Specialpedagogik i skärningspunkten mellan individ, skola, samhälle och politik

Ahlberg, Ann (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.), Specialpedagogisk forskning (s. 9–28). Studentlitteratur. (19 sid.)

Ahlström, K-G. (2011). The origin of special education. Education Inquiry, 2(2), 179–192. https://doi.org/10.3402/edui.v2i2.21972 (14 sid.)

Alerby, E. (2019). Skolans rum: fyllda av minnen, känslor och pedagogiska betydelser. I I. C. Berndtsson, A. Lilja & I. Rinne (red.), Fenomenologiska sammanflätningar (s. 83–104). Daidalos. (21 sid.)

Bengtsson, J. (1998). Rumsgestaltning och tidsreglering i klassrummet. Pedagogiska magasinet, (3), 35–39. (5 sid.)

Bengtsson, J. (2013). Embodied experience in educational practice and research. Studies in Philosophy and Education, 32(1), 39–53. https://doi.org/10.1007/s11217-012-9328-1 (14 sid.)

Bengtsson, J. (2015). Kunskap och kropp i skolan. I J. Bengtsson & I. C. Berndtsson (red.), Lärande ur ett livsvärldsperspektiv (s. 121–130). Gleerups. (9 sid.)

Bengtsson, J., & Berndtsson, I C. (2015). Elevers och lärares lärande i skolan – livsvärldsliga grunder. I J. Bengtsson & I. C. Berndtsson (red.), Lärande ur ett livsvärldsperspektiv (s. 15–34). Gleerups. (19 sid.)

Berndtsson, I. C. (2024). Lived experience of learning to use a long cane: the importance of integrating perceptual, existential and social dimensions for active cane use. Qualitative Health Research. https://doi.org/10.1177/10497323241277111 (12 sid.)

Bladini, U. (1990). Från hjälpskollärare till förändringsagent: Svensk speciallärarutbildning 1921–1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens uppgifter (Gothenburg studies in educational sciences 76). [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Gothenburg University Publications Electronic Archive. (Kap 6, s. 228–256) http://hdl.handle.net/2077/15579. (29 sidor)

Chhabra, G. (2020). Turning a blind eye to employers’ discrimination? Attitudinal barrier perceptions of vision impaired youth from Oslo and Delhi. Disability & Society, 36(10), 1688–1711. https://doi.org/10.1080/09687599.2020.1816905 (22 sid.)

Fovet, F. (2023). Shifting the inclusion agenda away from a politico-historical adherence to deficit model practices: Potential of universal design for learning. I J. Banks (red.), The inclusion dialogue (s. 74–92). (18 sid.)

Giota, J., Berhanu, G., & Emanuelsson, I. (2013). Pedagogisk och organisatorisk differentiering – konsekvenser för elevers delaktighet och lärande. I I. Wernersson & I. Gerrbo (red.), Differentieringens janusansikte (s. 257–300). Acta Universitatis Gothoburgensis 347, Göteborg. (43 sid.)

Goffman, E. (2020). Stigma. Den stämplades roll och identitet (5:e upplagan). Studentlitteratur. (203 sid.)

Grue, J. (2016). The social meaning of disability: a reflection on categorization, stigma and identity. Sociology of Health & Illness, 38(6), 957–964. (8 sid.)

Hjörne, E. (2016). The narrative of special education in Sweden: History and trends in policy and practice. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37(4), 540–552. https://doi.org/10.1080/01596306.2015.1073017 (13 sid.)

Isaksson, J., & Lindqvist, R. (2015). What is the meaning of special education? Problem representation in Swedish policy documents: late 1970s – 2014. European Journal of Special Needs Education, 30(1), 122-137. https://doi.org/10.1080/08856257.2014.964920 (16 sid.)

Lilja, A. (2013). Body, space and time – and their influences on trustful relationships in the classroom. Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 13(sup1), 1–10. https://doi.org/10.2989/IPJP.2013.13.2.5.1179 (10 sid.)

Ljungblad, A-L., & Rinne, I. (2020). Pedagogisk takt synliggör komplexiteten i läraryrkets relationella dimension. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 6, 158–173. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v6.1883 http://doi.org/10.23865/ntpk.v6.1883 (15 sid.)

