Tidiga samtal, starkare framtid: Norges studie om att upptäcka psykisk ohälsa i förskolan
Ny studie syftar till att pröva om det är möjligt att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos förskolebarn med metoden Dialogue-Based Early Detection (DBED).
Det är väl dokumenterat att barn med odiagnostiserade tillstånd ofta upplever negativa effekter både på sin psykiska hälsa och sina skolprestationer, vilket kan leda till ytterligare försämringar i det allmänna välbefinnandet. Psykiska hälsoproblem hos förskolebarn går särskilt ofta obemärkta förbi. Forskare varnar för att när sådana problem inte identifieras tidigt kan barn gå miste om avgörande stöd som skulle kunna förbättra deras utveckling avsevärt.
Eftersom förskollärare tillbringar mycket tid med barnen och utvecklar en nära kännedom om dem, ses förskolan som en unik miljö för tidig upptäckt och förebyggande arbete.
Ett nytt forskningsprojekt i Norge undersöker om mer fördjupade samtal mellan föräldrar och pedagoger kan bidra till att identifiera psykiska hälsoproblem hos små barn tidigare och mer effektivt.
Den randomiserade kontrollerade studien, genomförd av norska forskare tillsammans med Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, kallas PRO-DIALOG. Den testar en metod som heter Dialogue-Based Early Detection (DBED). Denna metod går längre än det traditionella korta utvecklingssamtalet genom att skapa en strukturerad dialog med fokus på barnets beteende, känslor och utveckling. Målet är att stärka samarbetet mellan föräldrar och pedagoger och därigenom upptäcka potentiella svårigheter innan de blir allvarligare.
Studiens upplägg
Studien omfattar 20 förskolor runt om i Norge och över 200 redan rekryterade deltagare. Tio förskolor kommer att använda den nya DBED-metoden, medan de övriga tio fortsätter med vanliga utvecklingssamtal och fungerar som kontrollgrupp.
Mer än 200 barn och deras familjer förväntas delta. Under en femårsperiod kommer forskarna att följa flera resultatmått:
- Barns psykiska hälsa, mätt med ett standardiserat verktyg som heter Strengths and Difficulties Questionnaire
- Föräldrars stressnivåer, för att undersöka om DBED minskar belastningen på familjer
- Tillgång till stöd, mätt i hur snabbt familjer får hjälp när problem identifieras.
”Tidig upptäckt kan göra en djupgående skillnad i ett barns liv. Genom att skapa utrymme för meningsfulla samtal mellan föräldrar och pedagoger hoppas vi kunna identifiera problem innan de eskalerar – och säkerställa att barn får det stöd de behöver så tidigt som möjligt”, säger professor Maj-Britt Posserud, forskare i PRO-DIALOG-projektet och specialist samt professor i barn- och ungdomspsykiatri. Hon betonar också att en viktig fördel med metoden jämfört med traditionell kartläggning, är att den också kan lugna föräldrar som är obefogat bekymrade för sitt barns utveckling och trivsel. "Detta tror vi också vill ha en viktig effekt på barns hälsa och utveckling, för lugna och trygga föräldrar är en viktig förutsättning för att barn ska må bra".
Studien kommer också att undersöka föräldrars och pedagogers erfarenheter av DBED och hur den jämförs med befintliga screeningverktyg.
Framåt
Om DBED visar sig vara effektiv kan metoden komma att användas brett som ett enkelt men kraftfullt sätt för förskolor att spela en ännu större roll i att stödja barns välbefinnande. Forskarna hoppas att projektet ska ge värdefulla insikter i hur skolor och familjer kan samarbeta för att främja psykisk hälsa redan från starten av ett barns utbildning. Denna extra trygghet skulle kunna gynna många föräldrar på befolkningsnivå och göra DBED till ett verktyg med ringar på vattnet långt bortom förskolan.
Länk till artikeln:
Bjelland, I., Wergeland, G.J., Gillberg, C. et al. PRO-DIALOG—the effect of a novel dialogue-based parent-teacher conference on mental health in kindergarten children: a cluster randomized controlled trial. Trials 26, 299 (2025). https://doi.org/10.1186/s13063-025-08980-x
Text av Anna Spyrou, Kommunikatör
