Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Medlemmarna i forskargruppen ljudmiljö och hälsa vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, institutionen för medicin.
Foto: Sofie Fredriksson
Länkstig

Ljudmiljö och hälsa

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Vi bedriver tvärvetenskaplig forskning om ljudmiljöns betydelse för människors hälsa i olika miljöer och i ett livsloppsperspektiv. Vår vision är att människor har rätt till en ljudmiljö som bidrar till en god hälsa och utveckling under olika åldrar i livet. Forskningen omfattar epidemiologiska och experimentella studier. En stor del av vårt fokus är nu på hur barn påverkas av buller under sin utveckling. Andra viktiga forskningsområden är hälso- och hörselpåverkan inom kvinnodominerade arbetsplatser och långtidspåverkan av buller i boendemiljön. Vårt unika ljudmiljölaboratorium, som byggdes 2006, har väl kontrollerad ljud- och vibrationsexponering i en hemlik miljö, vilket ger goda möjligheter att undersöka effekterna av buller och vibrationer på till exempel sömn.

Forskningsområden 

Vi forskar om ljud och buller inom fyra olika huvudområden:

  • Samhällsbuller: Buller från vindkraftverk, tågtrafik och vägtrafik påverkar människors hälsa och välbefinnande. 
  • Buller i kvinnodominerade yrken: Effekter av arbetsrelaterat buller. Fokus är kommunikationsintensiva yrken såsom skola, förskola och sjukvård, där majoriteten av de anställda är kvinnor.
  • Barn och buller: Hur barn påverkas av buller. Våra projekt har främst inriktats på ljudmiljön i förskola och skola. 
  • Lågfrekvent buller: Sedan 1985 har forskargruppen undersökt hur lågfrekvent buller påverkar människan. Gruppen har bland annat ansvarat för den vetenskapliga grunden till de svenska gränsvärdena för lågfrekvent samhällsbuller inomhus (SOSFS 1996:7 reviderad 2005:6) och i arbetsmiljön (AFS 2005:16).

Aktuella forskningsprojekt

Bild
Bild på forskare som använder utrustning för att mäta ljud i förskolemiljö
Mätning av ljudnivåer i förskolemiljö.

Equal-life har beviljats 12 miljoner Euro inom Horizon 2020. Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt samt deltar i ytterligare 6 delprojekt. Projektet har som syfte att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som individen utsätts för i ett livsloppsperspektiv. Avsikten är även att utröna vad som är en hälsobefrämjande, återhämtande miljö för barn och ungdomar under deras olika åldrar och utvecklingssteg. Fokus ligger på barn och ungdomar från 0 till 21 år.  Totalt deltar 20 olika partner från tolv länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations och kommunikationsteknologi och statistisk modellering.

Finansiär: EU Horizon 2020

Projektet syftar till att förstå effekterna av långsiktig exponering för vibrationer, undersöka hälsoeffekter av exponering för vibrationer och buller från tågtrafik. Projektet använder två tillvägagångssätt: en kvantitativ studie med ett självrapporterat frågeformulär och objektiv hälsoregisterdata och en kvalitativ intervjustudie. Huvudstudien är en kvantitativ studie med frågor som fokuserar på störning och hälsa för dem som bor längs en järnväg. Hälsoeffekterna utvärderas både med självrapporterade frågor om sömn och hälsa samt objektiva hälsoregisterdata. Resultaten inkluderar effekten på sömn, trötthet och kardiometaboliska sjukdomar.

Finansiär: Trafikverket, FORMAS

Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt inom ElectriCity (samverkan för elektrifierad kollektivtrafik i Västra Götaland). Syftet är att ge vetenskapligt baserade svar på frågor kring hur förändrad bullerexponering från kollektivtrafikens dieselbussar vid övergång till elbussar påverkar boende genom potentiellt minskad störning, sömnstörning och ökad boendekvalitet. Förändringen studeras genom en socio-akustisk studie i samverkan med RISE bland boende längs med linje 60, före och efter det att dieselhybridbussar ersatts med elektrifierade bussar. Resultaten bidrar till arbetet med att bedöma hur elektrifierad kollektivtrafik kan användas i bullermässigt känsliga områden.

Finansiärer: Västra Götalands Regionen (Kollektivtrafiknämnden, Regionutvecklingsnämnden), Göteborgs Stad (Miljöförvaltningen, Trafikkontoret).

