Länkstig

Nytt projekt undersöker svältkatastrofer som massvåld

Publicerad

Vem har intresse av att minnas – eller glömma – hungerkatastrofer? Det är en av frågeställningarna i det nya projektet Svältkatastrofer som massvåld: Mot en ny förståelse av våld, minne och ansvarsutkrävande i relation till hungersnöd, som leds av Camilla Orjuela och Swati Parashar vid Institutionen för globala studier. Projektet tilldelades nyligen 6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet (VR).

Efter att antalet människor som svälter i världen minskat stadigt under lång tid ökar hungern igen. Att närmare 13 miljoner människor riskerar att svälta just nu i Jemen är ett exempel på detta. Minst 100 miljoner människor dog i stora svältkatastrofer mellan år 1870 och 2010. Det är svindlande siffror som visar att svält är en tragedi i nivå med folkmord och krig.

- Men när det gäller folkmord, krig och terrorism finns internationella och nationella normer och processer för att ställa de skyldiga till svars, söka sanningen om vad som hände och minnas offren. Svält däremot betraktas ofta som något som beror på olyckliga omständigheter såsom dåligt väder, säger Camilla Orjuela och Swati Parashar.

- Och ändå visar forskningen om hur svältkatastrofer uppkommer entydigt att svält nästan alltid orsakas av medvetna handlingar – eller brist på handlande. Flera forskare har förespråkat att vi börjar prata om ”svältbrott” och identifierar gärningsmännen bakom världens hungerkatastrofer.

Det nya forskningsprojektet kommer att studera de försök som görs för att minnas och skipa rättvisa för svältens offer. I första delen undersöker forskarna under vilka förutsättningar som svältkatastrofer förstås, blir ihågkomna och hanteras som massvåld. Sex svältkatastrofer i tre världsdelar kommer att undersökas närmare: Irland 1845-52, Ukraina 1932-33, Indien 1943, Kina 1958-62, Etiopien 1984-85 och Somalia 2011.

I projektets andra del fokuserar forskarna på nutida aktörer som försöker driva frågan om att svält bör förstås som storskaligt våld och det därför är relevant att minnas och skipa rättsskipa efter hungersnöd.

- Om vi vet mer om när och hur de som är ansvariga för svältkatastrofer kan ställas till svars, och under vilka förutsättningar minneshållande av svältens offer kan bidra till helande och samhällelig återuppbyggnad, kan strategier formuleras för att förstå och hantera tidigare svältkatastrofer på ett sätt som gör att framtida kriser kan förebyggas, säger Camilla Orjuela och Swati Parashar.

Projektet pågår från år 2019 till 2022.

Information och kontakt

Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier

Swati Parashar, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Institutionen för globala studier