Länkstig

The VagaLAB – Neuroscience and epidemiology of gut-brain communication

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Tarmen och hjärnan kommunicerar ständigt med varandra. Och tarmen lyssnar inte bara. Den talar tillbaka.
Vår forskargrupp vill förstå hur denna kommunikation mellan tarm och hjärna bidrar till kontrollen av metabolism och beteende. Vi förväntar oss att identifiera nya riskfaktorer och behandlingar för metabola och psykiska sjukdomar.

Vårt övergripande mål

Det övergripande målet för vår forskningsgrupp är att kartlägga hur kommunikationen mellan tarm och hjärna, särskilt via vagusnerven, bidrar till kontrollen av metabolism och beteende. Med denna forskning förväntar vi oss att identifiera nya riskfaktorer och utforma innovativa behandlingar för metabola och psykiska sjukdomar.

Vårt fokus

Vagusnerven, en motorväg för kommunikation mellan tarm och hjärna

Vagusnerven är en lång struktur som sträcker sig från hjärnans bas ner till inälvorna. På vägen dit vidrör den många andra organ, bland annat tarmen. Vagusnerven har långa sensoriska neuroner som kallas "vagala afferenta neuroner", vilka kan uppfatta signaler som genereras i tarmen och skicka dessa signaler till hjärnan.

Klassiskt sett är vagala afferenta neuroner kända för att spela en avgörande roll i kontrollen av aptit. De stimuleras av mag-tarm kanalens hormoner och sträckning, och informerar hjärnan om att vi har ätit tillräckligt med mat, vilket ger en mättnadskänsla.

På senare tid har dock studier på gnagare visat att vagala afferenta neuroner är inblandade i många andra sammanhang, som minne, matbelöning och ångest.

Våra frågor

  • Vilka metabola och beteendemässiga funktioner påverkas av vagal kommunikation mellan tarm och hjärna?
  • Vilka är de underliggande neuronala kretsarna?
  • Hur påverkar olika fysiologiska eller sjukdomstillstånd kommunikationen mellan tarm och hjärna?
  • Är en felaktig tarm-hjärnkommunikation en riskfaktor för metabola och psykiska sjukdomar?

Våra tillvägagångssätt

Vår grupp använder två kompletterande metoder:

1/ Vi genomför neurovetenskapliga studier på gnagare. Vår grupp använder unika manipulationer av vagala kretsar (selektiva lesioner, kemogenetiska, optogenetiska) och kombinerar dem med avancerade metabola och beteendemässiga bedömningar. Vi använder oss av kartläggning av kretsar, transkriptomik och fiberfotometri för att undersöka de centrala reläerna för vagala ingångar.

2/ Vi genomför epidemiologiska studier i mänskliga kohorter. Vår grupp använder framförallt rikstäckande kohorter för att upptäcka samband mellan vagusnervens (dys)funktion och metabola eller psykiska sjukdomar. Vi bedömer därför relevansen av våra prekliniska resultat för människor, och testar hypotesen att tarm-hjärnkommunikation är en underskattad riskfaktor för flera sjukdomar.

Kontakt

Är du intresserad av att vara med oss?

Vår grupp startade 2022 och vi letar efter nya talanger som vill ansluta sig till oss på alla nivåer! Ta kontakt via e-post (jean-philippe.krieger@gu.se)!

Medlemmar

Jean-Philippe Krieger, gruppledare
Cornelia Richter, masterstudent