Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Klimatet och förorenarrättvisa: källor, trösklar och mönster

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
1 416 000
Projektägare
Statsvetenskapliga institutionen

Kort beskrivning

Den internationella klimatpolitiken domineras i grund och botten av en rättvisefråga: hur ska kostnaden som det innebär att bekämpa klimatförändringarna fördelas mellan världens länder? Många är övertygade om att svaret åtminstone till stor del ges av den så kallade ”Polluter Pays Principle”, eller principen om att förorenaren betalar. Enligt denna princip bör klimatbördorna fördelas på ett sätt som motsvarar hur stora utsläpp av växthusgaser de olika länderna stått för. Den enkla logiken är att det är den som har orsakat ett problem som har ansvaret för att ställa det till rätta.

Forskningsfrågor

Principen om att förorenaren betalar kan tyckas rättfram, men den väcker många frågor. Vissa av dessa har getts fullgoda svar av rättviseteoretiker och klimatforskare, som till exempel huruvida man bör räkna ländernas totala utsläpp eller utsläpp per capita och hur lång tillbaka i tiden man kan hålla stater ansvariga för deras utsläpp av växthusgaser.

Andra frågor har emellertid inte besvarats, trots att de är centrala för varje klimatöverenskommelse som baseras på ländernas utsläpp.

Detta projekt undersöker tre av dessa frågor.

För det första, hur ska man egentligen räkna på ländernas utsläpp? Ska man räkna utsläppen där de ursprungligen äger rum eller ska man hellre räkna utsläppen där varor och tjänster konsumeras? Svaret spelar roll, eftersom det ofta finns stora skillnader mellan hur mycket länderna släpper ut beroende på om utsläppen räknas i produktionsledet eller konsumentledet.

För det andra, hur ska man definiera de så kallade basala utsläppen, det vill säga utsläpp som länder kan göra anspråk på oavsett vad andra gör och oavsett vad som händer med klimatet? Är basala utsläpp sådana som har att göra med överlevnad och livets nödtorft eller räcker det att det finns djupt kända intressen av att släppa ut dem? Givet hur svårt de skulle vara för de flesta av oss att gå över till en strikt vegandiet, till exempel, är detta tillräckligt för att göra utsläppen som kommer från vårt köttätande åtminstone delvis till basala utsläpp?

För det tredje, hur ska den kvarvarande rätten att förorena fördelas mellan världens länder? Borde rätten att släppa ut växthusgaser på sikt fördelas jämlikt per capita, eller borde någon annan princip tillämpas? Detta projekt syftar till att undersöka dessa frågor genom att analysera de viktigaste normativa argumenten för och emot de olika positionerna. Resultaten kommer att kasta ljus över principen om att förorenaren betalar och kommer att tydliggöra olika centrala problem i den internationella klimatpolitiken. Klimatförändringarna är ett av vår tid allvarligaste problem. För att lösa problemet krävs en politik som inte bara är effektiv utan också rättvis. Genom att belysa ett antal problem som ännu är olösta inom teorin om klimaträttvisa avser projektet att bidra med svaren på hur en sådan politik är beskaffad.