Svenska som andraspråk för lärare i åk 1-3, ingår i Lärarlyftet

Kursen ges som uppdragsutbildning och ingår i Lärarlyftet.

Grundläggande behörighet och intyg om huvudmannens godkännande.

Kursens övergripande mål är att den studerande ska utveckla sin lärarkompetens avseende elevers lärande i ämnet svenska som andraspråk och i årskurs 1 - 3. Kursen behandlar skolämnet svenska som andraspråk med utgångspunkt i skolans styrdokument och tar upp skillnader mellan skolämnena svenska som andraspråk och svenska. Utifrån sin lärarerfarenhet, och med sin undervisningsvardag som resurs, fördjupar studenten sina ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper, liksom sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning med ett flerspråkigt perspektiv. Studierna inriktas också mot utveckling av studenternas egna språkliga färdigheter, deras förmåga att självständigt söka information och att inta ett källkritiskt förhållningssätt till texter. Kursen syftar till att ge kunskap om de speciella förutsättningar som utmärker undervisning i mångkulturella miljöer och lärande på ett andraspråk.

Delkurser

1. Introduktion till svenska som andraspråk i årskurs 1–3 (Introduction to Swedish as a second language in year 1 –3), 7,5 hp

Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om svenska som andraspråk i samhället och i skolan. Kursen ger kunskaper och insikter om flerspråkiga elevers lärandevillkor. Modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen och vikten av studiehandledning på modersmålet behandlas. Migrationsprocesser och svensk migrationspolitik belyses ur ett samhälls- och individperspektiv. Delkursen ska ge kunskap och insikt om kulturbegreppet samt om vilka processer som påverkar värderingar om och attityder till människor från andra delar av världen. Särskild vikt läggs här vid skolans förhållningssätt. I delkursen diskuteras även språkets roll som identitetsskapare i den kulturella processen på individ- och samhällsnivå.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål: 1, 2, 8, 13, 14 och 15

**2. Flerspråkiga elevers andraspråksutveckling **(Multilingual students' second language development), 7,5 hp

Delkursen ger grundläggande kunskaper om olika aspekter av flerspråkighet. Särskilt fokus läggs på andraspråksutveckling i tidigare åldrar, och på sambandet mellan språkutveckling och kunskapsutveckling. Delkursen ger exempel på olika arbetssätt som stärker språkutvecklingen såväl muntligt som skriftligt i det flerspråkiga klassrummet. Aspekter på muntlighet som uttal, betoning och satsmelodi tas upp. Kursdeltagarna får prova på att analysera och bedöma flerspråkiga elevers muntliga och skriftliga produktion samt att föreslå hur undervisningen kan utformas för den fortsatta språkutvecklingen utifrån elevernas olika förutsättningar.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål: 3, 5, 9, 13, 14, 16 och 17.

**3. Läs- och skrivinlärning och utveckling på ett andraspråk **(Learning to read and write in a second language), 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om barns grundläggande läs- och skrivinlärning och deras utveckling av läs- och skrivförmåga på såväl första som på andraspråket. Särskild vikt läggs vid hur kunskap om flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning kan omsättas i undervisningen. Utgångspunkten är ett studium av förhållandet mellan tal och skrift. Här uppmärksammas dels skriftens speciella möjligheter för kommunikation, kreativitet och lärande, dels skriftens speciella språkliga resurser: ett system av skrivtecken i stället för språkljud. Konsekvenserna av detta för barns skriftspråksinlärning på såväl första- som andraspråket diskuteras, exempelvis vikten av att skapa situationer som stimulerar till skriftspråksbruk och vikten av att lekfullt stärka fonologisk medvetenhet. Skillnader mellan olika barns sätt att tillägna sig skriftspråket behandlas, och tal- och skriftspråksutveckling hos barn med flerspråkig kompetens belyses. Kunskaper om hur man kan undervisa yngre elever om källkritik ingår också i delkursen.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål: 4, 6, 7, 10, 11, 13, 16 och 17.

4. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (Language enhanced subject instruction), 7,5 hp

Delkursen behandlar språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och fokuserar på språkfärdigheter av avgörande betydelse för eleven. Ett urval av genrer som barn möter i texter belyses ur ett flerspråkigt perspektiv. Även flerspråkiga elevers förståelse och användning av bilder och grafiska uttrycksmedel uppmärksammas. Delkursen ger även en orientering om bildtolkning och bokillustrationer skönlitteraturens roll i läs- och skrivutvecklingen. I delkursen analyseras olika texter utifrån följande genrer: beskrivande, förklarande och instruerande texter. Här introduceras modeller för bedömning och dokumentation av elevers läs- och skrivförmåga som bygger vidare på kunskaper från delkurs 2 och 3. Delkursen tar även upp förståelse för hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet kan stärka lärande och flerspråkig kompetens.

I delkursen beaktas särskilt följande lärandemål: 5, 6, 7, 11,12, 13, 16 och 18.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. visa kunskap om styrdokument och kursplaner för skolämnet svenska som andraspråk

2. urskilja och resonera om språkets roll som identitetsskapare i den kulturella processen på individ-, skol- och samhällsnivå

3. visa kunskap om andraspråksutveckling hos elever i årskurs 1–3 under olika betingelser

4. redogöra för forskning om den tidiga tal-, läs- och skrivutvecklingen på andraspråket

5. visa kunskap om och förståelse för sambandet mellan språkutveckling och kunskapsutveckling

6. översiktligt beskriva hur läs- och skrivinlärning och litteracitetsutveckling på ett andraspråk kan stöttas i undervisningen i årskurs 1–3.

7. visa kunskap om informationssökning och ett källkritiskt förhållningssätt till texten

Färdigheter och förmåga

8. jämföra och presentera skillnader mellan skolämnena svenska och svenska som andraspråk med utgångspunkt i skolans styrdokument

9. redogöra för vad som utmärker andraspråksutveckling i olika åldrar med koppling till olika grammatiska och lexikala drag samt syntaktiska strukturer

10. analysera och bedöma elevers muntliga och skriftliga skolspråksutveckling på svenska som andraspråk

11. beskriva och planera undervisningsmoment som bygger på muntlig och skriftlig interaktion på svenska som andraspråk

12. presentera och motivera val av texter, såväl sakprosa som skönlitteratur, som främjar litteracitetsutveckling på ett andraspråk.

13. visa förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift på ett sätt som är väl anpassat till situation och syfte

Värderingsförmåga och förhållningssätt

14. diskutera och ta ställning till hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer

15. Formulera argument för ett resursperspektiv på flerspråkighet ur ett utbildningsperspektiv

16. diskutera utmaningar och möjligheter med bedömning av skolspråksutveckling på ett andraspråk

17. problematisera skolämnet svenska som andraspråk och dess roll för elevers muntliga och skriftliga utveckling på ett andraspråk.

18. utvärdera modeller för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 1–3.

Utbildningen genomförs på distans med hjälp av en nätbaserad plattform (Canvas). Studiehandledning och studieanvisningar läggs ut på plattformen. Kursdeltagarna tillhör en mindre studiegrupp men arbetar på egen hand. Förutom den kontinuerliga kontakten med övriga kursdeltagare ges kontinuerlig återkoppling och stöd av kursledaren. Innehåll och arbetsformer knyter direkt an till deltagarnas dagliga verksamhet och ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska inslag integreras. Undervisningen bygger på att de studerande deltar i studiegruppens arbete via den nätbaserade plattformen.

Kurslitteratur på engelska, danska och norska kan förekomma i kursen.

Undervisningsspråk: svenska

Examinationen sker genom muntliga presentationer och skriftliga inlämningar.

Examinator kan medge komplettering inom överenskommen tidsfrist för den student som av examinator bedöms ligga nära gränsen för godkänt resultat. Frånvaro från examinerande och/eller obligatoriska moment kan fullgöras med uppgifter som examinator avgör utgör adekvata. (Ersättningsuppgifterna kan ibland kräva att kursdeltagaren utför dem efter formellt kursslut).

Endast hjälpmedel som godkänts av examinator får användas vid examination. Det gäller såväl digitala som analoga hjälpmedel eller samarbete.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget Väl Godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga.

För VG på hel kurs krävs betyget VG på minst 15hp och betyget G på 15 hp.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Student kan ansöka om validering av formell kompetens i form av tidigare högskolestudier. Tidigare lästa kurser valideras mot motsvarande moment och delkurser i denna kurs och validering sker av de delar som är relevanta. Studenten kan då tillgodoräkna sig dessa delar och behöver inte läsa dem.