Politisk teori
Kort beskrivning
Forskningsområdet politisk teori omfattar en rad delområden, av vilka den normativa politiska teorin är den mest utbredda. Den behandlar en mängd angelägna, normativa samhällsfrågor om relationen mellan individ och samhälle, vad som gör ett samhälle rättvist, vilka inskränkningar av frihet som är rättfärdigade i liberala samhällen, hur värdekonflikter ska hanteras i mångkulturella samhällen, etcetera. Andra delområden är politisk idéhistoria, positiv politisk teori, begreppsanalys och i viss mån även vetenskapsteori.
Exempel på politisk-teoretiska frågor
- På vilket sätt kan individens ansvar få konsekvenser för frågor om rättvis fördelning?
- Vilken är den tänkbara relevansen av biologiska faktorer för att förklara samhälleliga förhållanden?
- Vilka är det liberala samhällets medborgardygder?
- Hur ser det politiska system ut som på mest rättvisa och effektiva sätt möjliggör ett uthålligt brukande av jordens resurser?
- Vem bör betala mest för kostnaderna för klimatförändringarna, och varför?
- Vilken roll bör sanningsanspråk ha i liberala demokratier?
- Hur bör värdekonflikter hanteras i ett mångkulturellt samhälle?
- Vad gör att sociala normer uppstår och vad gör att de förändras?
Workshop
Statsvetenskapliga institutionen arrangerar en årlig workshop i ämnet politisk teori. Evenemanget annonseras i vårt kalendarium.
Mer information hittar du i kalendariet på vår hemsida.
Forskargrupp
- Göran Duus-Otterström, professor
- Lina Eriksson, universitetslektor
- Gunnar Falkemark, professor emeritus
- Henrik Friberg-Fernros, universitetslektor
- Sofia Wiman, doktorand.
Duus-Otterström (forthcoming). Do Offenders Deserve Proportionate Punishments?. Criminal Law & Philosophy.
Duus-Otterström, G. (forthcoming). Sovereign States in the Greenhouse: Does Jurisdiction Speak Against Consumption-Based Emissions Accounting?. Ethics, Policy & Environment.
Duus-Otterström, G. (online first). Fair-Play Obligations and Distributive Injustice. European Journal of Political Theory.
Duus-Otterström, G. & Fredrik D. Hjorthen (2019). Consumption-Based Emissions Accounting: The Normative Debate. Environmental Politics, 28(5): 866-885.
Eriksson, L. (2020). Strategic Justice – Convention and Problems of Balancing Diverging Interests’. Economics and Philosophy 36(3): 455-460, 2020.
Falkemark, G. (2020). Vikten av att läsa klassiker. Statsvetenskaplig Tidskrift, 2020/2.
Friberg‐Fernros, H. (2020). The Explanatory Power of the Soul: Why Liberals Should Seriously Consider Dualism. Journal of Religious Ethics, 48(1): 101-121.