Med hjälp av enkätdata från undersökningen Utvärdering genom uppföljning (UGU) har Thea Klapp, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, tillsammans med Alli Klapp och Jan-Eric Gustafsson undersökt relationen mellan skolrelaterat välmående och prestationer hos elever födda 1998, respektive 2004. Eleverna har besvarat enkäter och genomfört kognitiva tester i årskurs sex. Resultaten av dessa har ställts i relation till samma individers slutbetyg i nian.
Kognitivt välmående – en framgångsfaktor
I studien undersöks tre dimensioner av begreppet välmående: Socialt välmående, psykologiskt och kognitivt, där det sistnämnda syftar på upplevelsen av att klara av skolan. Ett högt kognitivt välmående visade sig ha större betydelse för skolresultaten vad än elevens uppmätta kognitiva förmåga hade. Det vill säga, känslan av att hänga med i undervisningen var en viktigare framgångsfaktor än elevens faktiska förmåga att lösa problem.
Elevernas psykologiska välmående visade sig vara negativt relaterat till skolprestationer. Med andra ord, elever som besvärades av stress fick högre slutbetyg i nian.
– Resultaten antyder att elever som faktiskt stressar också presterar bättre betygsmässigt, vilket kanske inte är helt förvånande. Samtidigt är det bekymmersamt att stressen ökar hos unga, vilket bland annat Folkhälsomyndigheten har pekat på, säger Thea Klapp.
Två årskullar, två skolsystem
Forskarna valde att jämföra två årskullar som utbildats på var sin sida om ett systemskifte i svensk skola.
– De som är födda 2004 har gått hela sin skoltid i det nya systemet, som präglas av tidigare betyg och fler nationella prov. Det är viktigt att ta reda på hur förändringar i skolan påverkar olika elever, säger Thea Klapp.
Ett av studiens viktigaste resultat är att välmåendet generellt är lägre hos den senare gruppen. Detta gäller alla tre dimensioner. Trots det är Thea Klapp försiktig med att dra slutsatser om sambandet mellan skolsystem och välmående utifrån studien.
– Vi skulle behöva titta på flera kohorter och faktorer för att dra kunna säga om detta är en trend och vad den i så fall beror på, säger hon.
Text: Kristina Modigh
