
Ljudmiljö och hälsa
Kort beskrivning
Vi bedriver tvärvetenskaplig forskning om ljudmiljöns betydelse för människors hälsa i olika miljöer och i ett livsloppsperspektiv. Vår vision är att människor har rätt till en ljudmiljö som bidrar till en god hälsa och utveckling under olika åldrar i livet. Forskningen omfattar epidemiologiska och experimentella studier. En stor del av vårt fokus är nu på hur barn påverkas av buller under sin utveckling. Andra viktiga forskningsområden är hälso- och hörselpåverkan inom kvinnodominerade arbetsplatser och långtidspåverkan av buller i boendemiljön. Vårt unika ljudmiljölaboratorium, som byggdes 2006, har väl kontrollerad ljud- och vibrationsexponering i en hemlik miljö, vilket ger goda möjligheter att undersöka effekterna av buller och vibrationer på till exempel sömn.
Forskningsområden
Vi forskar om ljud och buller inom fyra olika huvudområden:
- Samhällsbuller: Buller från vindkraftverk, tågtrafik och vägtrafik påverkar människors hälsa och välbefinnande.
- Buller i kvinnodominerade yrken: Effekter av arbetsrelaterat buller. Fokus är kommunikationsintensiva yrken såsom skola, förskola och sjukvård, där majoriteten av de anställda är kvinnor.
- Barn och buller: Hur barn påverkas av buller. Våra projekt har främst inriktats på ljudmiljön i förskola och skola.
- Lågfrekvent buller: Sedan 1985 har forskargruppen undersökt hur lågfrekvent buller påverkar människan. Gruppen har bland annat ansvarat för den vetenskapliga grunden till de svenska gränsvärdena för lågfrekvent samhällsbuller inomhus (SOSFS 1996:7 reviderad 2005:6) och i arbetsmiljön (AFS 2005:16).
Aktuella forskningsprojekt

Equal-Life har beviljats 12 miljoner Euro inom Horizon 2020. Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt samt deltar i ytterligare 6 delprojekt. Projektet har som syfte att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som individen utsätts för i ett livsloppsperspektiv. Avsikten är även att utröna vad som är en hälsobefrämjande, återhämtande miljö för barn och ungdomar under deras olika åldrar och utvecklingssteg. Fokus ligger på barn och ungdomar från 0 till 21 år. Totalt deltar 20 olika partner från tolv länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations och kommunikationsteknologi och statistisk modellering.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiär: EU Horizon 2020
Projektet syftar till att förstå effekterna av långsiktig exponering för vibrationer, undersöka hälsoeffekter av exponering för vibrationer och buller från tågtrafik. Projektet använder två tillvägagångssätt: en kvantitativ studie med ett självrapporterat frågeformulär och objektiv hälsoregisterdata och en kvalitativ intervjustudie. Huvudstudien är en kvantitativ studie med frågor som fokuserar på störning och hälsa för dem som bor längs en järnväg. Hälsoeffekterna utvärderas både med självrapporterade frågor om sömn och hälsa samt objektiva hälsoregisterdata. Resultaten inkluderar effekten på sömn, trötthet och kardiometaboliska sjukdomar.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiär: Trafikverket, FORMAS
Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt inom ElectriCity (samverkan för elektrifierad kollektivtrafik i Västra Götaland). Syftet är att ge vetenskapligt baserade svar på frågor kring hur förändrad bullerexponering från kollektivtrafikens dieselbussar vid övergång till elbussar påverkar boende genom potentiellt minskad störning, sömnstörning och ökad boendekvalitet. Förändringen studeras genom en socio-akustisk studie i samverkan med RISE bland boende längs med linje 60, före och efter det att dieselhybridbussar ersatts med elektrifierade bussar. Resultaten bidrar till arbetet med att bedöma hur elektrifierad kollektivtrafik kan användas i bullermässigt känsliga områden.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiärer: Västra Götalands Regionen (Kollektivtrafiknämnden, Regionutvecklingsnämnden), Göteborgs Stad (Miljöförvaltningen, Trafikkontoret).
