Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Journal club

På den här sidan presenteras vetenskapliga publikationer inom ANDTS-området som CERA vill lyfta fram.

Trohet, anpassning eller nyhetens behag?

Novel Programs, International Adoptions, or Contextual Adaptations? Meta-Analytical Results From German and Swedish Intervention Research
Knut Sundell, Andreas Beelmann, Henna Hasson & Ulrica von Thiele Schwarz
Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 2015, DOI: 10.1080/15374416.2015.1020540 

Artikeln Novel Programs, International Adoptions, or Contextual Adaptations? Meta-Analytical Results From German and Swedish Intervention Research presenterades av Morten Sager. Den tar upp frågan om vad som är bäst: Strikt trohet mot den ursprungliga utformningen av insatser, att anpassa insatsen efter sammanhanget eller att göra nya, egna insatser med viss inspiration från tidigare utprövade insatser. För att få mer kunskap om denna fråga kategoriserade författarna flera hundra studier av psykosociala insatser i Tyskland och Sverige. När de gjort detta ställde de samman de genomsnittliga effekterna av programtrogna, anpassade och nya insatser. Samtliga typer gav positiva resultat, men minst effekter gav de insatser som förhållit sig strikt till den ursprungliga utformningen av insatsen. Sammantaget var det alltså bättre att skapa nya insatser eller anpassa insatsen efter sammanhanget. Författarna resonerar kring varför det gav så stora effekter med nya, ej tidigare utprövade insatser. En anledning kan vara att nya insatser är skräddarsydda för sitt sammanhang. En annan anledning kan vara att de ansvariga ofta finns på plats och brinner för att få insatsen att lyckas. Ett sådant engagemang är i sin tur en viktig framgångsfaktor. Dock kan samma engagemang göra att rapportering av effekter påverkas på ett sätt så att resultaten verkar mer lovande än de egentligen är.  

Artikeln satte fingret på något som många hade reflekterat över. Deltagarna berättade om en mängd egna erfarenheter av ibland mindre lyckad implementering av generellt formulerade insatser, men också anpassningar och skapandet av nya insatser utifrån sina professionella erfarenheter.                 

Länk till artikeln

Gapet mellan forskning, policy och praktik

The policy to practice gap: Factors associated with practitioner knowledge of capta 2010 mandates for identifying and intervening in cases of prenatal alcohol and drug exposure.
Lloyd, M. H., Akin, B. A., Brook, J., & Chasnoff, I. J.
Families in Society, 2018, 99(3), 232-243.

Diskussionen tog utgångs punkt i artikeln "The policy to practice gap: Factors associated with practitioner knowledge of capta 2010 mandates for identifying and intervening in cases of prenatal alcohol and drug exposure". Artikeln är en kvantitativ studie kring kunskaper och användandet av policy och åtgärder för alkohol och andra drogers påverkan före och efter födsel. Policyn beskriver lämpliga åtgärder vid upptäckt av drogmissbruk hos blivande mödrar efter barnet är fött. Författarna väcker frågan kring hur välkänd en policy som infördes 2010 är samt även de åtgärder som beskrivs i policyn och i hur stor omfattning dessa används. Resultaten visar att kunskapen om policyn generellt sett är begränsad, att det finns en differentiering vad gäller hur länge en person varit yrkesverksam och kunskap om policyn, där färre yrkesår innebär större policykunskap. Dessutom visar resultaten att ökad kunskap om policyn medför ökad användning av metoder i samband med alkoholmissbruk. 

Gruppen diskuterade livligt behovet av att använda beprövad erfarenhet och forskningsevidens, där CERA bör spela en viktig roll som ett forum för utbyte.  Formen för utbytet kan vara tätare kontakter mellan forskning och klinik med CERA som arena men även mer långsiktigt i form av ökad forskarnärvaro och -kompetens i miljöer där praktikerna verkar.  

