Materialet omfattar totalt 339 sidor och 718 citat. Många av uppropen utgår från en bransch och är därmed orienterade kring sexuella trakasserier i arbetslivet. Slutsatsen av artikeln är att #metoo-rörelsen kan tolkas som en kollektiv kamp för erkännande och rättvisa.
Händelserna som beskrivs i vittnesmålen analyseras i artikeln utifrån ett sociologiskt perspektiv där man ser att trakasserierna berövar den utsatta sin personliga frihet och sin rättmätiga position i samhället.
- Genom ord eller handling med sexuell laddning förvandlar mannen en yrkesmässig situation till en situation där kvinnan exkluderas. Ett exempel är mannen som i en hiss tillsammans med andra män frågar en ensam kvinna om hon inte är rädd att bli våldtagen. En sådan handling är obehaglig och hotfull samtidigt som den uttrycker social missaktning och brist på respekt för individens friheter och rättigheter, säger Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Genom ord eller handling med sexuell laddning förvandlar mannen en yrkesmässig situation till en situation där kvinnan exkluderas.
Hon förklarar vidare att social missaktning är ett samlingsnamn för fysiska övergrepp, rättsberövande och förnedring eller kränkning och yttrar sig i känslor som skam, frustration och vrede.
- Det är dessa känslor som var bränslet i #metoo-rörelsen där de utsatta kunde få moraliskt och politiskt utlopp för sin vrede. Trakasserierna som skildras i de 718 citaten spänner från olämpliga ord till rena övergrepp och våldtäkter. I artikeln har vi analyserat hur trakasserierna påverkat de utsatta kvinnornas livssituation och livsmöjligheter.
Berättelserna visar att de övergrepp som skildras ofta leder till både personligt lidande och en sämre social situation, en del kvinnor blir uteslutna ur sociala sammanhang och vissa avslutar sina anställningar. Männen däremot blir ofta förlåtna och går vidare i karriären.
Berättelserna visar att de övergrepp som skildras ofta leder till både personligt lidande och en sämre social situation, en del kvinnor blir uteslutna ur sociala sammanhang och vissa avslutar sina anställningar. Männen däremot blir ofta förlåtna och går vidare i karriären.
Emma Engdahl beskriver att det finns förlåtande strukturer för förnedring eller kränkning så som principen att hellre fria än fälla och lite skämt måste man tåla, samt varianter på det temat.
- Många vittnar också om att förövare får erkännande i form av solidaritet i de sammanhang som de sexuella trakasserierna utspelat sig och senare i yrkeskarriären trots vetskap om de sexuella trakasserierna.
Hon refererar till socialfilosofen Axel Honneth som menar att förmågan att uppmärksamma och respektera andra personers rättigheter oavsett vad man känner och tycker om dessa personer är nödvändig för att förtjäna legitimitet som moraliskt tillräknelig och därmed bli en fullvärdig samhällsmedborgare. Detta misslyckas männen som förekommer i #metoo-vittnesmålen med, enligt Emma Engdahl.
- Metoo-rörelsen visar mäns oförmåga att förstå kvinnors rättigheter. Det är en kognitiv brist hos männen som borde leda till uteslutning ur sociala sammanhang och uteblivet socialt erkännande för förövaren men berättelserna visar att det ofta blir precis tvärtom, avslutar hon.
_ _ _
Artikeln #Metoo - En kamp för socialt erkännande och rättvisa publicerades i tidningen Sociologisk forskning nummer 3 2021 och är författad av Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand.
