Elva genvarianter påverkar tarmfloran

Tarmens mikrobiom, tarmfloran, har blivit ett hett forskningsområde de senaste åren, eftersom det har stor betydelse för hälsa och sjukdom.

Samtidigt har det varit oklart i vilken utsträckning våra gener styr vilka bakterier som finns i tarmen. Hittills har bara ett fåtal genetiska varianter kunnat kopplas säkert till tarmflorans sammansättning.

Nu har forskare, i två samordnade internationella studier, publicerade i Nature Genetics, genomfört den hittills mest omfattande undersökningen av sambandet mellan arvsmassa och tarmflora.

Forskarna har analyserat genetiska data och tarmbakterier från över 28 000 individer. De har även noggrant kartlagt vilka bakterier som deltagarna har i tarmarna. För varje individ handlar det om hundratals. 

Elva genetiska regioner

Analysen identifierade elva genetiska regioner som påverkar både vilka bakterier som finns i tarmen och vilka funktioner de har. Flera av generna är kopplade till grundläggande processer i mag-tarmkanalen, till exempel hur näring tas upp och hur kroppen känner av bakterierna.

– Vi har lärt oss mycket om vad genetiken spelar för roll för tarmfloran. Flera av de genetiska sambanden som vi hittat handlar om mycket konkreta biologiska mekanismer. Det kan vara vilka ämnen som finns på tarmcellernas yta och på det sättet är tillgängliga för bakterier. Det kan också vara hur tarmen reagerar på ämnen som bakterier producerar, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för en av studierna.

Glutenintolerans och hjärt-kärlsjukdom

Forskarna såg också tydliga samband mellan några av genvariationerna och flera sjukdomar. Sjukdomarna som undersöktes var sådana som tidigare haft koppling till tarmflora. 

– Vi såg att vissa av genvarianterna var kopplade till risken för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar. Det tyder på att förändringar i tarmens bakteriesammansättning kan vara en väg att bättre förstå hur genetisk risk påverkar hälsan, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Kristian Hveem, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, ledde den andra studien.

Stora biobanker för tarmflora

De biobanker som forskarna har byggt upp är bland de största i världen vad gäller just tarmflora. 

– Eftersom mycket i vår hälsa är kopplat till tarmfloran vill vi förstås att vår forskning kan bidra till bättre sätt att förebygga och behandla sjukdomar genom att ta hänsyn till samspelet mellan gener, tarmbiologi och mikrobiom, säger Tove Fall.