ALF-medel till elva forskare vid institutionen

ALF är en förkortning för Avtal om Läkarutbildning och Forskning. Det är ett avtal mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen om samarbete inom utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. I år fick 14 projekt inom klinisk behandlingsforskning ALF-medel, varav fyra tillhör institutionen för medicin. Dessutom delades tio projektbidrag ut, varav hela sju anslag gick till institutionen.

– Det är mycket bra att fyra av våra forskare har fått ALF-medel för klinisk behandlingsforskning. Sådana studier är särskilt viktiga för att förbättra patienternas vårdresultat. Det finns många hinder för att genomföra kliniska behandlingsstudier av god kvalitet, varav en är kostnaden. Därför är ALF-medel mycket välkomna för att kunna starta upp eller slutföra studierna. Det är också roligt att så många nya docenter lyckas få ALF projektmedel, säger Anna Rudin, proprefekt vid institutionen för medicin. 

Nya pengar till hjärtforskning

En stor del av medlen till institutionens forskare går till forskning om hjärt-och kärlsjukdomar. Störst utdelning fick Björn Redfors, ST-läkare och biträdande universitetslektor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin. Han får 1,25 miljoner kronor till sin forskning om myokardiell stunning, ett fenomen som bland annat uppstår i samband med hjärtinfarkt.

Stunning innebär att delar av hjärtat plötsligt slutar fungera, trots att vävnaden i sig är livsduglig. Varför det uppstår är inte känt. Traditionellt anses det bero på att hjärtvävnaden är skadad, till exempel på grund av syrebristen som uppstår vid en hjärtinfarkt. Björn Redfors hypotes är att stunning inte beror på en skada, utan istället i grunden är en skyddande mekanism.

– När det uppstår ett syreunderskott, till exempel på grund av en hjärtinfarkt, så är min hypotes att cellerna nedprioriterar pumpaktiviteten för att spara energi till processer som krävs för att cellen ska överleva, säger Björn Redfors.

Om hans hypotes stämmer kan det på sikt ge möjlighet till nya behandlingar, vilket skulle kunna rädda liv. Trots betydande medicinska framsteg de senaste årtiondena är akut hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna.

Kan fylla stor kunskapslucka

Medlen går också till flera projekt inom reumatologi. Anna-Karin Ekwall, överläkare och forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, får 500 000 kronor för att undersöka lungförändringar vid reumatoid artrit (ledgångsreumatism).

Förändringar i andningsorganen är vanliga vid reumatiska sjukdomar. Ungefär hälften av patienter med nydebuterad reumatoid artrit har lungförändringar och 8–10 procent utvecklar interstitiell lungsjukdom (ILS), en särskild typ av lunginflammation med hög sjuklighet och dödlighet som idag saknar botande behandling.

– Varför det ser ut så är oklart. Mycket talar för att det finns en koppling mellan inflammation, immunaktivering i lungor och uppkomst av reumatoid artrit. Men kunskapsluckorna är stora, både när det gäller sjukdomsmekanismer och behandling, säger Anna-Karin Ekwall.

Det övergripande målet med henne forskning är att öka kunskapen om sjukdomen, både kliniskt och när det gäller molekylära mekanismer. Forskargruppen ska dels undersöka vilken medicinering som är mest effektiv och säker för nydiagnostiserade RA-patienter med lungförändringar: JAK-hämmaren tofacitinib eller standardläkemedlet metotrexat. Dels ingår en molekylär delstudie där kliniska prover ska analyseras för att identifiera potentiella biomarkörer för diagnos, prognos och behandlingssvar.

Sammanlagt ska 145 patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus, Skånes Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset rekryteras till studien.

– Det ska bli roligt att samla en grupp oerhört kompetenta kollegor inom både radiologi, lungmedicin, reumatologi och preklinisk forskning. Tillsammans hoppas jag att vi kan förbättra den medicinska behandlingen av RA-ILS som är en svår och understuderad sjukdom, säger Anna-Karin Ekwall.

TEXT: KARIN ALLANDER

Alla forskare vid institutionen som fick ALF-medel

Klinisk behandlingsforskning 2020-2022

Anders Jeppsson, professor
Dubbel trombocythämning med ticagrelor och acetylsalicylsyra (ASA) vs endast ASA efter kranskärlskirurgi på patienter med akut koronart syndrom (TACSI-studien)
800 000 kronor

Magnus Simrén, professor
Kostbehandling eller läkemedel för att förbättra hälsa hos patienter med irritable bowel syndrome (IBS) – en randomiserad, kontrollerad studie.
800 000 kronor

Elmir Omerovic, professor
Optimal farmakologisk behandling för takotsubo syndrom
800 000 kronor

Anna-Karin Hultgård Ekwall, forskare
Effekter av tofacitinib versus metotrexat på kliniska och molekylära determinanter in led och lunga vid tidig artrit
500 000 kronor

ALF-projektmedel 2020

Björn Redfors
Ett nytt perspektiv på kardiell stunning och vaskulär funktion vid akut ischemisk hjärtsvikt: Mekanismer och prognostiska implikationer
1 250 000 kronor

Maria Bäck
Fysisk träning via videolänk inom hjärtrehabilitering
500 000 kronor

Zacharias Mandalenakis
Risk för, och prognostisk betydelse av icke-kardiella komplikationer och sociala faktorer hos patienter med medfödda hjärtfel i Sverige
400 000 kronor

Mats Dehlin
Gikt och urat, ett tveeggat svärd – risk för demens och njursjukdom
400 000 kronor

Rille Pullerits
Biotillgänglighet, immunogenicitet och prediktorer för behandlingssvar hos patienter med reumatiska sjukdomar vid biologisk behandling i klinisk praxis – ett tillvägagångssätt för personcentrerad och förbättrad patientvård (Bio-ADA-studie).
400 000 kronor

Huamei Forsman
Betydelse av receptorer på neutrofilen och suppressor celler vid reumatoid artrit
400 000 kronor

Frida Dangardt
Barn med kroniska sjukdomar – en ökande patientgrupp. Tidig detektion och karakterisering av kardiovaskulär hälsa hos barn med typ 1 diabetes, kronisk njursjukdom eller kongenital hjärtsjukdom.
400 000 kronor

Läs mer om ALF-tilldelningen i Akademiliv