Länkstig

Affektiva sjukdomar

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Vårt övergripande mål är att kartlägga faktorer som kan öka vår kunskap kring den underliggande neurobiologin vid affektiva sjukdomar och hur denna relaterar till den kliniska bilden. Vi hoppas också kunna identifiera biomarkörer som kan komplettera den diagnostiska bedömningen, förutspå behandlingssvar eller biverkningar och ge en uppfattning om prognosen vid psykiatriska sjukdomstillstånd. Målet är att utveckla redskap som kan möjliggöra en individanpassad psykiatrisk vård.

Aktuellt

Våra forskningsprojekt

Vi arbetar aktivt med att integrera forskning i det kliniska utredningsarbetet. Detta sker både genom kvalitetsregister och i det s k S:t Göranprojektet.

Vi driver också flera storskaliga insamlingsprojekt inom det psykiatriska området. Inom ramen för dessa deltar vi också i internationella samarbeten där mycket stora patientpopulationer samlas för Genome Wide Association Studies (GWAS).

Våra frågeställningar är riktade både mot en ökad förståelse av de mekanismer som orsakar psykiska sjukdomar och mot en praktisk användning av biomarkörer inom den psykiatriska vården.

I ANGI-studien försöker vi ta reda på vilka bakomliggande biologiska och miljömässiga faktorer som orsakar anorexia nervosa.

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2013/112-31/2) och är ett samarbete mellan svenska och utländska universitet, men koordineras från Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. ANGI är en förkortning som står för Anorexia Nervosa Genetic Initiative och är ett internationellt samarbete med forskare från USA, Australien, Danmark och Sverige. ANGI-projektet finansieras av en stiftelse som heter Klarman Family Foundation.

För mer information om ANGI (extern länk)

Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom

BipoläR startade sin datainsamling under 2004. I dag finns ca 166 aktiva enheter anslutna till registret och det finns ca 6 300 patienter registrerade. I Stockholms län har registret nått en täckningsgrad på över 50 procent. Bipolärs syfte är att skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling, utvärdering och forskning rörande t ex långtidseffekter av medicinering. Förutom basvariablerna registreras följande:

  • Tidigare antal depressiva, maniska eller hypomana episoder.
  • Episoder av sjukdom senaste året.
  • Förekomst av affektiv sjukdom i familjen.
  • Ålder vid första insjuknande.
  • Behandling med antidepressiva läkemedel.
  • Behandling med stämningsstabiliserande läkemedel.

När data har samlats in under en längre kan de användas för olika former av studier och forskning. Uppgifter om sjukdomen registreras, resultatet av den medicinska behandlingens positiva effekter och eventuella biverkningar följs över tiden. Med hjälp av uppföljningen kan man få en snabbare spridning av de bästa behandlingsmetoderna. Information från registret har lett till en ökad användning av patientutbildningar och laboratorieanalyser. Registrets existens har även påverkat beslut om att skapa en specialmottagning för bipolär sjukdom i Västra Götalandsregionen.

Mer information om BipoläR (extern länk)

2013 startade forskningsstudien PREFECT i Sverige. Elbehandling (ECT) är ofta en mycket effektiv behandling mot depression. Den hjälper dock inte alla och vissa kan drabbas av biverkningar. Mer kunskap behövs om för vem och vid vilka tillstånd behandlingens effekter är som mest gynnsamma.

Målet med studien är att hitta faktorer som förutsäger vilka som har mest nytta av ECT och vilka som ska erbjudas annan behandling istället. De markörer vi letar efter kan vara genetiska varianter eller ämnen i blodet. Det slutgiltiga målet med studien är att få verktyg som kan användas för att skräddarsy psykiatrisk behandling så att varje patient får just den behandling som passar honom eller henne bäst.

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2012/169-31/1) och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Studien koordineras från Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

För mer information: PREFECT-studien (extern länk)

En tvärvetenskaplig prospektiv longitudinell studie av bipolära syndrom

I S:t Görans bipolärprojekt (SBP) undersöks patienter med bipolär sjukdom noggrant med flera olika metoder och följs sedan över tid. Detta möjliggör identifiering av kliniskt viktiga undergrupper och prediktiva faktorer samt ger unika möjligheter att belysa sjukdomsmekanismer.

På kort sikt är målsättningen att studera just dessa sjukdomsmekanismer. På lång sikt är målet att identifiera påverkbara prediktiva faktorer för återfall, behandlingssvar, biverkningar, kognitiv och psykosocial funktion samt livskvalitet vid bipolära syndrom. Patienterna genomgår dels diagnostiska, neuropsykologiska och neuropsykiatriska undersökningar, dels magnetkameraundersökning av hjärnan, analys av cerebrospinalvätska. För genetiska analyser och för att framtidssäkra studien sparas helblod, serum och likvor i KI-biobank.

SBP inkluderar patienter som efter noggrann klinisk diagnostik befinns lida av bipolärt syndrom och samtycker till deltagande. Idag rekryteras patienter vid Affektivt centrum, Norra Stockholms psykiatri och fr.o.m. våren 2009 även patienter vid Affektiva enheten i Mölndal. Uppföljning görs årligen som följer kvalitetsregistret BipoläR men även inkluderar fler utfallsvariabler. Efter 7 år upprepas provtagning, magnetkameraundersökning och den neuropsykologiska testningen. Målet är att i princip följa patienten livet ut.

Syftet med SWEBIC (Swedish Bipolar Collection) är att försöka identifiera gener och miljöfaktorer som ökar risken att insjukna i bipolär sjukdom. Det är arv och miljö i samverkan som orsakar sjukdom. När gener identifierats kan man ta reda på vilka effekter de har i en given miljö. Med denna kunskap kan man utveckla nya behandlingar.

Studien stöds av Stanley Medical Research Institute, en organisation som stödjer forskning kring uppkomst samt potentiell behandling av schizofreni och bipolär sjukdom.

För mer information om SWEBIC

Gruppmedlemmar

  • Mikael Landén, professor, MD, PhD (gruppledare)
  • Andreas Göteson, doktorand
  • Elin Hörbeck, doktorand
  • Anniella Isgren, MD, PhD
  • Lina Jonson, PhD, postdoktor
  • Alina Karanti, MD, PhD
  • Luisa Klahn, PhD, postdoktor
  • Hemen Najar, MD, PhD
  • Erik Pålsson, PhD
  • Robert Sigström, PhD, postdoktor
  • Anne Snellman, administratör
  • Timea Sparding, PhD
  • Therese Tureson, forskningssjuksköterska