I många kvinnodominerade kontaktyrken exponeras personal för höga ljudnivåer från mänskliga röster och aktivitet. Våra tidigare studier har visat en ökad risk för hörselrelaterade symptom och bullerstörning är vanligt. I dessa yrken kan det vara svårt att skydda sig för höga ljud. Vi genomför nu en longitudinell uppföljning av 10 000 kvinnor med syfte att klarlägga förekommande samband mellan exponering för buller och stress och inverkan på fysisk och psykisk ohälsa samt nedsatt arbetsfunktion med fokus på friskfaktorer för bibehållen hälsa och arbetsfunktion. I kvalitativa studier bland personal inom utbildning, vård och omsorg nyanseras behov och värderas tillämpbarhet av friskfaktorer för att sedan tillsammans med personal och ledning genomföra interventioner inom förskola och förlossningsvård.

Finansiär: Forte

Hur ska förskolor utformas för att ljudmiljön inomhus ska stödja barns utveckling och underlätta det arbete som barn gör under förskoletiden? Den frågan vill projektet besvara genom undersökningar av ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. Vi kommer att mäta rumsakustik, ljudnivåer, temporär hörselpåverkan och utvärdera psykoakustiska parametrar på inspelningar av förskoleljud. Med hjälp av enkätintervjuer kommer vi mäta barns upplevelser av ljudmiljön. Arbetet i SPACE förväntas leda till ökad kunskap som kan användas för att utveckla akustiska krav och rekommendationer på förskolors utformning och inredning. Dessa byggnadsrelaterade kvalitetskriterier ska utgå från barns situation, deras hörsel, deras upplevelser och det utvecklingsarbete som de gör under sin förskoletid.

Finansiär: FORMAS

Ljudmiljön på många förskolor är problematisk samtidigt som barnen befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod. Barn exponeras för så höga ljudnivåer att det finns risk för att hörseln kan ta skada. En bristfällig ljudmiljö kan innebära försämrade förutsättningar för att lära sig språk, utveckla sitt tänkande, bli känslomässigt medveten, hantera svåra situationer och ger utrymme för negativa sociala beteenden. Forskningsprojektet bedrivs på ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. I projektet mäts barns hörsel, språkliga nivå och emotionella utryck relaterat till deras ljudmiljö. Med hjälp av enkätintervjuer mäts även barns egna upplevelser av ljudmiljön. I ett parallellt projekt mäts rumsakustik och ljudnivåer.

Finansiär: Forte

NordSOUND är ett nordiskt forskningsprojekt finansierat av NordForsk, som löper från 2017-2021. Projektet kommer att studera effekterna av trafikbuller och buller i arbetslivet på utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, fetma, cancer, graviditetskomplikationer, låg födelsevikt, perinatal dödlighet och medfödda missbildningar. Projektet ska också uppskatta sjukdomsbördan från trafikbuller i Norden.

Finansiär: NordForsk

På NordSOUNDs egen webbplats kan du läsa mer om projektet 

Små, tunna sladdar går i en liten öronpropp som sitter i en persons öra.

Bakgrund

Forskning om effekter av buller vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet (tidigare Miljömedicin) startade redan 1975. Till en början var forskningen främst inriktad på vägtrafikbullers effekter såsom allmän störning och sömnstörningar och belystes i en lång serie av experimentella studier i det dåvarande laboratoriet. De tidiga fältstudierna bedrevs både i industrimiljöer och i boendemiljöer där såväl effekter av vägtrafik som flyg belystes.

Senare har forskningen utvidgats till att omfatta även andra typer av bullerkällor som tågtrafik, lågfrekvent buller och vindkraft och andra typer av negativa effekter såväl som forskning om hälsofrämjande, positiva ljudlandskap.

Ljudlaboratoriet

Bild
En forskare använder olika typer av utrustning för att genomföra ett ljudtest på en man.
Foto: Malin Arnesson

Vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet finns sedan 2006 ett unikt ljudmiljölaboratorium. I laboratoriet studeras hur olika ljudmiljöer under väl kontrollerade förhållanden (till exempel buller från olika trafikslag, ventilationsbuller, interaktion mellan ljudmiljö/visuell miljö och mellan ljud/vibrationer) påverkar människan. Detta gäller framförallt störning av olika slag (till exempel allmän störning och sömnstörning), påverkan på samtal, inlärning, återhämtning, känslotillstånd och arbetsprestation.

