Helena Lagerlöf: Navigating Knowledge and Values in Primary Care Governance
Helena Lagerlöf: Navigating Knowledge and Values in Primary Care Governance
Kultur & språk
Avhandling för filosofie doktorsexamen i ämnet vetenskapsteori vid Humanistiska fakulteten, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Disputationen hålls på svenska och äger rum på Humanisten. Den som önskar kan lyssna via zoom. Välkommen!
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Bild
Respondent: Helena Lagerlöf, Göteborgs Universitet
Avhandlingens titel: Navigating knowledge and values in primary care governance
Betygsnämnd: Professor Boel Andersson Gäre, Jönköping University Professor Tomas Hellström, Lunds universitet Professor Magnus Gulbrandsen, University of Oslo
Ersättare vid förfall för ledamot i betygsnämnden är: Docent Petra Adolfsson, Göteborgs universitet
Opponent: Docent Ebba Sjögren, Handelshögskolan i Stockholm
Ordförande: Professor Dick Kasperowski, Göteborgs universitet
Abstract:
Denna avhandling undersöker spänningar mellan olika former av kunskap och värden som är inbäddade i styrningspraktiker, med målet att bidra till mer informerat beslutsfattande inom beställarstyrning i svensk primärvård.
Beställarstyrningen har utvecklats inom ett landskap präglat av reformrörelser såsom New Public Management (NPM), med betoning på effektivitet och resultatstyrning; det nationella systemet för kunskapsstyrning, som kan ses som en operationalisering av evidensbaserad praktik (EBP); samt Tillitsdelegationens arbete, som främjar post-NPM-värden som professionalitet och autonomi. Dessa skilda influenser skapar utmaningar för beställare, som måste navigera mellan motstridiga krav.
Avhandlingen är förankrad i det internationella forskningsfältet Science and Technology Studies (STS) och vägleds av metodologisk relativism. Den söker variationer inom det empiriska materialet och använder teoretiska begrepp för att belysa dessa variationer.
Två av artiklarna fokuserar på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, publicerade 2011. Dessa riktlinjer innebar den första integreringen av folkhälsokunskap i det nationella riktlinjeformatet. Artiklarna belyser spänningar som uppstod under utvecklingen av riktlinjerna och i erfarenheter av beställarstyrning vid implementeringen i Region Västmanland.
De två övriga artiklarna undersöker vilka typer av kunskap och styrningssätt som används i beställarnas styrning av primärvården. En artikel analyserar spänningen mellan kunskapsstyrning och tillitsbaserad styrning, medan den andra undersöker hur avtalsrelationer mellan beställare och utförare involverar olika former av ansvar, tillit och kontroll.
Resultaten visar att det så kallade gapet mellan policy och praktik, som styrning ofta försöker överbrygga, bättre kan förstås som sammanvävda spänningar där kunskap, värden och mål ständigt förhandlas. Dessa förhandlingar synliggör den avgörande betydelsen av professionellt omdöme – inte bara i den kliniska praktiken hos utförarna, utan också på beställarnivån.