Länk till artikeln

Övergrepp i barndomen försvårar ett bra behandlingsutfall för kvinnor i psykosocial alkoholbehandling

History of childhood abuse is associated with less positive treatment outcomes in socially stable women with alcohol use disorder

Fides Schückher, Tabita Sellin, Ingemar Engström och  Kristina Berglund.
BMC Women's Health (2019) 19:159

Studien som diskuterades i CERAs andra Journal Club handlade om ett forskningsprojekt som följt upp kvinnor med alkoholberoende, som gått i psykosocial alkoholbehandling. Uppföljningen skedde både vid avslut av behandlingen och ett år efter avslutad behandling. I studien undersöktes om kvinnorna varit utsatta för övergrepp i barndomen (emotionella, fysiska, sexuella) och om dessa erfarenheter påverkade utfallet av den behandling som kvinnorna gick i.  Behandlingsutfallet mättes som förändring i alkoholkonsumtion. Vid behandlingsavslut förbättrades både de med erfarenhet av övergrepp i barndomen och de kvinnor som inte hade någon erfarenhet av det. Men jämförelsevis var ändå färre nyktra i gruppen som utsatts för barndomstrauman. Vid 12-månaders-uppföljningen visade gruppen som upplevt övergrepp i barndomen sämre behandlingsresultat, mätt både som konsumtion av ren alkohol per vecka, risk-drickande och nykterhet jämfört med kvinnor som inte utsatts för övergrepp. Fler kvinnor utan övergrepp i barndomen uppnådde nykterhet vid 12-månaders-uppföljningen jämfört med utsatta kvinnor (56 % jämfört med 13 %).

Länk till artikeln

Medicinsk behandling mot alkoholberoende, psykosocial intervention och placebobehandling

Combined Pharmacotherapies and Behavioral Interventions for Alcohol Dependence The COMBINE Study: A Randomized Controlled Trial

Raymond F. Anton, MD Stephanie S. O’Malley, PhD Domenic A. Ciraulo, MD Ron A. Cisler, PhD David Couper, PhD Dennis M. Donovan, PhD David R. Gastfriend, MD James D. Hosking, PhD Bankole A. Johnson, MD, PhD Joseph S. LoCastro, PhD Richard Longabaugh, EdD Barbara J. Mason, PhD Margaret E. Mattson, PhD William R. Miller, PhD Helen M. Pettinati, PhD Carrie L. Randall, PhD Robert Swift, MD Roger D. Weiss, MD Lauren D. Williams, MD Allen Zweben, DSW for the COMBINE Study Research Group.
JAMA, May 3, 2006—Vol 295, No. 17.

I CERAs första Journal club där vi har samtal och diskussioner om viktiga forskningsfynd i vårt område, diskuterade vi en randomiserad kontrollerad studie (RCT) vars syfte var att undersöka hur medicinsk behandling (naltrexon och acamprosat) mot alkoholberoende, ensamt och i kombination med psykosocial intervention fungerar och hur står det sig i relation till placebobehandling. Den hittills största RCT:n i området. Resultaten visade att vid ettårsuppföljning var ingen medicinsk behandling, ensamt eller i kombination med psykosocial intervention, samt i jämförelse med placebo mer effektiv. All intervention (inklusive placebo) var alltså lika effektiv.

Deltagarna som fick olika medicin och placebo, ensamt och kombination med psykosocial intervention fick förutom det, 4-5 stödsamtal av en sjuksköterska, för medicinutdelning och  samtal om hur behandlingen fungerade (ca 45 min per gång). Här fick deltagarna också tips och råd om hur de skulle hantera sug och övriga problem, och att AA fanns för socialt stöd.

På vårt möte diskuterade vi också om hur motivation till förändring kanske är den allra största faktorn till att man sedan tar steget att förändra sitt liv. Alla deltagare anmälde sig frivilligt till studien och redan då var de ju motiverade att göra något åt sin livssituation. Det kanske är själva motivationen, beslutet att göra någonting åt sitt liv som är det allra viktigaste? Och sedan återkommande stödet med sjuksköterskan som en mycket viktig kompletterande del att få lov till återkoppling? Medicinbehandlingen/interventionen pågick i 16 veckor.

Länk till artikeln