Barn- och ungdomsvetenskapliga perspektiv på globalisering och digitalisering

Ahmed, S. (2000). Strange Encounters: Embodied Others in Post-Coloniality. London: Routledge. (Kap 1) (20 s.)

Apple, M.W., Kenway, J., & Singh, M. (Red.). (2005). Globalizing, Education, Politicies, Pedagogies, & Politics, 2. New York: Peter Lang Publishing. (Kap. 1,5,7 och 8) (ca 80 s.)

García, O., & Wei, L. (2018). *Translanguaging. Flerspråkighet som resurs för lärande. *Natur & Kultur. (180 sidor)

Kultti, A. (2022). ‘Teaching responsive to play and linguistic diversity in early childhood education: Considerations on theoretical grounds’. *International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, *25(8), 3037-3045. http://dx.doi.org/10.1080/13670050.2021.2001426 (8 s.)

Kultti, A. (2023). Mutuality in collaboration: A development project for teaching in multilingual ECEC. In C. Wallerstedt, E. Brooks, E. E. Ødegaard & N. Pramling. (Eds.) Methodology for research with early childhood education and care professionals. (p. 133-141). Springer. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-14583-4\_9 (8 s.)

Lindgren, S. (2022). Digital media & society (Second edition.). SAGE Publications. (Kap. 1-3, sid. 1-69)

Tisdall, E. K. M., Davis, J. M., Fry, D., Konstantoni, K., Kustatscher, M., Maternowska, M. C., & Weiner, L. (2023). Critical childhood studies: global perspectives. Bloomsbury Academic. (Kap. 4, sid. 107-148)

Thörn, H. (2012). Globaliseringens dimensioner: nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser. Stockholm: Atlas. (Kap. 1-3, ca 85 sidor)

UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter Stockholm: UNICEF Sverige.

Waechter, N. (2021). “Glocalized” Digital Youth Cultures. In Youth Cultures in a Globalized World: Developments, Analyses and Perspectives (pp. 227-243). Cham: Springer International Publishing. (16 s.)

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor tillkommer.