På övervåningen finns kontrollrum med ljudanläggning samt fyra mycket tysta exponeringsrum – tre sovrum och ett större exponeringsrum där interiören kan förändras beroende på vilka projekt som bedrivs. På nedre plan finns en hemliknande lägenhet, som används främst vid sömnstudier där deltagarna bor i laboratoriet under uppåt en veckas tid.

Laboratoriet är specialdesignat med målsättningen att bakgrundsnivån ska ligga under hörtröskeln. Varje exponeringsrum är uppbyggt som en separat modul för att förhindrar stomljud från att leta sig in i utifrån. Ventilationsanläggningen har specialkonstruerats och luften kommer från ett dämpat, separat fläktaggregat. I rummen diffunderar luften ut ljudlöst. Ljudnivån från ventilationen är mycket låg, cirka 13 dBA. Exponeringsrummens akustiska egenskaper är speciellt utformade för att få ett jämnt ljudfält. Väggarna är snedställda för att minska regelbundna ljudreflexer och flera hundra högtalare är utplacerade i väggar, tak och hörn för att kunna producera ett ljudfält som sprider sig jämnt. Ljud styrs digitalt från ett separat kontrollrum och systemet ger goda förutsättningar att simulera vitt skilda ljudmiljöer.

För mer detaljerad information om laboratoriets akustiska egenskaper, se rapporten: Ljudlaboratorier - verifiering av ljudfält (pdf)

Bild
Översta delarna på tre vindkraftverk, alltså själva vindsnurrorna.
Vindkraftsljud påverkar drömsömnen och hur utvilad man känner sig, visar en studie som forskargruppen genomfört.
Foto: Genrebild Matton images

Samverkan, ljuddemonstrationer och uthyrning

Ljudmiljölaboratoriet används också för ljuddemonstrationer och laboratoriet kan hyras. Till exempel har anställda vid Trafikverket besökt laboratoriet och fått lyssna på hur 55 decibel från vägtrafik upplevs i olika gårdsmiljöer eller hur vibrationer från tåg kan kännas när man ligger i en säng. Vi är också öppna för samverkan i intressanta forskningsprojekt!

Vänligen kontakta Kerstin Persson Waye för mer information.

