Bild
Foto: Ryan Boedi / Shutterstock.com
Länkstig

Disputation: Jakob Enlund "Valcykler, konflikt, kriminalitet och miljövänligt beteende"

Samhälle & ekonomi

Jakob Enlund försvarar sin avhandling i nationalekonomi, "Valcykler, konflikt, kriminalitet och miljövänligt beteende".

Disputation
Datum
9 sep 2022
Tid
10:15 - 12:15
Plats
Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1

Arrangör
Institutionen för nationalekonomi med statistik

Kapitel 1. Valcykler, utrikespolitik och stävjandet av konflikter: Erfarenheter från bidrag till FN:s fredsbevarande operationer

Den här studien dokumenterar valcykler i truppbidrag till FN:s fredsbevarande operationer och undersöker dess konsekvenser för operationerna och konflikterna. Genom användandet av månatliga data på alla länders bidrag till FN:s operationer mellan 1990 och 2019 som verkar under pågående konflikt, finner jag att nationella val minskar sannolikheten för att ha någon truppinsats med 9 procentenheter och den förväntade storleken på truppinsatserna med runt 20% från ett snitt på 230. För den högsta kvartilen truppbidragande länder i mitt urval (≥915 trupper) har nationella val även en negativ effekt på truppinsatser från andra truppbidragande
länder, en negativ effekt på operationernas totala kapacitet, och verkar även allvarligt hämma stävjandet av konflikter. De huvudsakliga estimaten tyder på att för varje pågående val i ett truppbidragande land i den högsta kvartilen så ökar risken för något stridsrelaterat dödsfall med 24 procentenheter och det förväntade månatliga antalet stridsrelaterade dödsfall ökar med runt 100% från ett snitt på 62. Resultaten tyder på att hänsyn till val allvarligt kan hämma internationellt kollektivt handlande för att stävja konflikter.

Kapitel 2. Ekon av våldsamma konflikter: Effekten av Israel-Palestina-konflikten på hatbrott i USA

Vi undersöker huruvida sociala identitetskopplingar underlättar spridningen av våldsamma konflikter. I detta syfte undersöker vi om Israel-Palestina-konflikten orsakar hatbrott mot judar och muslimer i USA genom att använda dagliga data mellan 2000 och 2016. Vi mäter tidpunkten och intensiteten, samt avgör anstiftarna i konflikten genom att använda antalet dödsoffer i konflikten och amerikansk massmedial rapportering om konflikten. Analyser som använder båda konfliktmåtten visar att konflikthändelser triggar hatbrott under de
kommande dagarna enligt ett vedergällningsmönster: antisemitiska hatbrott ökar efter israeliska attacker och islamofobiska hatbrott ökar efter palestinska attacker. Ytterst lite talar för att den etno-religiösa gruppen som inte är associerad med angriparen utsätts för hatbrott under denna period. Vi finner vidare ingen effekt av konfliktrapportering som inte innehåller våldsinslag, vilket tyder på att hatbrott inte triggas av endast en framträdande roll för Israel-Palestina-konflikten. Vår studie visar att offer av våldsamma konflikter överskrider dess närområde, vilket antyder att de negativa ekonomiska kostnaderna av våldsamma konflikter kan vara större än tidigare forskning antytt.

Kapitel 3. Individuell minskning av klimatavtryck: Erfarenheter från miljövänliga användare av en klimatkalkylator

Vi tillhandahåller de första uppskattningarna av hur miljövänliga konsumenter minskar sitt totala klimatavtryck med hjälp av en klimatkalkylator som inkluderar alla finansiella transaktioner. Vi använder data från användare av en klimatkalkylator som inkluderar veckouppskattningar av användarnas utsläpp av konsumtionsbaserade koldioxidekvivalenter, baserat detaljerade kontoutdrag, officiella register och självrapporterade livsstilsfaktorer. Kalkylatorn är utformad för att framkalla beteendeförändringar och ger användarna detaljerad information om deras klimatavtryck, och inkluderar sociala jämförelser och möjlighet att sätta mål. Genom att använda en robust difference-in-differences-metod med ett successivt tillflöde av nya användare av kalkylatorn uppskattar vi att användarna minskar sitt klimatavtryck med cirka 10% under de första veckorna, men under de nästkommande veckorna avtar minskningen. Ytterligare analys tyder på att minskningen av klimatavtrycket drivs av en kombination av en övergång från konsumtionskategorier med höga till låga utsläpp och en tillfällig minskning av de totala utgifterna, och inte av förändringar i någon specifik konsumtionskategori.

Hela avhandlingen: "Electoral Cycles, Conflict, Crime and Pro-environmental Behavior"