Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Onlinekurs med Bioinformatics
Foto: Charbel Sader
Länkstig

Använde krisen till att utveckla online-undervisningen

Publicerad

Som enda studie på temat undervisning, blev Sanna Abrahamssons och Marcela Davilas artikel utvald att vara del av specialutgåvan av den ledande internationella tidskriften Bioinformatics i juli 2021. Studien utgår från studenters kursutvärderingar av online-kurser under pandemin, och föreslår en kombination av fyra inslag för att få så bra inlärningsmiljö som möjligt för online-undervisning.

Bild
Porträttbild Sanna Abrahamsson
Sanna Abrahamsson är bioinformatiker på Core Facilities vid Sahlgrenska akademin

De fyra inslagen som enligt studien bör kombineras för att få bästa utväxling i en onlinekurs är: kortare föreläsningar och lärarledda sessioner, utökad tid för eget arbete och för grupparbete, att föreläsningar livesänds men också spelas in, samt att oftare och i olika former ge studenterna feedback på deras nyvunna kunskap.

– Vi ville använda krisen till att utveckla undervisningen, säger Sanna Abrahamsson och syftar på covid-19-pandemin. Vi har alltid utvärderat våra kurser, men skillnaden blev nu att vi fick omforma onlinekurserna snabbt genom att hela tiden lyssna på de studerande och använda utvärderingarna från föregående kurs till att förbättra våra metoder i nästa.

65 deltagare från fem kurser

Sanna är bioinformatiker på Core Facilities, och utvärderingarna från de doktorandkurser i Bioinformatik som hon undervisar i blev också underlag för den publicerade studien. 65 av 75 kursdeltagare från totalt fem olika kurser besvarade kursutvärderingarna.

Kurserna är korta och praktiska. De är planerade utifrån att genomföras lärarlett på plats med stora inslag av interaktion och praktiskt arbete – individuellt och i grupp – varvat med demonstrationer och teoretiska föreläsningar. Men i och med pandemin blev kurserna plötsligt helt digitala och på distans med lärare och studenter utspridda på olika håll.

– Med bioinformatik har vi ju fördelen att vi jobbar framför datorn, så vart studenterna sitter spelar egentligen inte så stor roll. Men att ta originalkursen och hålla den rätt av online, det insåg vi snabbt inte skulle fungera, säger Sanna.

Anpassning till onlineformatet

I den första kursen behölls t.ex. tidsplaneringen från det fysiska upplägget: en timme föreläsning och resten av dagen (6 timmar) praktiskt arbete med personlig hjälp från läraren. Detta visade sig vara svårt online då det är tuffare att hålla koncentrationen och motivationen uppe. Därför kortades de praktiska sessionerna ner till 2 timmar, och istället dubblerades tiden för självstudier och eget arbete, vilket gav studenterna större autonomi men också ställde mer krav på deras egen planeringsförmåga.

– Att ha tillräckligt med interaktion mellan studenterna och lärarna är jätteviktigt online. Därför började vi också använda oss av nya metoder för att fånga upp de delar i undervisningen som studenterna tycker är extra svåra, något som är lättare att upptäcka när alla är på plats.

I den första onlinekursen spelades exempelvis vissa lektionerna in i förväg, transkriberades, och laddades upp. Men det visade sig att studenterna själva föredrog att lektionen sänds live men också spelas in för att ha tillgänglig senare. Detta gav både upplevelsen av direkt interaktion mellan lärare och studenter samt fördelen att kunna gå tillbaka och lyssna i efterhand.

Boosta självförtroende

– Under kursernas gång planerade vi också in fler tillfällen då studenterna kunde få lärarens feedback på sin kunskap och kunde pröva sina praktiska färdigheter tillsammans med andra studenter. Vi märkte att detta boostade deras självförtroende kring det de nyligen lärt sig och vi hade lättare att fånga upp vad som var svårt, säger Sanna.

I början var det inte heller självklart för studenterna att ha på webkamerorna, men med tiden blev alla mer vana vid onlineplattformarna berättar Sanna.

– I dag är kamerorna på och det känns som att alla är mer bekväma med att prata ut. Nu är nästan stämningen den samma som på plats.

Applicerbart på fler ämnesområden

Metoderna som lyfts fram i studien kan appliceras på fler områden än bioinformatik, så länge kursen inte kräver att studenterna ska vara på plats på heltid. Designen kan med fördel användas på kortare onlinekurser, menar Sanna.

– Responsen jag fått är att man tycker att resultatet och kursdesignen är relevant i sin egen undervisning eftersom många universitet och utbildare stöter på liknande problem oavsett ämne.

– Vår studie ger också inblick i flera olika metoder som vi testat för att hitta bästa undervisningsformen. Samtidigt kan vi med hjälp av tidigare utvärderingar jämföra samma kurs online och på plats för att hitta för- och nackdelar från båda formaten, berättar Sanna.

Fakta om tidskriften

Som ledande tidskrift inom sitt fält, publicerar Bioinformatics vetenskapliga forskningsstudier av högst kvalitet och relevans för akademi och industri. 289 bidrag skickades till specialutgåvan, som gavs ut inför den gemensamma konferensen för ISMB/ECCB i juli 2021. ISMB/ECCB är det viktigaste internationella forumet för ny vetenskaplig forskning inom Bioinformatics.

Varje text granskades av minst tre personer och därefter valdes 55 texter för publicering. Sannas studie var den enda på temat utbildning som publicerades i specialnumret som finns online och öppet för alla. Utöver Sanna Abrahamsson, deltog även Marcela Davila från Core Facilities som medförfattare till studien och moderator för ett samtal inom konferensens teknologispår.

Så gjordes urvalet till specialutgåvan

Om konferensen

Bioinformatics kurser och workshops