Forskare visar vägen till ett inkluderande hybrid arbetsliv
Erfarenheter från pandemins hemmajobb blir nu en praktisk handbok. Forskare har tagit fasta på det förändrade arbetslivet och bristerna som uppkom när hemarbetet blev en vardag för många. Här är metoderna för hur du skapar en bra arbetsmiljö, i hemmet och på kontoret.
Om du får drömma och önska fritt, hur ser din framtida arbetsplats ut? Är videokameran på eller avstängd under mötet? Vilka arbetsuppgifter passar bra och mindre bra för hemmajobb?
Det började med att forskare från Göteborgs universitet, Malmö universitet och RISE (Research Institutes of Sweden) ville ta reda på hur pandemin påverkade arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. I forskningsprojektet ”Arbetsliv under covid-19 pandemin: lärande erfarenheter, designmöjligheter och framtida arbetsliv för personer med funktionsnedsättningar” samlade de in erfarenheter av hur det var att jobba i det hybrida arbetslivet under och efter pandemin för personer med olika funktionsnedsättningar.
Flexibelt arbetsliv öppnar upp för deltagande – men också risker av utanförskap
Nu finns kunskaperna från projektet i boken ”Handbok för det inkluderande och hybrida arbetslivet: Ett kommunikations- och dialogvertyg för medarbetare och ledare”.
– Erfarenheter från covid-19-pandemin med hem- och distansarbete, ökad digital kommunikation, samarbeten via videomöten och andra digitala plattformar har resulterat i ett mer flexibelt arbetsliv och nya sätt att organisera arbetet på. Boken är utvecklad med syftet att skapa bättre förutsättningar för inkludering utifrån ett funktionsrättsperspektiv. Men den kan användas i alla fält och av alla personer, oavsett funktionsnedsättning, säger forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet.
För många har arbetslivet antagit hybrida former, en kombination av arbete på och utanför arbetsplatsen. Det både möjliggör ett mer inkluderat arbetsliv och skapar nya former av exkludering, menar forskarna i projektet.
– Det hybrida arbetslivet har visat sig kunna skapa goda förutsättningar för personer med olika typer av funktionsnedsättningar att delta i och bidra till arbetslivet. Med de nya arbetsformerna följer även utmaningar, såsom ledarskap, hållbara arbetsrutiner, risken för social isolering, bristande tillgång till tillgänglighetsanpassad teknik och digitala färdigheter, säger Magnus Eriksson från RISE.
Vad kan vi tänka på för att arbeta mer inkluderande digitalt?
– Att lära oss att kommunicera på mera mångfacetterade och tydligare sätt i digitala miljöer skapar bättre förutsättningar för hållbara och generösa hybrida arbetsplatser där alla får komma till tals och kan uttrycka sig, menar Jörgen Lundälv.
Kommunikation och signaler från kroppsspråk, rumslighet, dofter och andra mera subtila sätt att kommunicera är i stort frånkopplade digitalt. Samtidigt tillkommer andra kommunikationsformer som chattar, digital dokumenthantering och automatiskt genererade undertexter i möten.
– Ett inkluderande synsätt gagnar inte bara personer med funktionsnedsättningar, utan alla personer som jobbar i digitala rum. Där kan vi alla uppleva en form av en nedsättning då vi endast använder en begränsad uppsättning av våra sinnen, säger Elisabet M. Nilsson vid Malmö universitet.
Vilka tips har ni för att få tillgängliga och hybrid arbetsliv?
– Handboken består av fyra delar. Med fokus på hybridmöten, hybrida kollegor och arbetsgrupper, utvecklingssamtal för det hybrida arbetslivet och mitt hybrida arbetsliv. Där tipsar vi om checklistor, mallar och praktiska övningar att besvara både själv, med sin chef och arbetsgruppen, säger Magnus Eriksson.
Vem vänder sig boken till?
– Vi tror och att såväl medarbetare, ledare och chefer har nytta av handboken. Alla har något att lära av olika perspektiv och lärdomar från pandemin. Alla arbetsplatser har behov av att bli mer inkluderande och det är något som alla på en arbetsplats behöver bli bättre på, säger Elisabet M. Nilsson.
– De frågor vi lyfter bidrar till inkluderande, hybrida arbetsplatser där allas kompetenser och idéer kan komma till sin rätt och bidra till välfärd i samhället. Det är den långsiktiga drömmen och målet med handboken, menar Magnus Eriksson.
Vad hoppas ni att läsaren får med sig från övningarna i boken?
– Vi hoppas att de som läser handboken får en ny insikt om hur det hybrida arbetslivet kan bli mer inkluderande. Den har ett stort fokus på praktiska moment och dagliga situationer. Den ger också dig en möjlighet att själv reflektera över hur de vill att din egen arbetssituation ska se ut, säger Jörgen Lundälv.
Forskning om framtida arbetsliv
Handboken bygger på lärdomar från forskningsprojektet “Arbetsliv under covid-19 pandemin: lärande erfarenheter, designmöjligheter och framtida arbetsliv för personer med funktionsnedsättningar” av Göteborgs universitet, Malmö universitet och RISE.
Projektet är finansierat av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Forskningsprojektet: Framtida arbetsliv
Handbok för det inkluderande och hybrida arbetslivet: Ett kommunikations- och dialogverktyg för medarbetare och ledare
Handboken finns i tryckt och digitalt format.
Ladda ner handboken i digitalt format (gupea.ub.gu.se)
Författare och forskare till boken är:
- Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet
- Magnus Eriksson från RISE Research Institutes of Sweden
- Elisabet M. Nilsson vid Malmö universitet
Text: Louise Älgne
Hybridmöten
Formulera mötesagendan och planera in tid för:
- Genomgång av bild- och ljudkvalitet på deltagarnas utrustning samt eventuella tillgänglighetsinställningar.
- Genomgång av mötesetikett, förväntningar och deltagarnas behov av stöd.
- Regelbundna pauser och en längre lunchpaus vid heldagsmöten.
Hybrida kollegor och arbetsgrupper
Vilka kommunikationskanaler används för:
- Daglig kommunikation, korta meddelanden, informella samtal
- Dokumenthantering och delning av material (via mejl eller en molntjänst)
- Möten (vilka är på distans och på plats)
- Mötesinbjudningar (hur bjuds man in)
