Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Tho Nguyen
Foto: Annika Söderpalm
Länkstig

Hoppas bidra med litet steg i helheten

Publicerad

Farmaceuten Tho Nguyen arbetade förut på ett kliniskt labb i Vietnam för tropiska sjukdomar. Hon insåg att det var analytisk kemi hon höll på med utan att egentligen kunna så mycket om det. Nu är hon doktorand i just det ämnet vid Göteborgs universitet.

Resan från Vietnam gick via masterexamen i Tartu i Estland och Uppsala. Med den i bagaget hade hon tre val. Ett var att återvända till labbet i Vietnam där chefen väntade med öppna armar. Ett annat att söka jobb i Sverige, ett tredje att söka doktorandtjänst.

Hon fick höra om en grupp inriktad på neurovetenskap vilket intresserade henne. Dessutom hade de en doktorandtjänst utlyst.

– Jag sökte den, ett jobb på restaurang och ett på AstraZeneca. De första som hörde av sig var Göteborgs universitet. Som farmaceut trodde jag inte jag skulle få tjänsten men det fick jag och blev väldigt glad för jag såg upp till doktoranderna i Uppsala och ville bli som en av dem, säger Tho och skrattar.

Forskar om hur celler kommunicerar genom kemiska signaler

Hon såg fram emot att få lära sig mycket nytt, till exempel STED-mikroskopi, en typ av superhögupplöst mikroskopi som belönades med Nobel-priset 2014. Hennes projekt handlar om hur celler kommunicerar genom kemiska signaler. Mer specifikt om hur exocytos fungerar, det vill säga den process som gör att vesiklar, eller små blåsor i cellen, tömmer ut sitt innehåll ur cellen.

– Det är basala mekanismer som till exempel spelar roll för neuronala sjukdomar. Det finns även andra funktioner där exocytos är viktigt, som frisättning av insulin från bukspottkörtelns betaceller. Även om inte just mina resultat leder till att vi botar någon sjukdom hoppas jag att de blir viktiga för andra forskargrupper. Det krävs många samlade ansträngningar och kanske kan mitt projekt vara ett litet steg i det stora hela.

Bild
Doktorand Tho Nguyen arbetar i labben
Tho Nguyen forskar om cellers kommunikation. Mest använder hon celler med vesiklar som framför allt innehåller dopamin.
Foto: Annika Söderpalm

De två första åren som doktorand är tuffa, tycker hon.
– Det är många kurspoäng att ta och det tar tid att komma in i projektet och nya tekniker. Dessutom ska man undervisa.­ Det kräver förberedelser och att man rättar labbrapporter vilket var något helt nytt för mig.

Nu tycker hon att det börjar lossna, men säger att det är en utmaning att planera sin tid väl.

Flera fördelar att vara doktorand i Sverige

Sverige är ett bättre land att vara doktorand i än andra, tycker Tho när hon jämför.
– Som doktorand i Sverige är man anställd samtidigt som man har möjlighet att utvecklas. Dessutom finns mycket stöd att få från universitetet, till exempel hjälp med finansiering för att åka på konferens.

En annan fördel med Sverige är att i stort sett alla är så bra på engelska.
– Det var värre i Tartu. Där var det estniska som gällde. Eller möjligen ryska men det hjälpte ju inte så mycket.

Tho är förvånad över hur mångkulturellt Göteborg är. När längtan efter nudelsoppa blir stor är det inga problem att hitta både bra vietnamesiska restauranger och asiatiska affärer som har allt. Här har hon en hälsosammare livsstil, menar hon.
– I Vietnam lagade jag aldrig mat. Det var enklare att köpa något gott att äta på väg hem från jobbet och då var det oftast något onyttigt. Här gör jag som mina kompisar; jag går på gym, jag promenerar och jag lagar mat.

– I Vietnam har man ett mer socialt liv och dagarna går så fort. Här har man mer egen tid vilket i och för sig kan bli lite ensamt. Samtidigt upptäcker man sina egna tankar. Jag har insett att jag faktiskt kan, och tycker om, att spendera tid med mig själv.

I framtiden vill Tho fortsätta med forskning, antingen inom akademin eller industrin. Kanske göra post-doc, men i så fall gäller det att övertyga sambon och blivande maken att följa med.

Tho Nguyen

Är: Doktorand i analytisk kemi
Född: Uppvuxen i Dong Ha i Vietnam
Ålder: 29 år
Kuriosa: Har sytt sin egen brudklänning och i april åker hon hem till Vietnam för att gifta sig med sambon Johan.