Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Odlade alger som har skördats,
Länkstig

Digitalt smakprov på morgondagens mat från havet

Följ med forskare från Göteborgs universitet på en spännande virtuell smakresa med den nya blå maten – framtidens mat – och få reda på hur man på bästa sätt kan odla god, hållbar och näringsriktig sjömat.

I årets digitala upplaga av Vetenskapsfestivalen inleder forskare från Göteborgs universitet med programpunkten ”6-rätters smakmeny med hållbar blå sjömat” (16/4). Under en timma ger forskarna exempel på hur vattenbruket, det vill säga odling av till exempel alger, skaldjur och fisk, kan bidra med hållbart producerade och näringsriktiga livsmedel. De sex forskarna avlöser varandra med spännande föredrag, där professor Sundell introducerar ”Framtidens mat från havet”  och sedan leder åhörarna genom ”måltidens” alla rätter.


– Det finns en gigantisk potential att öka produktion av näringsriktig mat från just vatten, och så är ju sjömat så god och det finns mängder av nya spännande rätter som man knappt ens har hört talas om tidigare att testa, säger, Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

Sjögurkor är win-win för odlare

Därefter är det dags för sjögurksforskaren Ellen Schagerström att göra entré med ”Sjögurka – delikatess från havet”. Ellen forskar på den röda signalsjögurkan och vill veta mer om hur arten kan bidra till ett cirkulärt vattenbruk, där vattnet går runt i ett slutet system. Sjögurkan är nämligen ett sedimentätande djur, som äter upp organiska rester som har fallit till havets botten. Därför är sjögurkan bra att ha i ett hållbart samodlingssystem tillsammans med alger, musslor och fisk. Dessutom är sjögurkor ansedda som en delikatess och naturmedicin i Asien. Idag odlas inte sjögurkor kommersiellt i Sverige. Dock har Ellen tagit ett första steg mot att odla sjögurkor, då hon har fött upp den svenska arten i fångenskap för första gången.


– I en cirkulär odling äter sjögurkorna avfallet från de andra arterna, samtidigt som de säljs till det högsta priset. Det tycker jag är en win-win för en odlare, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, GU, och SWEMARC.

Alger är bra för hälsan

Nästa forskare på tur är Sophie Steinhagen, som arbetar som algforskare på Tjärnö marina laboratorium. Under föreläsningen ”Seaweed: a sustainable resource of our future” berättar Sophie mer om hur man odlar alger och hur viktiga de är för oss. Man kan nämligen inte bara äta alger, utan de kan också användas som förnybar källa till medicin och bioplaster.


– I och med att folk börjar bli mer hälsomedvetna och även tänker på planets hälsa, så inser man att alger är framtidens mat. Faktum är att alger är bra för vår hälsa eftersom de innehåller, till exempel mineraler, fettsyror, vitamin C och B12, säger Sophie Steinhagen, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, GU, och SWEMARC.

Biprodukter från industrin blir hållbart fiskfoder

Nästa föreläsning ”Hållbara ingredienser för att producera fiskfoder” tar fasta på en spännande fas i arbetet med att utveckla ett hållbart vattenbruk. Idag är fiskfoder till viss del baserat på icke-hållbara ingredienser, som till exempel fiskmjöl från vildfångad fisk och sojabönsmjöl. Men med nya alternativa foderingredienser, som till exempel sidoströmmar i form av fiskrens från fiskberedningsindustrin, tar branschen ett stort kliv framåt.


– Ett av de mest effektiva sätten mot en hållbar framtid är att använda biprodukter från industrin. På så sätt minskar vi avfallet och bidrar till en cirkulär ekonomi, säger Niklas Warwas, institutionen för biologi och miljövetenskap, GU, och SWEMARC.

Ökad mångfald i svenska fiskdiskar

I Sverige är det mest odlad norsk lax på mattallrikarna men det finns goda förutsättningar för att i framtiden servera även svenskodlad havskatt. Nästa föredrag ”Vad sägs om odlad havskatt på menyn?” handlar om att det svenska vattenbruket skulle kunna erbjuda mycket mer. För att fortsätta utveckla vattenbruket behövs forskarsamarbeten över landsgränserna, vilket forskarna inom SWEMARC har tagit fasta på.


