Efter osmanerna: Mellanösterns och Balkans moderna historia
Kort om kursen
Denna kurs handlar om osmanska imperiets upplösning och utvecklingen i några av dess efterföljarstater på Balkan och i Mellanöstern. I fokus står händelser som folkmordet 1915 på armenier och andra osmanska kristna och krigen i Jugoslavien – men också alternativa visioner om bibehållen etnisk och religiös samexistens.
Om utbildningen
Varför har etniska och religiösa konflikter präglat mycket av Balkans och Mellanösterns moderna historia efter århundraden av synbart fredlig samexistens? På vilket sätt fortsätter minnen av folkmord och fördrivning att påverka dagens samhällen? Kursen behandlar det osmanska imperiets upplösning och utvecklingen i några av dess efterföljarstater i Sydösteuropa och Mellanöstern under 1800- och 1900-talen. Särskild uppmärksamhet ägnas det våld som är förknippad med multietniska och mångreligiösa staters kollaps och framväxten av moderna nationalstater, såsom folkmordet 1915 på armenier och andra osmanska kristna och de återkommande konflikterna i Jugoslavien – men också alternativa visioner om bibehållen etnisk och religiös samexistens: osmanism, panarabism och jugoslavism. Mot bakgrund av det osmanska rikets våldsamma upplösning under ”det långa första världskriget” 1912-1922 undersöker vi även de kollektiva minnenas och historieskrivningens betydelse för samhällen och hur olika tolkningar, bruk och missbruk av historien formar dagens samhällsdebatt och konflikter. Kursen består av två delkurser om 7.5 hp.
Behörigheter och urval
Behörighet
Grundläggande behörighet
Urval
Betyg (34 %), högskoleprov (33 %) och högskolepoäng, max 165 hp (33 %).