvanor från två källor. Dels Livsmedelsverkets stora kostundersökningar Riksmaten ungdom och Riksmaten vuxna och dels Northern Sweden Diet Databas, NSDD.

Det senare är Europas största befolkningsbaserade databas om kost och livsstilsfaktorer från ett enskilt land och innehåller information från cirka 150 000 personer i Västerbotten. Datan ska också länkas till Socialstyrelsens patient-, cancer- och dödsorsaksregister.

– Tack vare dessa unika data kan vi utveckla instrument som kvantifierar miljöpåverkan, uttryckt per enheter av näringstäthet. Vi ska även undersöka hur kost med olika värden på dessa instrument relaterar till risk att dö, samt risk att utveckla cancer, stroke, hjärtinfarkt och diabetes senare i livet. På så sätt kan vi undersöka om dessa mått har en verklig relation till hälsa, säger Anna Winkvist.

Projektet är ett samarbete mellan Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid Institutionen för medicin, forskningsinstitutet RISE, Umeå universitet och Livsmedelsverket.  Sammanlagt tilldelar Formas 107 miljoner kronor till forskare vid Göteborgs universitet.

TEXT: KARIN ALLANDER.