Bild
Ungdomar på rad som håller om varandra.
Demokrati, jämlikhet, rättvisa och frihet är några av de begrepp som studeras inom det statsvetenskapliga fältet politisk teori.
Foto: Duy Pham
Länkstig

Politisk teori

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Forskningsområdet politisk teori omfattar en rad delområden, av vilka den normativa politiska teorin är den mest utbredda. Den behandlar en mängd angelägna, normativa samhällsfrågor om relationen mellan individ och samhälle, vad som gör ett samhälle rättvist, vilka inskränkningar av frihet som är rättfärdigade i liberala samhällen, hur värdekonflikter ska hanteras i mångkulturella samhällen, etcetera. Andra delområden är politisk idéhistoria, positiv politisk teori, begreppsanalys och i viss mån även vetenskapsteori.

Politisk-teoretiska frågor

  • På vilket sätt kan individens ansvar få konsekvenser för frågor om rättvis fördelning?
  • Vilken är den tänkbara relevansen av biologiska faktorer för att förklara samhälleliga förhållanden?
  • Vilka är det liberala samhällets medborgardygder?
  • Hur ser det politiska system ut som på mest rättvisa och effektiva sätt möjliggör ett uthålligt brukande av jordens resurser?
  • Vem bör betala mest för kostnaderna för klimatförändringarna, och varför?
  • Vilken roll bör sanningsanspråk ha i liberala demokratier?
  • Hur bör värdekonflikter hanteras i ett mångkulturellt samhälle?
  • Vad gör att sociala normer uppstår och vad gör att de förändras?

Workshop

Statsvetenskapliga institutionen arrangerar en årlig workshop i ämnet politisk teori. Evenemanget annonseras i vårt kalendarium.

Mer information hittar du i kalendariet på vår hemsida.

 

Forskargrupp

Aktuella publikationer

2022

Göran Duus-Otterström (forthcoming). Subsistence Emissions and Climate Justice. British Journal of Political Science.

Göran Duus-Otterström and Ed Page (forthcoming). Defeating Wrongdoing: Why Victims of Unjust Harm Should Take Priority over Victims of Bad Luck. Social Theory & Practice.

Göran Duus-Otterström (forthcoming). Retributivism and Severity, in Jesper Ryberg (ed.) Oxford Handbook on Punishment Theory and Philosophy. Oxford: Oxford University Press.

Göran Duus-Otterström (forthcoming). Fair-Play Theories of Punishment, in Matthew Altman (ed.) Palgrave Handbook on the Philosophy of Punishment. London: Palgrave.

Göran Duus-Otterström et al. (2022). Att mota Olle på andra sidan grind – svenskarnas uppfattningar om klimatanpassningsåtgärder, in Ulrika Andersson, Henrik Ekengren Oscarsson, Björn Rönnerstrand and Nora Theorin (red) Du sköra nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Friberg-Fernros, H., & Karlsson Schaffer, J. (2022). An epistemic alternative to the public justification requirement. Philosophy & Social Criticism.

Friberg‐Fernros, H. (2022). Against the Religious Neutrality Requirement. Ratio Juris.

Friberg-Fernros, H. (2022). A plausible account of basic human equality. In Colgrove, N., Blackshaw, B. P., & Rodger, D. (Eds.) Agency, Pregnancy and Persons: Essays in Defense of Human Life. London: Routledge Annals of Bioethics.

2021

Duus-Otterström (2021). Do Offenders Deserve Proportionate Punishments?. Criminal Law & Philosophy.

Göran Duus-Otterström (2021). Sovereign States in the Greenhouse: Does Jurisdiction Speak Against Consumption-Based Emissions Accounting?. Ethics, Policy & Environment.

Göran Duus-Otterström (2021). Fair-Play Obligations and Distributive Injustice. European Journal of Political Theory 20:2, 167–186.

Göran Duus-Otterström (2021). Mitt ansvar: klimatförändringarna och pliktens långa rötter, i M. Linton (red) Klimat och Moral. Stockholm: Natur & Kultur.

2020

Eriksson, L. (2020). Strategic Justice – Convention and Problems of Balancing Diverging Interests’. Economics and Philosophy 36(3): 455-460, 2020.

Falkemark, G. (2020). Vikten av att läsa klassiker. Statsvetenskaplig Tidskrift, 2020/2.

Friberg‐Fernros, H. (2020). The Explanatory Power of the Soul: Why Liberals Should Seriously Consider Dualism. Journal of Religious Ethics, 48(1): 101-121.