– Det här känns väldigt roligt och hedrande. Vi ser det som en bekräftelse på att frågor kring återföreningsprocesser är viktiga, både för forskningen och för det praktiska arbetet i socialtjänsten, säger Therése Wissö.
– Ja, det känns fantastiskt roligt och som ett kvitto på att kvalitativ, brukarnära forskning kring metoder i socialt arbete har en tyngd. Det är ett gediget förarbete som ligger till grund för att vi nu kan genomföra projektet. Vi forskare har tillsammans med aktörer från praktiken varit extra laddade under ansökningsarbetet, säger Frida Petersson.
Samarbete och stöd viktigt för framgång
Forte fick in hela 1 054 ansökningar i utlysningen av bidrag till forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd för perioden 2026–2028. Av dem ger nu Forte bidrag till 74 projekt. Elva finns vid Göteborgs universitet, varav fyra vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, och hälften av dem alltså på Institutionen för socialt arbete.
Så hur gör man egentligen för att få till en riktigt, riktigt bra ansökan? Aktiva och engagerade samarbetspartner är väldigt viktigt. Det kan vara organisationer i civilsamhället, liksom lokala och nationella myndigheter. I de här projekten är det till exempel olika verksamheter inom Göteborgs stad och Göteborgsregionen, FoU i Väst, Polisen, föreningarna Skyddsvärnet och Utan skyddsnät, och barnrättsorganisationerna Maskrosbarn och Knas Hemma.
– En annan väldigt stor hjälp för oss har varit synpunkter och feedback på olika versioner av ansökan, särskilt från institutionens forskningsansökningsgrupp IFAG och från forskningsplattformen SEK, Social exkludering och kontroll, säger Frida Petersson.
– Ja, också vi har fått värdefulla synpunkter från IFAG på tidiga utkast till vår forskningsansökan, säger Therése Wissö.
Stort intresse för forskning – och människor
Projektledarna är båda två docenter i socialt arbete och viceprefekter med ansvar för frågor kring bland annat forskarutbildning, forskning och samverkan. Vad vill de uppnå med just de här projekten?
– Målet är att förstå hur återförening av barn planeras, genomförs och upplevs av dem som är direkt berörda – det vill säga främst av barnen själva, men också av deras biologiska föräldrar, av tidigare familjehemsföräldrar och av medarbetare inom socialtjänsten. Vi hoppas kunna öka kunskapen om vad som bidrar till att återföreningar blir trygga och hållbara, och till hur man kan stärka barns rätt till delaktighet och stöd i sådana här processer, säger Therése Wissö.
– Vår målgrupp, hemlösa personer som både har drogproblem och lever med psykisk ohälsa, är i dag exkluderad från stora delar av det svenska välfärdssystemet. Det finns ett stort behov av kunskap om hur samhället kan arbeta på ett framgångsrikt sätt med det, säger Frida Petersson.
Text: Anna Vörös, kommunikatör vid Institutionen för socialt arbete
Skadereducerande socialt arbete för hemlösa personer med drogproblem och psykisk ohälsa
(4,9 miljoner kronor från Forte)
- Forskning kring utformning och praktisk tillämpning av skadereducerande insatser för hemlösa personer med drogproblem och psykisk ohälsa vid ett nystartat boende i Göteborg.
- Metoder i korthet: observationer av personal, skuggning av boendeombud, kvalitativa brukarorienterade intervjuer med boende, etnografiska intervjuer med personal. Mutual learning workshops.
- Referensgrupp både under planering och genomförande: professionella nyckelpersoner från Göteborgs stad och från Skyddsvärnet i Göteborg, samt en peer supporter från Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.
- Aktörer som har lämnat värdefulla synpunkter är bland andra: Utan Skyddsnät, Center mot hemlöshet, Polisens spaningsrotel, Stadsmissionen och Sprututbytesmottagningen i Göteborg.
I forskarteamet ingår från institutionen
- Frida Petersson, projektledare och docent i socialt arbete
- Jonas Stålheim, doktor i psykologi, universitetslektor i socialt arbete, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
- Johan Lindwall, doktor och biträdande universitetslektor i socialt arbete
