SOM-seminariet 2026: 40 år av svenska samhällstrender

Den 19 mars presenterades utvalda resultat och analyser från den senaste nationella SOM-undersökningen, den fyrtionde och mest omfattande hittills, under ett jubileumsseminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden med övergripande fokus på värden och värderingar, mentalitet, kultur, medier och särskilt aktuella sakfrågor. De sammanfattas till viss del i punkterna nedan. 

För en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna från dagen, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida. Sändningen från seminariet kan ses i efterhand via Youtbue.

Seminariet sammanföll även med publicering av rapporten Svenska trender 1986-2025 där SOM-institutet delar med sig av 40 år av svenska samhällstrender.

Nyheter från seminariet

Förtroende, oro och demokrati

• Förtroendet för såväl polis som försvar når nya rekordnivåer. Det är nu 74 procent av svenskarna som har ganska eller mycket högt förtroende för Polisen och 63 procent för försvaret. Marcus Weissenbilder visade att polisförtroendet under de senaste tio åren väl följt kurvan över antalet faktiska dödsskjutningar i Sverige, men också att polisen nu i takt med att antalet skjutningar minskar verkar belönas av medborgarna för sitt arbete på området.
• Samtidigt är oron för organiserad brottslighet fortfarande det som oroar mest av drygt 40 olika orosmoln i undersökningen - trots nedgång två år i rad. 64 procent är mycket oroade för organiserad brottslighet. Orosmoln på uppgång är sådant som har att göra med globala skeenden såsom världskrig, men också sådant som kopplas till demokratiska värden som oro för inskränkningar i yttrandefriheten och oro för försvagad demokrati som båda når historiskt höga nivåer på 46 procent.

Klicka här för större bild

• På samma tema, och trea på orostopplistan efter organiserad brottslighet och Ryssland, återfinns oro för att falsk, AI-genererad information ska påverka demokratiska val. Här är 54 procent mycket oroade, en ökning jämfört med 2024. Sverigedemokrater är mindre oroade än snittet.

Klicka här för större bild

• Oron för AI i allmänhet framkommer även då 62 av svenskarna anser att AI är en större risk än möjlighet för samhället. Därtill ses sedan 2012 en stabil nedgång i andelen som vill göra det möjligt att rösta via internet i allmänna val.

Medier och synen på nyheter

• Allmänt sett har förtroendet för journalister som yrkesgrupp ökat något sedan detta började mätas år 2004. Förtroendet har emellertid blivit allt mer politiskt färgat. Annika Bergström visade att det idag är stora skillnader mellan väljargrupper och att miljöpartister har högst förtroende för journalister och sverigedemokrater lägst.
• På samma tema ses i den senaste mätningen kraftiga nedgångar i förtroendet för innehållet i både SVT och TV4 för gruppen som står klart till höger i politiken. Det är nu för första gången under hälften i denna grupp som har förtroende för innehållet i SVT. Tendenser till polarisering kan spåras tillbaka till omkring 2015 men tappet för gruppen klart till höger har aldrig tidigare varit lika påtagligt från ett mätår till ett annat.

Klicka här för större bild

• Allt fler svenskar ser det som en skyldighet att via nyheter hålla sig informerad om vad som händer i samhället. Hela 92 procent instämmer helt eller delvis med detta påstående. Samtidigt svarar 72 procent att en stor del av nyheterna inte är tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem. Detta är en ökning med anmärkningsvärda 22 procentenheter sedan förra mätpunkten år 2015. 

Klicka här för större bild

• Analyser av skäl till att avstå från nyheter visar just att 33 procent av svenskarna, och i synnerhet kvinnor och personer mellan 30-49, ofta avstår från att ta del av nyheter för att de får för mycket information i vardagen. Strax under 40 procent av alla kvinnor svarar även att de mycket eller ganska ofta avstår från att ta del av nyheter för att de är för negativa eller för att innehållet får dem att må dåligt. Män, och i synnerhet de till höger, avstår oftare från nyheter för att de inte är tillförlitliga eller opartiska. Den allra vanligaste anledningen till att avstå från nyheter är dock fortfarande betalväggar, och i synnerhet för yngre. 