I många kvinnodominerade kontaktyrken exponeras personal för höga ljudnivåer från mänskliga röster och aktivitet. Våra tidigare studier har visat en ökad risk för hörselrelaterade symptom och bullerstörning är vanligt. I dessa yrken kan det vara svårt att skydda sig för höga ljud. Vi genomför nu en longitudinell uppföljning av 10 000 kvinnor med syfte att klarlägga förekommande samband mellan exponering för buller och stress och inverkan på fysisk och psykisk ohälsa samt nedsatt arbetsfunktion med fokus på friskfaktorer för bibehållen hälsa och arbetsfunktion. I kvalitativa studier bland personal inom utbildning, vård och omsorg nyanseras behov och värderas tillämpbarhet av friskfaktorer för att sedan tillsammans med personal och ledning genomföra interventioner inom förskola och förlossningsvård.
Huvudansvarig: Sofie Fredriksson & Kerstin Persson Waye
Finansiär: Forte
Hur ska förskolor utformas för att ljudmiljön inomhus ska stödja barns utveckling och underlätta det arbete som barn gör under förskoletiden? Den frågan vill projektet besvara genom undersökningar av ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. Vi kommer att mäta rumsakustik, ljudnivåer, temporär hörselpåverkan och utvärdera psykoakustiska parametrar på inspelningar av förskoleljud. Med hjälp av enkätintervjuer kommer vi mäta barns upplevelser av ljudmiljön. Arbetet i SPACE förväntas leda till ökad kunskap som kan användas för att utveckla akustiska krav och rekommendationer på förskolors utformning och inredning. Dessa byggnadsrelaterade kvalitetskriterier ska utgå från barns situation, deras hörsel, deras upplevelser och det utvecklingsarbete som de gör under sin förskoletid.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiär: FORMAS
Ljudmiljön på många förskolor är problematisk samtidigt som barnen befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod. Barn exponeras för så höga ljudnivåer att det finns risk för att hörseln kan ta skada. En bristfällig ljudmiljö kan innebära försämrade förutsättningar för att lära sig språk, utveckla sitt tänkande, bli känslomässigt medveten, hantera svåra situationer och ger utrymme för negativa sociala beteenden. Forskningsprojektet bedrivs på ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. I projektet mäts barns hörsel, språkliga nivå och emotionella utryck relaterat till deras ljudmiljö. Med hjälp av enkätintervjuer mäts även barns egna upplevelser av ljudmiljön. I ett parallellt projekt mäts rumsakustik och ljudnivåer.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiär: Forte
NordSOUND är ett nordiskt forskningsprojekt finansierat av NordForsk, som löper från 2017-2021. Projektet kommer att studera effekterna av trafikbuller och buller i arbetslivet på utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, fetma, cancer, graviditetskomplikationer, låg födelsevikt, perinatal dödlighet och medfödda missbildningar. Projektet ska också uppskatta sjukdomsbördan från trafikbuller i Norden.
Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye
Finansiär: NordForsk
På NordSOUNDs egen webbplats kan du läsa mer om projektet
Kronisk exponering för nattligt buller är associerad med flera negativa hälsoeffekter, men den bakomliggande patofysiologin är fortfarande oklar. I SANDMAN-projektet försöker vi belysa de biologiska mekanismerna som kopplar samman sömnstörningar genom buller med utvecklingen av kardiometabola störningar och ogynnsamma kognitiva utfall. I kontrollerade experimentella studier i ljudmiljölaboratoriet kommer vi att mäta nya markörer för elektrofysiologisk sömn och kardiovaskulär aktivering, blodbiomarkörer för metabolisk funktion och kognitiv prestation.
