Forskare gör en sista expedition till medeltida grottkloster
Under några års tid har en internationell forskargrupp dokumenterat ett rumänskt grottkloster och de unika inskriptioner som finns där. Nu har de fått tillstånd att göra en avslutande expedition till platsen.
– Jag känner ett stort ansvar. Vi kan vara de sista som ser inskriptionerna, säger Antoaneta Granberg, docent i slaviska språk och en del av forskargruppen.
För Antoaneta Granberg blir det fjärde forskningsresan till rumänska Murfatlar och det medeltida grottklostret som har karvats ut i en kalkstenskulle. Laserscanningen av platsen visar på en 10 000 kvadratmeter stor och komplex konstruktion med kyrkor, kryptor och gallerier i olika nivåer.
Under några års tid har en forskargrupp med deltagare från Rumänien, Sverige och Bulgarien jobbat med att dokumentera grottklostret. Här finns en stor mängd, drygt 500, graffiti skrivna med flera olika alfabet. Grekiska, glagolitiska och kyrilliska bokstäver finns sida vid sida med en runliknande skrift som ännu inte är dechiffrerad.
Läs mer om grottklostret i Murfatlar här
Stängs på obestämd tid
Antoaneta Granbergs specialområde är fornkyrkoslaviska. Tidigare i våras var hon värd för ett tvärvetenskapligt seminarium på Humanistiska fakulteten om arbetet med att dokumentera grottklostret i Murfatlar och Sofiakatedralen i Kiev. Forskare från Göteborgs universitet och internationella kollegor utbytte erfarenheter, insikter och resultat från arbetet med att dokumentera de två kulturarven.
Någon vecka efter seminariet kom beskedet – forskargruppen tillåts att göra en sista fältexpedition till platsen i slutet av maj. Därefter kommer klostret att vara stängt på obestämd tid. Rumänska myndigheter säger sig vilja konservera grottklostret.
– Vi vet inte vad som väntar, men vi är oroliga för hur konserveringsarbetet kan påverka miljön i klostret, säger Antoaneta Granberg.
Gångarna är trånga, vissa delar är avstängda på grund av rasrisk. Men framför allt är det materialet, kalkstenen, som på grund av fukt blivit så mjuk att ytan närmast är pulveriserad på vissa ställen.
– Jag har sett det själv, hur ett litet vinddrag får en bokstav att försvinna. Det finns saker vi kunde se för några år sedan som vi inte längre kan se. Klostret har klarat sig i 1000 år, men nu går det snabbt.
Med expeditionerna följer ett stort ansvar, menar Antoaneta Granberg. Ju mer komplex dokumentationen är, desto fler forskningsområden kan ta del av den.
– Jag försöker dokumentera på ett inkluderande och ärligt sätt, inte enbart utifrån mina egna forskningsintressen. Man får utmana sig själv. Sluta tänka som en enskild forskare och mer som en grupp, där man byter perspektiv. Sättet vi dokumenterar på idag är avgörande för vilka möjligheter framtida forskare kommer att ha att jobba med materialet.
Människan bakom graffitin
Under resan kommer forskarna framför allt undersöka om man kan verifiera det man har kunnat se under analyser av 3D-fotografier från tidigare expeditioner. Antoaneta Granberg har också utvecklat en metod för att skapa en komplex, unik och levande profil på personen bakom en specifik inskription. Den innefattar saker som personens förhållande till rummet, social status, skrivkompetens och härkomst.
– De allra flesta som vistades i klostret var besökande pilgrimsresande. Till exempel kan vi titta på bokstävernas form för att få reda på mer om var de kom ifrån och var de fått sin skolning. Det i sin tur är av intresse för historikerna som kartlägger vilka förbindelser klostret hade med omvärlden, säger Antoaneta Granberg.
Hon har publicerat en vetenskaplig artikel om profilmetoden och ser fram emot att arbeta vidare med den.
– Jag tycker det här är väldigt spännande. För i slutändan är det väl det här vi alltid strävar efter oavsett forskningsområde: att få kunskap om människan och människans förhållande till samhället.
Hennes stora forskardröm, att någon gång lyckas dechiffrera den runliknande skriften, står fast. Men den har också fått sällskap av ytterligare en dröm.
– Jag hoppas att Göteborgs universitet ska vara med och förvalta det här materialet. Att det tillgängliggörs digitalt med open access så att forskare i hela världen kan ta del av det. Det drömmer jag om.
Text: Janna Roosch
- Forskargruppen som undersöker grottklostret i Muraftlar består av åtta personer.
- De är specialister inom arkeologi. arkitekturhistoria, digital humaniora, geologi, historia, konsthistoria, kyrkohistoria och språkvetenskap.
- År 2021 gjorde de den första expeditionen till Murfatlar.