Omvärlden gör sig påmind

• Trots aviserade ökningar av försvarsavgifterna fram till år 2030 syns inga tecken i opinionen på att svenskarna skulle vilja dra i handbromsen. Tvärt om anser den högsta andelen någonsin, 57 procent, att det skulle vara dåligt att minska försvarsutgifterna. Vidare anser endast 12 procent att vi ger för mycket stöd till Ukraina och 33 procent tycker att stödet borde höjas ännu mer.
• Däremot syns viss splittring i Nato-opinionen. Överlag anser 31 procent att det var fel av Sverige att gå med i Nato - en åsikt särskilt utbredd bland sympatisörer till Vänsterpartiet. Kvinnor och unga tycks ha svårare än andra att ta ställning i frågan och här kan mer folkbildningsarbete behövas för att informera om vad medlemskapet faktiskt innebär för Sverige, menar Joakim Berndtsson.

Klicka här för större bild

• Israel-Palestinakonflikten var påtaglig i medierapporteringen under 2025. En jämförelse med den allra första SOM-undersökningen 1986 visar att svenska folket idag har mycket tydligare åsikter i frågan om stöd till Israel och Palestina än vad de hade för 40 år sedan, och att frågan är väldigt partipolitiskt färgad.
• Överlag gör svenskarna särskilt kritiska bedömningar av Israels agerande och anser att denna sida får för mycket stöd. Samtidigt tycker hälften av befolkningen att propalestinska tältläger på allmän plats i Sverige bör förbjudas. 36 procent anser att förslaget om ett förbud är helt riktigt.
• Andelen svenskar som är för det svenska EU-medlemskapet är nu tillbaka på 2022 års rekordnivåer (67 procent), och andelen som är emot är lägre än den någonsin varit tidigare (10 procent). Efter en uppgång 2023–2024 minskar däremot stödet för att införa Euro i Sverige. 46 procent anser att det är ett dåligt förslag jämfört med 25 procent som tycker att det är bra. Eurofrågan är idag särskilt aktuell i ljuset av L och SD:s eventuella överenskommelse om framtida folkomröstning.

Kultur och värderingar

• Nya analyser av de värdemätningar som gjorts ett stort antal gånger under 40 år av SOM-undersökningar visar främst att det finns grundläggande stabilitet och samstämmighet kring vad som är viktiga värden i livet. Listan toppas av Fred, Frihet, Familjetrygghet, Hälsa och Säkerhet - värden som i princip alla anser vara mycket viktiga. Minst viktigt rankas Rikedom, Frälsning och Makt.

Klicka här för större bild

• Trots påfallande stabilitet bland värdena har Kärlek tappat något jämfört med 1988, en minskning med tio procentenheter i andelen som skattar det som mycket viktigt. De värden som fallit mest är emellertid Självaktning och Inre harmoni som båda minskat med 23 procentenheter sedan 1988.
• De värden som istället ökat mest är Landets säkerhet - som påverkas mycket av spänningar i omvärlden och som värderas särskilt högt av M- och SD-sympatisörer - samt Jämlikhet som trots ett tapp mellan 2020-2025 fortfarande skattas högre än det gjorde 1988, och värderas högst av MP- och V-sympatisörer.
• Något annat som visat sig vara förhållandevis stabilt över tid är vanor, men även här finns några förändringar över tid att ta fasta på. Exempelvis ligger besök på olika former av konserter idag på högre nivåer än de gjorde före pandemin, men biobesöken har minskat markant. Idag går endast 56 procent av svenskarna på bio någon gång per år eller oftare.
• Bland de kulturvanor som handlar om eget skapande noteras en kraftig uppgång i andelen som säger sig ha sysslat med handarbete/hantverk. Idag gör 31 procent av svenskarna detta varje månad eller oftare. Ökningen har varit särskilt markant bland yngre personer.

