Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Text på båt "det"
Länkstig

Olika användningar av svenskans det-konstruktioner

Publicerad

Hur fungerar svenska konstruktioner med icke-referentiellt "det"? Hur vanligt är det att pronomenet "det" används utan referens? I en ny språkvetenskaplig avhandling undersöks hur ett stort antal meningar med "det" används i bloggtext, akademisk text och nyhetstext.

Bild
Kajsa Thyberg
Kajsa Thyberg.

Icke-referentiellt det används i olika typer av konstruktioner, till exempel presenteringskonstruktion (det fläktade en skön vind från sjön) eller konstruktion med postponerat led (det är kul att spela tennis). Dessa konstruktioner beskrivs ofta som ett val av informationsstruktur, men de används också för att uttrycka betydelse om världen och för att kommunicera attityder genom bedömning.

I Kajsa Thybergs avhandling undersöks referens och icke-referens hos pronomenet det, och betydelse hos fem olika konstruktioner i vilka det är icke-referentiellt kartläggs:

  • Presenteringskonstruktion
  • Konstruktion med postponerat led
  • Konstruktion med predikativ och med-fras
  • Konstruktion med opersonligt predikat
  • Konstruktion med passiv

Icke-referentiellt det är lika vanligt som referentiellt

Resultatet om referentialitet visar att icke-referentiellt det är ungefär lika vanligt som det referentiella i svenskt skriftspråk – ett mönster som uppträder i alla tre texttyper som undersöks, bloggtext, akademisk text och nyhetstext.

Det-konstruktioner verkar vara vanliga, vilket gör det ännu mer intressant att undersöka funktionerna hos dem. I mitt resultat framgår det också att det kan referera till situationer och förhållanden som är lite svårare att tydligt peka ut. Förankringen i textsammanhanget kan vara vag och ibland obefintlig, vilket öppnar för ett större tolkningsutrymme i kommunikationen, säger Kajsa Thyberg.

Störst skillnad mellan aktiv och passiv form

I avhandlingen undersöks hur olika det-konstruktioner fungerar ideationellt, det vill säga hur världen representeras semantiskt, samt interpersonellt med avseende på hur bedömningar kommuniceras.

Resultatet visar att det-konstruktioner i aktiv form för det mesta uttrycker hur saker är. Detta kallas i avhandlingen för relationella processer (en term hämtad från systemisk-funktionell grammatik). Medan presenteringskonstruktioner innefattar olika alternativ för att gestalta existens, uttrycker konstruktioner med postponerat led typiskt attributiva relationer som innebär att något tillskrivs en egenskap.

– Ett spännande resultat är att passiva det-konstruktioner utmärker sig i förhållande till aktiva genom att forma helt andra typer av processer än de relationella – verbala, mentala och materiella. Processer med passiva verb är också mer agentiva eftersom de implicerar en agent som förorsakar processen.

En resurs för bedömning

Resultatet visar att det-konstruktioner kan uttrycka bedömning genom en sats i början av meningen (till exempel det är troligt att hon kommer). På så vis fungerar många av konstruktionerna som grammatiska metaforer för modal betydelse, som ett alternativ till konstruktion med ett modalt verb eller en adjunkt.

– Utmärkande för det-konstruktioner är att den modala betydelsen blir mer innehållsrik. Dels utformas bedömningen från ett objektivt perspektiv, dels kan betydelsen vara mer nyanserad i jämförelse med modala verb eller adjunkter, säger Kajsa Thyberg.

Kajsa visar att bedömning genom det-konstruktioner har en stor semantisk spännvidd som innefattar en rad olika betydelseområden. Två vanliga typer av bedömning är uppskattning (det är mysigt med hösten) och förpliktelse (det gäller att vara på hugget, det är viktigt att ta upp problematiken).

Avhandlingen Det-konstruktioner i bruk. En systemisk-funktionell analys av satser med icke­referentiellt det i modern svenska försvarades vid en disputation den 16 oktober.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/64594

Kontakt:
Kajsa Thyberg, tel: 031-786 5293, e-post:
kajsa.thyberg@svenska.gu.se