Länkstig

Hallå där Martin Dufwenberg, som tagit fram en matematisk formel för snällhet

Publicerad

Du är gästprofessor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och annars hemmahörande vid University of Arizona i USA. Du och Göteborgskollegan Amrish Patel arrangerar i helgen världens första konferens om psykologisk spelteori. Berätta,

vad är psykologisk spelteori?
– Låt mig först berätta att spelteori är en verktygslåda med vars hjälp man kan beskriva situationer där flera aktörer fattar beslut och påverkar varandra. Psykologisk spelteori är en vidareutveckling av de metoderna, med vars hjälp man kan beskriva hur olika psykologiska aspekter, som ekonomer ofta inte beaktat, kan påverka beteende. Man kan exempelvis studera betydelsen av olika känslor, till exempel ilska, besvikelse, ånger, skam, och skuldkänslor, eller reciprocitet, det vill säga benägenhet att ge igen, såväl genom att återgälda favörer som i revanschsyfte.

Martin DufwenbergVarför är psykologisk spelteori relevant för nationalekonomer?
– Nationalekonomer har traditionellt utgått från att människors beteende bara utgår från egen materiell vinning. Man har normalt bortsett från till exempel känslors betydelse. Men detta är ett problem eftersom känslor ofta styr beteende och utfall.

Du ska presentera studien "Tax Evasion with a Conscience" - kan du förklara vad den handlar om?
– Det rör sig om en uppsats som jag och Katarina Nordblom vid Göteborgs universitet arbetar tillsammans med. Vi studerar samspelet mellan skattebetalare och skattemyndighet. Skattefusk är möjligt, men vi antar att skuldkänslor påverkar medborgarna i viss utsträckning. Slutsatserna vi drar är i många avseenden, exempelvis rörande policy, väldigt annorlunda än vad man skulle nått med mer traditionella metoder. Vi har spännande resultat rörande skillnaden mellan böter och fängelse, rörande informationskampanjer om skatteregler, och rörande huruvida deklarationer ska offentliggöras.

Du har tidigare tagit fram en matematisk formel för snällhet, varför då?
– Snällhet är viktigt i reciprocitetsteori, där personer antas vara snälla om andra är snälla, och vice versa. En nyckelaspekt i sammanhanget är att det inte räcker att beskriva vad personer gör, man måste också beskriva intentioner. Anta exempelvis att jag spiller kaffe på dig. Är jag snäll? Du måste besvara den frågan om du skall kunna reagera på ett adekvat sätt. Och svaret torde vara olika beroende på om jag gjorde det med flit eller av misstag. Metoder från psykologisk spelteori är användbara för att formulera detta tydligt, en formel helt enkelt.

Vad ser du mest fram mot under konferensen?
– Det är dels att få ta del av all spännande forskning som ska presenteras. Två exempel: En studie handlar om hur frustration och ilska kan tänkas påverka ekonomiska utfall. Tillämpningar kan handla om prissättning, våldsbrott, politik, lågkonjunkturer, förhandlingar, terrorism, och trafikbeteende. En annan studie handlar om hur reciprocitet kan tänkas påverka internationella klimatförhandlingar. Och dels att få träffa så många kolleger med liknande forskningsintressen. Många av dem har blivit goda vänner som jag känt i åratal.

Konferensen 1st Workshop on Psychological Game Theory äger rum 3-5 juni på Handelshögskolan (i sal F44) vid Göteborgs universitet. Ett dussintal internationellt erkända forskare inom fältet psykologisk spelteori presenterar ny forskning.