Huvudansvarig: Michael Smith
Finansiär: Sahlgrenska akademin
Eftersom bil- och lastbilsmotorer har blivit tystare och renare under de senaste decennierna, har partikel- och bullerutsläpp från väg-däcksinteraktion blivit den dominerande källan till trafikgenererade partikelutsläpp och trafikbuller. EU LEON-T-projektet kommer att undersöka hur partiklar och buller bidrar till negativa hälsoutfall för dem som bor nära vältrafikerade vägar. Vår forskargrupp ansvarar för delprojektet om däckbullers potentiella effekter på kardiovaskulär hälsa, som vi kommer att undersöka i experimentella sömnstudier. Här kommer vi inte bara ta hänsyn till den genomsnittliga ljudtrycksnivån, utan också akustiska egenskaper som tonalitet och klangfärg – eftersom dessa kan påverkas av däck- och vägytans design. De insikter som erhållits i dessa undersökningar kan användas för att optimera designen av nya luftlösa kompositdäck, och för att ge policyrekommendationer för att mildra potentiella hälsorisker orsakade av däckbuller.
Länk till projektets hemsida: https://www.leont-project.eu/
Huvudansvarig: Michael Smith
Finansiär: EU Horizon 2020
Våra tidigare studier visar att buller och stress kan öka risken för hörselsymtomen ljudkänslighet och ljudtrötthet inom kommunikationsintensiva kontaktyrken såsom i förskola och förlossningsvård. Personer med dessa hörselsymptom antas besväras särskilt av obehag och smärta av vardagliga ljud samt ökat behov av återhämtning i dessa oförutsägbara, tidvis högljudda och stressande arbetsmiljöer. En möjlig följd kan bli nedsatt arbetsfunktion (inkl. arbetsförmåga och sjukskrivning). Hörselnedsättning kan orsaka nedsatt arbetsförmåga, men det saknas kunskap om detsamma gäller vid ljudkänslighet eller ljudtrötthet. Det saknas även validerade svenska enkäter för att mäta symptomen. Syftet med denna studie är därför att studera om ljudkänslighet eller ljudtrötthet ökar risken för nedsatt arbetsfunktion, utforska faktorer som kan möjliggöra fortsatt arbete, samt översätta och validera enkäter för att mäta symptomen.
Huvudansvarig: Sofie Fredriksson
Finansiär: AFA Försäkring postdoc-stöd, Hörselforskningsfonden och Tysta skolan
Bakgrund
Forskning om effekter av buller vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet (tidigare Miljömedicin) startade redan 1975. Till en början var forskningen främst inriktad på vägtrafikbullers effekter såsom allmän störning och sömnstörningar och belystes i en lång serie av experimentella studier i det dåvarande laboratoriet. De tidiga fältstudierna bedrevs både i industrimiljöer och i boendemiljöer där såväl effekter av vägtrafik som flyg belystes.
Senare har forskningen utvidgats till att omfatta även andra typer av bullerkällor som tågtrafik, lågfrekvent buller och vindkraft och andra typer av negativa effekter såväl som forskning om hälsofrämjande, positiva ljudlandskap.
Ljudlaboratoriet

Vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet finns sedan 2006 ett unikt ljudmiljölaboratorium. I laboratoriet studeras hur olika ljudmiljöer under väl kontrollerade förhållanden (till exempel buller från olika trafikslag, ventilationsbuller, interaktion mellan ljudmiljö/visuell miljö och mellan ljud/vibrationer) påverkar människan. Detta gäller framförallt störning av olika slag (till exempel allmän störning och sömnstörning), påverkan på samtal, inlärning, återhämtning, känslotillstånd och arbetsprestation.
På övervåningen finns kontrollrum med ljudanläggning samt fyra mycket tysta exponeringsrum – tre sovrum och ett större exponeringsrum där interiören kan förändras beroende på vilka projekt som bedrivs. På nedre plan finns en hemliknande lägenhet, som används främst vid sömnstudier där deltagarna bor i laboratoriet under uppåt en veckas tid.