Magnússon, G., Göransson, K., & Lindqvist, G. (2019). Contextualizing inclusive education in educational policy: the case of Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 67–77. https://doi.org/10.1080/20020317.2019.1586512 (11 sid.)

van Manen, M. (2016). Pedagogical tact. Knowing what to do when you don’t know what to do. Routledge. (240 sid.)

Merleau-Ponty, M. (2022). Varseblivningens filosofi (övers. J. Jakobsson). Daidalos. (Original publicerat 1945) (ca 150 sid.)

Mikhaylova, T., & Pettersson, D. (2024). Minding the gaps: the politics of differentiation in Swedish education from 1842 to the 1960s. Journal of Curriculum Studies, 56(2), 160–171. (11 sid.)

Paulsrud, D. (2022). Inclusion in the light of competing educational ideals: Swedish policy approaches to differentiation and their implications for inclusive education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 8(3), 171–183. https://doi.org/10.1080/20020317.2022.2083053 (13 sid.)

Reichenberg, M., Swärd, A-K., & Shipton, C. (2025). Positive special education. Theories, applications and inspiration. Routledge. (ca 50 sid.)

Sandin, B. & Sundqvist, M. (2024). Barn, barndom och samhälle (2. uppl.). Gleerups. (216 sid.)

Schütz, A. (1999). Den sociala världens fenomenologi (övers. S. Andersson & J. Retzlaff). Daidalos. (Del I, 215 sid.)

Skolverket. (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid (Rapp. 270, s. 1–79). https://www.skolverket.se/publikationer?id=1530 (79 sid.)

Socialstyrelsen (2024). Svensk version 2024 av International classification of functioning, disability and health (ICF). www.socialstyrelsen.se (28 sid.)

Sundberg, D. (2021). Svenska läroplaner: läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Studentlitteratur. (312 sid.)

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10 (Svenska Unescorådets skriftserie nr 4 2006, s. 1–39). http://web.archive.org/web/20070715041848/http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf (39 sid.)

Taels, L., Feyaerts, J., Lizon, M., De Smet, M., & Vanheule, S. (2023). ’I felt like my senses were under attack´: An interpretative phenomenological analysis of experiences of hypersensitivity in autistic individuals. Autism, 17(8), 2269–2280. https://doi.org/10.1177/13623613231158182 (11 sid.)

Taneja Johansson, S. (2024). Fostering ethical and caring fieldwork practices in ADHD research. I H. Bertilsdotter Rosqvist & D. Jackson-Perry (red.), The Palgrave handbook of research methods and ethics in neurodiversity studies (s. 183–198). Palgrave. (15 sid.)

Taneja-Johansson, S., & Powell, J. J. W. (2024). Confronting the idealized “Nordic Model” in education with contemporary realities of special education in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 39(6), 866–881. https://doi.org/10.1080/08856257.2024.2425501 (15 sid.)

Udd, J. (2025). Special educational needs coordinators’ boundary work in Swedish upper-secondary school. European Journal of Special Needs Education, 39(6), 882–896. https://doi.org/10.1080/08856257.2024.2425502 (14 sid.)

Udd, J., & Berndtsson, I. (2023). SENCOs’ lived experiences of working through the COVID-19 pandemic in Swedish upper secondary schools. European Journal of Special Needs Education, 38(6), 865–878. https://doi.org/10.1080/08856257.2023.2179309 (13 sid.)

Utrikesdepartementet. (2008). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26). (44 sid.).

Watson, N., Roulstone, A., & Thomas, C. (2020). Routledge handbook of disability studies. (ca 100 sid.)

Wermke, W., Höstfält, G., & Magnússon, G. (2024). Specialpedagogik som politik och praktik. Specialpedagogiska professioner i den svenska skolan sedan 1980. Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bcq (Kap 2–7, s. 7–142) (136 sid.)

Young, I. M., (1980). Trowing like a girl: A phenomenology of feminine body comportment motility and spatiality. Human Studies, 3, 137–156. (19 sid.)

Dessutom tillkommer utdrag från statliga offentliga utredningar och läroplaner