Thegns Around the North Sea: Elite, Nobility, Aristocracy of the Late Viking Age

Titel på avhandlingen

Thegns Around the North Sea: Elite, Nobility, Aristocracy of the Late Viking Age

Betygsnämnd 

• Universitetslektor Auður Magnúsdóttir, Göteborgs universitet
• Professor Kurt Villads Jensen, Stockholms universitet
• Francesca Tinti, University of the Basque Country

Ordförande

• Professor Henrik Janson, Göteborgs universitet

Opponent

• Lektor Lasse Christian Arboe Sonne, Köpenhamns universitet

Ersättare vid förfall för ledamot i betygsnämnden  

• Professor emeritus, Jan Retsö, Göteborgs universitet

Sammanfattning av avhandlingen

Bild

Denna tvärvetenskapliga doktorsavhandling undersöker thegnar (fornengelska/fornordiska þegn) i sena förnormanska England och vikingatidens Skandinavien, med utgångspunkt i problemet med att tolka thegns som omnämns i 45 runinskrifter från omkring år 1000 e.Kr.

Avhandlingen belyser att thegnars socio-konceptuella roller härstammade från konkreta historiska processer och förändrade sociala betydelser. Att studera dem ger insikter i den sociala ordningen och sammanlänkandet i Nordsjöområdet. Avhandlingen består av fem forskningskapitel, fem tillbehörande vignetter för historiska kontext, och två exkurser om relaterade men inte avgörande frågor.

Kapitel 1 presenterar problemet och forskningsfrågorna om: 1) de sociala strukturer som kommuniceras genom det fornengelska/fornnordiska þegn; 2) maktförhållanden som belyses av de sociala, juridiska, ekonomiska och politiska omständigheterna som omgärdar thegnarna; och 3) interaktion mellan England och Skandinavien som exemplifieras av de tentativa svaren på de två förstnämnda frågorna. Kapitlet såväl en historisk som en teoretisk bakgrund, presenterar undersökningens metodik och utformning. Det betonas behovet av att undvika de få och potentiellt problematiska källorna och istället använda digitala textbanker för en så bred källbas som möjligt av kontextualiserade betydelser av fornengelska/fornnordiska þegn.

Kapitel 2 redogör för den historiografiska bakgrunden och sammanfattar tidigare forskning och potentiella hinder i tolkningen av primärkällor: ärkebiskop Wulfstan av Yorks texter i England; post-vikingatida engelska källor och inhemskt ortnamnsmaterial i Norden.

Kapitel 3 fastställer att fornengelska þegn alltid konnoterade icke-förnedrande tjänst av en fri man till en herre, vanligtvis en kung. Genom kunglig kooptation under den studerade perioden utvidgades termen till att beteckna jordägande aristokratiska eliter. Denna process involverade äganderättsliga och mellanmänskliga relationer, vilka i den monarkocentriska diskursen använde namnet “bokland” för belastad mark och “thegn” för dess ägare. Kapitlet tvekar dock att definitivt uttala sig om huruvida de omnämnde eliterna internaliserade thegn-identiteten som sin ledande status och blev en historisk ontologi. Därmed avslutas kapitlet med att erbjuda en ny möjlig läsning av Wulfstans skrifter.

Kapitel 4 visar att fornnordiska þegn sällan betydde “tjänare” och istället betecknade allmänna värdsliga eliter och/eller kungars yngre partner, och att skandinaviska kungar försökte förvandla de förra till de senare. Kapitlet hävdar att det gemensamma för dem var en ekonomisk maktbas i förfäders markegendom, “odal”. Kapitlet undersöker hǫldar-statusgruppen förknippad med “odal” och de thegnliga eliternas övergång från kungliga underordnade läntagare och partner till undersåtar genom ett utökat kungligt herrevälde. Kapitlet avslutas med att tolka thegnar omnämnde på runstenarna som lokala stormän snarare än omedelbara kungliga agenter.

Kapitel 5 sammanfattar slutsatserna och hävdar att Englands samhällsordning före den normandiska erövringen var starkt underbyggd av en monarkocentrisk diskurs, till skillnad från den i Skandinavien. Kapitlet betonar vikten av att erkänna att särskilt i England var termen “þegn” historiskt villkorad, och att i Skandinavien framstår de betydelser som förknippas med fornnordiska þegn som oberoende av varandra och irreducerbara till en “kärn”-betydelse, till skillnad från i England. Kapitlet harmoniserar dessa slutsatser genom att föreslå att tack vare ett intrikat sammanvävt socio-konceptuellt utrymme korsade lätt sociala idéer Nordsjöområdet. En möjlighet övervägs att det fornnordiska språket, p.g.a. betydande interaktioner vid sekelskiftet 800–900- och 900–1000-talet, kan ha tagit upp de sena fornengelska betydelserna av þegn i mottagna former och anpassade dem till lokala sociala förhållanden, vars resultat bland annat ingraverades i de 45 runinskrifterna i fråga.”

Länk till avhandlingen i GUPEA

Sammanfattning/Abstract finns också på universitetets internationell webbplats. www.gu.se/en/event/thegns-around-the-north-sea-elite-nobility-aristocracy-of-the-late-viking-age

Länk till avhandlingen i GUPEA. Thegns Around the North Sea: Elite, Nobility, Aristocracy of the Late Viking Age

Disputationen är öppen för allmänheten. Välkommen!

Disputationen går även att följa digitalt via zoom. Se länk under:"Ytterligare info".