Populärvetenskapliga publikationer

Vetenskapliga publikationer

  • Sofie Fredriksson; Jeong-Lim Kim; Kjell Torén; Kim R. Kähäri; Mia Söderberg; Kerstin Persson Waye (2019).
    Working in preschool increases the risk of hearing-related symptoms: a cohort study among Swedish women ISSN: 0340-0131, GUP 282199
  • A. Enoksson Wallas; C. Eriksson; A. K. Edstedt Bonamy; O. Gruzieva; I. Kull; Mikael Ögren; A. Pyko; M. Sjöström; G. Pershagen (2019).
    Traffic noise and other determinants of blood pressure in adolescence ISSN: 1438-4639, GUP 281627
  • A. Pyko; N. Andersson; C. Eriksson; U. de Faire; T. Lind; N. Mitkovskaya; Mikael Ögren; C. G. Ostenson; N. L. Pedersen; D. Rizzuto; A. K. Wallas; G. Pershagen(2019).
    Long-term transportation noise exposure and incidence of ischaemic heart disease and stroke: a cohort study ISSN: 1351-0711, GUP 282066
  • Kerstin Persson Waye; Sofie Fredriksson; Laith Hussain-Alkhateeb; Johanna Gustafsson; Irene van Kamp (2019).
    Preschool teachers’ perspective on how high noise levels at preschool affect children’s behavior, GUP 279291
  • A. Wallas; S. Ekström; A. Bergström; C. Eriksson; O. Gruzieva; M. Sjöström; A. Pyko; Mikael Ögren; M. Bottai; G. Pershagen (2019).
    Traffic noise exposure in relation to adverse birth outcomes and body mass between birth and adolescence ISSN: 00139351 (ISSN), GUP 274372
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Julia Ageborg Morsing; Kerstin Persson Waye (2019).
    Effects of ground-borne noise from railway tunnels on sleep: A polysomnographic study ISSN: 0360-1323, GUP 278000
  • Kerstin Persson Waye; Michael Smith; Laith Hussain-Alkhateeb; A. Koopman; Mikael Ögren; E. Peris; D. Waddington; J. Woodcock; C. Sharp; S. Janssen(2019).
    Assessing the exposure-response relationship of sleep disturbance and vibration in field and laboratory settings ISSN: 0269-7491, GUP 274122
  • P. Thorsson; Kerstin Persson Waye; Mikael Ögren; Michael Smith; E. Pedersen; J. Forssen (2019).
    Creating sound immission mimicking real-life characteristics from a single wind turbine ISSN: 0003-682X, GUP 273636
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Julia Ageborg Morsing; Tomas Jerson; Kerstin Persson Waye (2018).
    The effects on sleep of ground borne noise from trains in tunnels ISSN: 2226-5147, GUP 268052
  • Sofie Fredriksson (2018).
    Hearing-related symptoms among women - Occurrence and risk in relation to occupational noise and stressful working conditions, GUP 271777
  • Julia Ageborg Morsing; M. G. Smith; Mikael Ögren; P. Thorsson; E. Pedersen; J. Forssén; Kerstin Persson Waye (2018).
    Wind Turbine Noise and Sleep: Pilot Studies on the Influence of Noise Characteristics ISSN: 1660-4601, GUP 273921
  • Mikael Ögren; Peter Molnár; Lars Barregård (2018).
    Road traffic noise abatement scenarios in Gothenburg 2015 – 2035 ISSN: 0013-9351, GUP 265875
  • A. Pyko; T. Lind; N. Mitkovskaya; Mikael Ögren; C. G. Ostenson; A. Wallas; G. Pershagen; C. Eriksson (2018).
    Transportation noise and incidence of hypertension ISSN: 1438-4639, GUP 271750
  • Lotta Johansson; Berit Lindahl; Susanne Knutsson; Mikael Ögren; Kerstin Persson Waye; Mona Ringdal (2018).
    Evaluation of a sound environment intervention in an ICU:A feasibility study ISSN: 1036-7314, GUP 254543
  • Laura Maclachlan; Mikael Ögren; Elise Elise van Kempen; Laith Hussain-Alkhateeb; Kerstin Persson Waye (2018).
    Annoyance in Response to Vibrations from Railways ISSN: 1660-4601, GUP 270211
  • N. G. Vardaxis; D. Bard; Kerstin Persson Waye (2018).
    Review of acoustic comfort evaluation in dwellings-part I: Associations of acoustic field data to subjective responses from building surveys ISSN: 1351-010X, GUP 268900
  • Pontus Thorsson; Kerstin Persson Waye; Michael Smith; Mikael Ögren; Eja Pedersen; Jen Forssén (2018).
    Low-frequency outdoor–indoor noise level difference for wind turbine assessment ISSN: 0001-4966, GUP 265320
  • A. Wallas; C. Eriksson; O. Gruzieva; T. Lind; A. Pyko; M. Sjostrom; Mikael Ögren; G. Pershagen (2018).
    Road traffic noise and determinants of saliva cortisol levels among adolescents ISSN: 1438-4639, GUP 267675
  • Sofie Fredriksson; Laith Hussain-Alkhateeb; Kerstin Persson Waye (2017).
    The effect of occupational noise on hearing-related symptoms - exploring mediating and modifying effect of annoyance and stress, GUP 282200
  • Michael Smith (2017).
    The impact of railway vibration and noise on sleep, GUP 257200
  • Kerstin Persson Waye; Michael Smith; Mikael Ögren (2017).
    Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus, GUP 256172
