Göteborgs universitet
Länkstig

Barn, barndom och kulturella praktiker

Varför återupplivar man barndomen? För att livet närmar sig sitt slut och det är dags att summera – man börjar med barndomen? För att barndomen innebär ett oavbrutet skavande, den måste bearbetas, stöpas i en narrativ form för att bli hanterlig och kanske uthärdlig?