Klicka här för större bild

• Deltagandet i kulturaktiviteter följer välbekanta mönster där personer i storstäder, högutbildade och kvinnor generellt deltar i högre utsträckning. Mot bakgrund av detta lyckas inte regeringen med att nå de uppsatta kulturpolitiska målen om breddat deltagande, menar Mats Granér, direktör för Myndigheten för kulturanalys som presenterade under seminariet.
• Sport är också kultur och inom ramen för seminariet gavs en presentation om fotbollssupportrar i Göteborg. Där framkom bland annat vilka av stadens lag som är populärast, hur supportrarna lutar politiskt och var i staden de bor. Nya analyser visade också att den enda grupp supportrar som egentligen ogillar något annat lag är GAIS:are - som ogillar IFK Göteborg - samt att Häcken och GAIS lockar i princip lika många kvinnor som män.

Aktuella sakfrågor

• Med anledning av de sjunkande födelsetalen ställdes i den senaste SOM-undersökningen nya frågor för att utreda varför vi skaffar allt färre barn i Sverige, och huvudskälen visar sig vara kulturella snarare än exempelvis ekonomiska eller medicinska. Det allra mest angivna skälet bland barnlösa svenskar är att man vill fokusera på annat i livet. Andra viktiga skäl som ofta nämns enskilt är att man inte hittat rätt partner eller inte har någon barnlängtan.
• Vidare finns för män under 50 en politisk skiljelinje där de till vänster är klart mindre positiva till att skaffa barn, och män till höger till och med är marginellt mer positiva än kvinnor. För kvinnor spelar politisk ideologi ingen roll för inställningen till att skaffa barn. Därtill pekar mycket på att det kan finnas en matchningsproblematik mellan könen utifrån ideologisk hemvist, då barnlösa män och kvinnor i fertil ålder idag befinner sig på väldigt olika platser på vänster-högerskalan.

Klicka här för större bild

• Ny forskning om synen på straff visar bland annat att svenskarna, i högre utsträckning än exempelvis norrmän och islänningar, är för längre fängelsestraff och att de anser att intagna i fängelser har det alldeles för bra. Även i gruppen som står klart till vänster politiskt är det nästan hälften som säger att de är för längre fängelsestraff.

Klicka här för större bild

• Vidare anser befolkningen att det absolut viktigaste syftet med straff är att skydda samhället från brottslingen. Detta anser 62 procent är viktigast. Näst viktigast på 39 procent är att avskräcka från brottslighet.
• Svenskarna är fortsatt övervägande negativa till att minska den offentliga sektorn och starkt emot vinstutdelning och privatisering. Exempelvis anser nu rekordfå, endast 12 procent, att det är ett bra förslag att låta privata företag ansvara för äldreomsorg. Även bland de som står till höger i politiken är idag en majoritet, 59 procent, emot att tillåta vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg.

Klicka här för större bild

• Stödet för att tillåta aktiv dödshjälp har ökat signifikant mellan 2024 och 2025 och nu är det för första gången en tydlig majoritet, 58 procent, som är positiva till förslaget. Vi ser också viss minskning i andelen som vill satsa på ett mångkulturellt samhälle och en fortsatt restriktiv flyktingopinion. Dessa och många andra sakfrågor presenteras över tid i nya rapporten Svenska trender 1986-2025.

Alla dagens presentationer

• 40 år av svenska samhällstrender
  Marcus Weissenbilder, undersökningsledare, SOM-institutet
• Medierna i samhället
  Annika Bergström, professor, föreståndare för SOM-institutet
• Nyhetsundvikande och förtroende för medier
  Ulrika Andersson, docent, forskare vid SOM-institutet
• Försvarsopinion i orostider: Förtroende, Nato och försvarets uppgifter
  Joakim Berndtsson, professor, Institutionen för globala studier, GU
• Svenskarna om Israel-Palestina
  Isabell Schierenbeck, professor, Institutionen för globala studier, GU
• Fallande födelsetal - befolkningens inställning till att skaffa barn
  Patrik Öhberg, docent, forskare vid SOM-institutet
• Svenska värden - vad är viktigt i livet?
  Henrik Ekengren Oscarsson, professor, forskningsledare Valforskningsprogrammet
• Kulturvanor i förändring?
  Mats Granér, direktör Myndigheten för Kulturanalys
• Synen på straff och fängelsevård
  Klara Hermansson, lektor och forskare, Högskolan i Gävle
• Fotbollssupportrar och politiken bakom
  Björn Rönnerstrand, docent, forskare vid SOM-institutet