Bild
Mamma, pappa och barn på en strand.
Foto: Lawrence Crayton
Länkstig

Föräldraskap påverkar politiskt engagemang men förklarar inte könsskillnader

Publicerad

Graviditet och småbarnsår påverkar kvinnors politiska engagemang mer än mäns, men båda lär sig om samma politiska ämnen och utvecklar liknande attityder i politiska sakfrågor. Därmed kan inte föräldraskap i sig förklara varför det finns politiska könsskillnader i Sverige, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Det är välkänt från samhälls- och opinionsforskningen att det finns könsskillnader bland svenska väljare. Generellt sett har män en högre politisk kunskapsnivå och ett större intresse för politik än kvinnor. Dessutom uppvisar kvinnor och män ofta skilda politiska åsikter, engagerar sig politiskt på olika sätt och lägger vikt vid olika frågor. Kvinnor röstar i högre utsträckning på partier till vänster och prioriterar välfärdsfrågor i högre grad än vad män gör.

– Jag ingår i ett projekt som arbetar med att ta reda på om graviditet och tidigt föräldraskap förändrar vår syn på politik och vårt politiska engagemang. Att bli förälder är ju en livsomvälvande händelse för de flesta. Vi vill ta reda på om den här perioden i livet påverkar vår syn på samhället, men också om den skapar politiska skillnader mellan kvinnor och män, säger Elias Markstedt, nybliven doktor i statsvetenskap.

Kvinnors politiska engagemang minskar

För två år sedan publicerade han en artikel, som ingår i avhandlingen, tillsammans med statsvetaren Elin Naurin. Den visar att kvinnor är mindre politiskt engagerade under och efter graviditet jämfört med män, vilket de båda forskarna konstaterade på sikt kunde leda till långsiktiga politiska könsskillnader. Nu, när fler artiklar har publicerats och hela avhandlingen är klar vill Elias Markstedt nyansera det resonemanget.

– Det stämmer att kvinnor bryr sig mindre om politik när de väntar barn och blir mammor – de blir mindre intresserade av politisk information, de deltar mindre politiskt och diskuterar inte politik i samma utsträckning som män. Men effekten var i flera fall inte bestående eftersom kvinnornas politiska engagemang återgick till samma nivå som innan graviditeten när barnet var mellan 2 och 4 år.

Avhandlingens analyser baseras på undersökningar av politiska attityder och deltagande hos blivande föräldrar under graviditet, efter förlossning, och fram tills barnet var i förskoleåldern. Föräldrarnas politiska engagemang jämfördes med andra svenska medborgares som inte väntade barn eller blev föräldrar under samma period.

Ökat intresse för välfärd 

– Resultaten visar inte enbart att kvinnors politiska engagemang tillfälligt minskar. Både nyblivna mammor och pappor lärde sig mer om, och blev mer positiva till, olika politiska frågor som rörde föräldraskap – som exempelvis fler barnmorskor i vården, ersättningsnivåer från Försäkringskassan, kostrekommendationer från Livsmedelsverket och mindre förskoleklasser, än personer som inte väntade barn eller blev föräldrar. Även dessa förändringar var tillfälliga och avtog när barnet var ett par år gammalt.

Det ökade intresset för välfärdsfrågor förändrade dock varken kvinnornas eller männens syn på hur mycket samhället bör investera i välfärd över lag.

– Att papporna blev mer intresserade av politiska sakfrågor som vi traditionellt betraktar som kvinnliga frågor kan bero på att de iklär sig föräldrarollen redan under graviditeten eller ännu tidigare. Mina slutsatser är därför att graviditet och tidigt föräldraskap kan hjälpa oss förstå hur livshändelser påverkar medborgares förhållande till politik. Men det är inte en huvudförklaring till politiska könsskillnader, åtminstone inte i Sverige. Det är möjligt att vår öronmärkta pappaledighet är en bidragande orsak till att könsskillnaderna inte är mer markanta, men vi behöver helt enkelt forska mer om politiska könsskillnader för att förstå dem bättre, säger Elias Markstedt.

 

Text: Anna-Karin Lundell

 

Så gick undersökningen till

Den första undersökningen genomfördes via Medborgarpanelen som drivs av SOM-institutet mellan åren 2015 och 2020. Där jämfördes politiska attityder och politiskt deltagande hos 4 270 gravida kvinnor och deras partner med 11 022 medborgare som inte blev föräldrar under samma period. Den andra undersökningen genomfördes mellan hösten 2019 och våren 2020. Då intervjuades 3 554 kvinnor gravida och deras partner på ultraljudsmottagningen på SU/Östra i Göteborg. De fick bland annat svara på kunskapsfrågor om politik under graviditet, efter förlossning, fram tills barnet var 2–4 år.

Avhandling är skriven inom forskningsprojektet Graviditet, föräldraskap och demokrati vid Göteborgs universitet.

Titel på avhandlingen: Pregnancy and Politics – On the Gender Gap in Political Knowledge, Attitudes, and Participation.

Disputationen hölls den 12 april 2024.