Laboratoriet är specialdesignat med målsättningen att bakgrundsnivån ska ligga under hörtröskeln. Varje exponeringsrum är uppbyggt som en separat modul för att förhindrar stomljud från att leta sig in i utifrån. Ventilationsanläggningen har specialkonstruerats och luften kommer från ett dämpat, separat fläktaggregat. I rummen diffunderar luften ut ljudlöst. Ljudnivån från ventilationen är mycket låg, cirka 13 dBA. Exponeringsrummens akustiska egenskaper är speciellt utformade för att få ett jämnt ljudfält. Väggarna är snedställda för att minska regelbundna ljudreflexer och flera hundra högtalare är utplacerade i väggar, tak och hörn för att kunna producera ett ljudfält som sprider sig jämnt. Ljud styrs digitalt från ett separat kontrollrum och systemet ger goda förutsättningar att simulera vitt skilda ljudmiljöer.
För mer detaljerad information om laboratoriets akustiska egenskaper, se rapporten: Ljudlaboratorier - verifiering av ljudfält (pdf)

Samverkan, ljuddemonstrationer och uthyrning
Ljudmiljölaboratoriet används också för ljuddemonstrationer och laboratoriet kan hyras. Till exempel har anställda vid Trafikverket besökt laboratoriet och fått lyssna på hur 55 decibel från vägtrafik upplevs i olika gårdsmiljöer eller hur vibrationer från tåg kan kännas när man ligger i en säng. Vi är också öppna för samverkan i intressanta forskningsprojekt!
Vänligen kontakta Kerstin Persson Waye för mer information.
Vetenskapliga publikationer
Du kan hitta alla våra vetenskapliga publikationer via respektive forskares personliga sida (länkar i rutan ”Forskarna och deras vetenskapliga publikationer”).
Nyckelpublikationer
Smith, M. G., Ögren, M., Thorsson, P., Hussain-Alkhateeb, L., Pedersen, E., Forssén, J., ... & Persson Waye, K. (2020). A laboratory study on the effects of wind turbine noise on sleep: results of the polysomnographic WiTNES study. Sleep, 43(9), zsaa046.
Fredriksson, S., Kim, J. L., Torén, K., Magnusson, L., Kähäri, K., Söderberg, M., & Persson Waye, K. (2019). Working in preschool increases the risk of hearing-related symptoms: a cohort study among Swedish women. International archives of occupational and environmental health, 92(8), 1179-1190.
Persson Waye, K., Smith, M. G., Hussain-Alkhateeb, L., Koopman, A., Ögren, M., Peris, E., ... & Janssen, S. (2019). Assessing the exposure-response relationship of sleep disturbance and vibration in field and laboratory settings. Environmental Pollution, 245, 558-567.
Persson Waye, K., Elmenhorst, E. M., Croy, I., & Pedersen, E. (2013). Improvement of intensive care unit sound environment and analyses of consequences on sleep: an experimental study. Sleep medicine, 14(12), 1334-1340.
Persson Waye, K., Bengtsson, J., Rylander, R., Hucklebridge, F., Evans, P., & Clow, A. (2002). Low frequency noise enhances cortisol among noise sensitive subjects during work performance. Life sciences, 70(7), 745-758.
Populärvetenskapliga publikationer
Rapporter
Länk till samtliga rapporter på Arbets- och miljömedicins hemsida
Fler rapporter
- Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus
- Jämförelse av fysiologisk respons vid exponering för buller eller vibrationer
- Akustikförsök - Forskarfredag 2010
- God ljudmiljö i skola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram
- God ljudmiljö i förskola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnandeföre och efter åtgärdsprogram
- God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller
- En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1-3
- Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk
- Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng
- Effekter av lågfrekvent buller i industrimiljö - en interventionsstudie vid Södra Cell, Värö
Forskarna och deras vetenskapliga publikationer
