Informationspyramiden behöver vändas rätt

Coronakommissionen har nu överlämnat sitt slutbetänkande Sverige under pandemin till socialminister Lena Hallengren. Kommissionen konstaterar att kommunikationen till allmänheten har haft särskilt stor betydelse under pandemin, men finner flera brister, exempelvis:

• Kommunikationssamordningen mellan olika aktörer och nivåer – nationell, regional och lokal – har inte fungerat optimalt. Det hade behövts en övergripande strategi för kommunikationen i ett tidigare skede, nu dröjde det ända fram till december 2020, vill säga nio månader efter utbrottet av covid-19.
• Regeringens mål för hanteringen av virusutbrottet att ”dämpa oro” verkar ha präglat kommunikationen, vilket kan ha inneburit att människor inte tog utbrottet av coronaviruset på fullt allvar.
• Det har funnits en språklig otydlighet såväl i givna råd och rekommendationer som i hur dessa har kommunicerats. Samtidigt har myndigheter i vissa fall kommunicerat budskap som har varit motstridiga.
• En lärdom från tidigare kriser är att personer med migrationsbakgrund är svårare att nå än andra. Dels har de annat modersmål, dels kan de ha andra informationsvanor. Under pandemin kom översättningar alldeles för sent från den nationella nivån och samordnades inte i tillräckligt stor utsträckning.
• Information till personer med funktionsnedsättning fungerade inte fullt tillfredsställande i början.

Tre frågor till JMG-professor

Bengt Johansson, som sedan pandemins utbrott ägnat en omfattande del av sin forskning åt att följa, undersöka och analysera olika aspekter av kommunikation om covid-19, svarar här på tre snabba frågor om Coronakommissionen och kommunikationen.

1. Vad anser du viktigast i kritiken?

Det jag fäste mig vid var att kommissionen påpekar att kommunikationen med särskilt utsatta och svårnådda grupper inte var prioritet från början. Många verkar trots allt tagits lite på sängen av att kriser drabbar de svagaste i samhället hårdast. Vi vet det sedan tidigare, så det är egentligen inget som förvånar.

2. Varför blev det så här tror du?

Jag tror att viljan att nå hela samhället och den stora gruppen äldre, som vi visste var mycket sårbar, var första prioritet. Då fick andra saker vänta som att hitta strategier för att nå ut till svårnådda grupper. Det översattes till andra språk och gjordes en massa kampanjmaterial. Men det tog lite tid.

3. Hur kan man göra bättre inför nästa kris?

Vänd informationspyramiden rätt igen. Nu är den som en upp-och-nervänd pyramid, där vi når den breda basen först och mest. Längst ner i spetsen är de särskilt utsatta, de som drabbas mest. Dit når vi sist under en kris idag. Vänd den rätt så att vi snabbt identifierar de mest sårbara och försöker nå dem först (längst uppe i spetsen). Kan vi ta med oss lärdomar hur vi nått ut till svårnådda grupper under pandemin, som exempelvis kultur- och vaccintolkar är mycket vunnet. Vi måste också ha större kunskaper om hur människor söker information under kriser, vem de litar på och varför.

Läs mer om Coronakommissionen: https://coronakommissionen.com/

Text: Cajsa Malmström

Illustration: Bengt Johansson