– I ett nordiskt samarbetsprojekt med norska, finska och ryska kollegor forskar vi på utvecklingen av  lokala arter inom vattenbruket. Forskningen knyter också an till föregående talare - att använda lokala biprodukter från industrin. Jag kommer också att berätta lite om ett experiment, där vi tillsammans med kollegor i Bodö, Norge, har testat att använda västsvenskt musselmjöl som foderingrediens till havskatt, säger Elisabeth Jönsson Bergman, universitetslektor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, GU, och SWEMARC.

Vatten renas och återanvänds

Det sista föredraget i serien har titeln ”Sustainable aquaculture systems is the future!”. Förr fick fiskodlare byta ut vattnet i slutna system mot friskt vatten, då det gamla vattnet samlade på sig kvävehaltiga avfallsprodukter (nitrat och nitrit), som inte var bra för fisken. Nu kan vattnet istället renas och återanvändas av fisken.


– Ett cirkulärt slutet system – ofta på land – är framtidens melodi för att utveckla det svenska vattenbruket. Men då behövs det även speciella bakterier, alger och membran för att rena vattnet, vilket jag kommer att berätta mer om under föredraget, säger Jonathan Roques, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, GU, och SWEMARC.

Algforskare i fält och labb

På lördagen (17/4) är det dags för programpunkten “Seaweed a future food source!”. Först blir det filmvisning, där publiken får hänga med algforskare i fält och labb för att lära sig mer om alger, hur de odlas, och hur skörden kan användas. Publiken får också en inblick i vilka utmaningar en algforskare kan ställas inför och vilka olika lösningar som de arbetar med just nu.


– Vi arbetar fortfarande med att förstå mångfalden och användbarheten hos svenska alger för att låsa upp deras potential, som en hållbar framtidsmat, och samtidigt öppna upp för en blomstrande blå ekonomi, säger Sophie Steinhagen.

I jämförelse med odlingar på land behöver algodlingar inte färskvatten och en bördig jord för att växa, vilket gör att alger anses vara en framtida hållbar proteinresurs.


– Vi måste återupptäcka hur vi ska bli hållbara. Och detta kan vi göra genom att gå från att vara skilda från naturen till att åter bli ett med den, säger João Trigo, doktorand på avdelningen för Livsmedelsvetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola.

Efter filmen ges publiken möjlighet att ställa frågor om alger och algodling till de tre algforskarna.
– Med vårt deltagande i Vetenskapsfestivalen hoppas vi bidra till att en bred allmänhet får upp ögonen för svenska makroalger och dess potential som källa till klimatsmarta, och dessutom välsmakande, livsmedel säger Kristoffer Stedt, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, GU, och SWEMARC.

Föreläsningsstafett om framtiden

Under lördagen (16:00-17:50) hålls också en föreläsningsstafett med tio forskare från Göteborgs universitet under temat ”Kan vi förutsäga framtiden?”. Forskarna kommer lyfta vitt skilda ämnen, som riksdagsval, pandemi, polarisar, butiksdöden, börskurvor, framtidens chefer och vad vi ska äta, och ge sin vinkling på framtiden inom ämnet. En av forskarna, Kristina Snuttan Sundell, kommer att få stafettfrågan ”Vad kan vara framtidens mat?”:


– Jag kan nog inte låta bli att prata mycket ”blått”, blått som i vatten, för att lyfta den framtida sjömaten och vikten av att äta mer blå mat ligger mig varmt om hjärtat. Att inspirera och locka till en mer hållbar matkonsumtion är en globalt viktig fråga. Att lyfta frågan med kunskapsbaserad fakta på ett evenemang som Vetenskapsfestivalen ger oss chansen att nå ut till en riktigt stor och intresserad publik, vilket ger ett stort genomslag, avslutar Kristina Snuttan Sundell.