Från forskningsprojekt till hållbar förändring
För att forskningen ska bli hållbar måste den spridas, användas och utvecklas i praktiken. Under konferensen Praktiknära forskning i samverkan 2025, möttes forskare, skolledare, lärare och huvudmän i Göteborg för att utforska hur samverkan kan leda till varaktig förändring. Temat Hållbar spridning satte fokus på hur resultat och arbetssätt fortsätter leva efter projektens slut.
Helena Sagar och Louise Frey, båda lektorer i Kungsbacka kommun, berättade om sin samverkansmodell för systematisk undervisningsutveckling och kollektivt kapacitetsskapande, ett flerårigt ULF-projekt där hela styrkedjan från förvaltning till förskolor och skolor deltar.
Projektet bygger på gemensamma arbetsgångar och handledda träffar mellan forskare, rektorer och lärare.
– Vår målsättning har varit att skapa strukturer som gör att utvecklingsarbetet lever vidare, även när projekten avslutats, förklarade Helena Sagar.
Louise Frey betonade att de ser hållbarhet som en organisatorisk förmåga, inte en enskild aktivitet.
– Det handlar om att bygga kapacitet i hela systemet, från klassrummet till förvaltningen, tillade.
Spridning som leder till handling
Genom återkommande ”Stina-träffar” och kollegiala samtal har kommunen skapat en modell där förbättringsarbete är en del av vardagen.
– Mycket fokus ligger på att utveckla undervisningen och att det som sker i klassrummen fångas upp i nästa nivå. Det kollektiva lärandet gör att kunskapen stannar kvar, sa Helena Sagar.
Spridningen av resultaten kräver tydliga strukturer, och den måste ske både ”uppåt och nedåt” i organisationen.
– Spridning skapar värde först när den leder till handling, när kunskapen får fäste och blir en del av verksamhetens sätt att tänka, sammanfattade Louise Frey.
Samskrivande som bro mellan forskning och praktik
I sitt föredrag Utmaningar och möjligheter med samskrivande belyste Annika Lilja, lektor och prefekt vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), hur skrivande i samverkan kan bli en drivkraft för lärande. Hon har själv bakgrund som samverkansdoktorand inom CUL och är en av initiativtagarna till PIP-projektet (Praktiknära forskning i Partille), där forskare och lärare tillsammans utvecklar och dokumenterar undervisningsutveckling.
– Samskrivande är inte bara en metod för att sprida forskning, det är en del av forskningen i sig. När forskare och lärare skriver tillsammans sker ett ömsesidigt lärande, sa Annika Lilja.
Hon betonade att samskrivande kräver mod och öppenhet: forskaren måste våga lämna sitt traditionella skrivsätt, och läraren måste känna sig trygg i sin profession.
– Det handlar om att hitta gemensamma former. Ibland skriver man inte ord för ord tillsammans. Man berättar, reflekterar, återkopplar på varandras texter. Det är då den verkliga förståelsen växer, sa hon.
Annika Lilja lyfte även behovet av förberedelse och tid:
– Att skriva tillsammans kräver att man hinner bygga relationer och språk. Forskningscirklar eller mindre skrivarverkstäder kan vara en väg för att värma upp inför större samskrivningsprojekt.
Från möte till rörelse
Under konferensen diskuterades också hur forskningsresultat kan spridas genom olika kanaler, från vetenskapliga tidskrifter som Forskul och Skolporten till nyhetsbrev, film och webb. Samtalen mynnade ut i en gemensam insikt: hållbar spridning kräver både struktur och uthållighet.
Cecilia Ferm Almqvist betonade vikten av att forskningen får leva vidare i människors praktik:
– Forskning gör störst skillnad när den fortsätter utvecklas i klassrummen, i förskolorna och i lärarutbildningen. Det är där hållbarheten börjar.
Spridning som levande process
Sebastian Björnhammer, nationell ULF-koordinator, tycker att det var inspirerande att se hur tidigare forskningsresultat både användes och vidareutvecklades i praktiken.
Han betonar att hållbar spridning handlar om att kunskap inte är statisk:
– Den växer i mötet mellan forskning och profession. Skolans yrkesgrupper är inte mottagare av forskning, de är medskapare.
Nya övningsskolor stärker kopplingen till lärarutbildningen
Bland årets deltagare fanns också representanter från flera av Göteborgs universitets nya övningsskolor. En av dem var Fredrik Rimfjäll, rektor för Talldungeskolan, Utmarksskolan, Ramsdalsskolan och Gärdsåsskolan.
– Att vara en övningsskola betyder att vi tar emot fler VFU-studenter under samma period och har en tätare samverkan med både Grundskoleförvaltningen och lärosätet. Det gör att fler handledare och studenter samtidigt kan se mönster, hitta lärdomar och utvecklas tillsammans, säger han.
Fördelarna handlar både om organisation och kompetensutveckling:
– Vi kan smidigare organisera mottagandet av VFU-studenter genom tydliga rutiner, och fler lärare får möjlighet att gå handledarutbildning och delta i andra utvecklingsinsatser.
Fredrik Rimfjäll betonar att målet är att skapa en kultur där handledning är en självklar del av lärarrollen:
– Vi hoppas uppnå ett klimat där det känns naturligt för många lärare att ta emot studenter och att det blir en självklar del av verksamheten. Samtidigt vill vi öka andelen VFU-handledare som går utbildningen och därmed fördjupa samarbetet med universitetet.
Han beskriver konferensen som en viktig del i det arbetet.
– Konferensen var mycket givande och gav ett värdefullt erfarenhetsutbyte mellan forskare och skolledare kring hur praktiknära forskning kan bidra till skolutveckling.
Samverkan som västsvensk styrka
För Göteborgsregionen är samarbetet med universitetet avgörande, menar Fredrik Zeybrandt, utbildningschef i GR.
– Samverkan mellan GU och GR:s medlemskommuner är central. Vi utvecklar lärarutbildningen, praktiknära forskningen och professionsutvecklingen tillsammans, med ett gemensamt västsvenskt perspektiv på utbildningsfrågorna. Det långsiktiga och tillitsfulla samarbetet gör att vi kan ta nästa steg tillsammans.
Konferensen Praktiknära forskning i samverkan är ett samarrangemang där planering och medverkan delas mellan Göteborgs universitet, Göteborgsregionen och Center för skolutveckling i Göteborgs Stad. Det är nu tredje gången som Praktiknära forskning i samverkan genomförs onsdag vecka 44.
– Det har blivit ett engagerande mötesforum där många olika parter och intressenter i och av praktiknära forskning både tar del av aktuell forskning och inte minst träffas för dialog och gemensamt lärande. Lite extra krydda är det att många av deltagarna kommer från GU:s nya övningsskolor som på sikt kan bidra till att både utveckla och skapa hållbar spridning av forskning såväl till lärarutbildning som till den egna skolans kvalitetsutveckling, säger Anna Brodin, utbildningsledare på utbildningsvetenskapliga fakultet och en av arrangörerna.
Text: Ragnhild Larsson