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Pontus Thorsson; Laith Hussain-Alkhateeb; Eja Pedersen; Jens Forssén; Julia Ageborg Morsing; Kerstin Persson Waye (2017).
    Wind Turbine Noise Effects on Sleep: The WiTNES study, GUP 252576
  • Ilona Croy; Michael Smith; Anita Gidlöf-Gunnarsson; Kerstin Persson Waye (2017).
    Optimal questions for sleep in epidemiological studies: Comparisons of subjective and objective measures in laboratory and field studies ISSN: 1540-2002, GUP 236167
  • A. Pyko; C. Eriksson; T. Lind; N. Mitkovskaya; A. Wallas; Mikael Ögren; C. G. Ostenson; G. Pershagen (2017).
    Long-Term Exposure to Transportation Noise in Relation to Development of Obesity-a Cohort Study ISSN: 0091-6765, GUP 262314
  • Laura Maclachlan; Kerstin Persson Waye; Eja Pedersen (2017).
    Exploring Perception of Vibrations from Rail: An Interview Study ISSN: 1660-4601, GUP 258747
  • Mikael Ögren; Anita Gidlöf-Gunnarsson; Michael Smith; Sara Gustavsson; Kerstin Persson Waye (2017).
    Comparison of annoyance from railway noise and railway vibration ISSN: 1660-4601, GUP 255521
  • Michael Smith; Ilona Croy; Mikael Ögren; Oscar Hammar; Eva Lindberg; Kerstin Persson Waye (2017).
    Physiological effects of railway vibration and noise on sleep ISSN: 0001-4966, GUP 253636
  • Kerstin Persson Waye; Irene van Kamp; Jeong-Lim Kim (2016).
    Acoustic intervention at preschools impact on children´s perception and response to high frequency sound qualities ISSN: 2415-1599, GUP 248710
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Pontus Thorsson; Eja Pedersen; Kerstin Persson Waye (2016).
    Physiological effects of wind turbine noise on sleep, GUP 241942
  • Sofie Fredriksson; Jeong-Lim Kim; Kjell Torén; Kim R. Kähäri; Lennart Magnusson; Kerstin Persson Waye (2016).
    Preschool teachers have an increased risk of hearing-related symptoms and report more occupational noise exposure compared to randomly selected women, GUP 242640
  • Sofie Fredriksson; Oscar Hammar; Lennart Magnusson; Kim R. Kähäri; Kerstin Persson Waye (2016).
    Validating self-reporting of hearing-related symptoms against pure-tone audiometry, otoacoustic emission, and speech audiometry ISSN: 1499-2027, GUP 236900
  • Mikael Ögren; Lars Barregård (2016).
    Road Traffic Noise Exposure in Gothenburg 1975–2010 ISSN: 1932-6203, GUP 236792
  • Michael Smith; Ilona Croy; Oscar Hammar; Kerstin Persson Waye (2016).
    Vibration from freight trains fragments sleep: A polysomnographic study. ISSN: 2045-2322, GUP 234880
  • Sofie Fredriksson; Kjell Torén; Kim R. Kähäri; Lennart Magnusson; Jeong-Lim Kim; Kerstin Persson Waye (2016).
    Ökad risk för hörselsymtom bland förskollärare, GUP 233373
  • Sofie Fredriksson; Oscar Hammar; Kjell Torén; Artur Tenenbaum; Kerstin Persson Waye (2015).
    The effect of occupational noise exposure on tinnitus and sound-induced auditory fatigue among obstetrics personnel: a cross-sectional study. ISSN: 2044-6055, GUP 214844
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Kerstin Persson Waye (2015).
    Physiological reaction thresholds to vibration during sleep, GUP 226146
  • David Waddington; James Woodcock; Michael Smith; Sabine Janssen; Kerstin Persson Waye (2015).
    CargoVibes: Human response to vibration due to freight rail traffic ISSN: 2324-8378, GUP 221351
  • David Waddington; James Woodcock; Eulalia Peris; Calum Sharp; Gennaro Sica; Andy Moorhouse; Kerstin Persson Waye; Michael Smith; Ilona Croy; Oscar Hammar; Mikael Ögren; Sabine Janssen; Arnold Koopman; Henk Vos; Witold Groll; Karolina Wiśniewska (2015).
    Cargovibes: Human response to vibration due to freight rail traffic, GUP 218929
  • Mikael Ögren; Michael Smith; Kerstin Persson Waye (2015).
    Comparison of annoyance from railway noise and railway vibration, GUP 218089
  • Irene van Kamp; Kerstin Persson Waye; Anita Gidlöf-Gunnarsson (2015).
    The Effects of Noise Disturbed Sleep in Children on Cognitive Development and Long Term Health ISSN: 2375-4494, GUP 218183
  • Tee Guidotti; Davies Hugh; Yves Gagnon; Christian Giguère; Sheryl Grace; Robert Harrison; Brian Howe; David Johnson; Kerstin Persson Waye; Jennifer Roberts (2015).
    Understanding the Evidence: Wind Turbine Noise, GUP 218188
  • Kerstin Persson Waye; Lennart Magnusson; Sofie Fredriksson; Ilona Croy (2015).
    A Screening Approach for Classroom Acoustics Using Web-Based Listening Tests and Subjective Ratings ISSN: 1932-6203, GUP 213564
  • Michael Smith; Mikael Ögren; Oscar Hammar; Kerstin Persson Waye (2015).
    Physiological reaction thresholds to vibration during sleep, GUP 213222