Vikingar reste runsten av rädsla för klimatkatastrof
Flera uttryck på Rökstenen – världens mest kända vikingatida runsten – antyder att inskriften handlar om strider och forskare har i över hundra år försökt koppla inskriften till krigiska bragder. Tack vare ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kan en ny tolkning nu publiceras. Den visar att det istället handlar om en helt annan slags konflikt: kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.
Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, är världens mest kända runsten från vikingatiden, men också en av de mest svårtolkade. Den nya tolkning som nu publiceras bygger på ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner och universitet.
- Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
En tidigare klimatkatastrof
Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:
- Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund.
Solen är flera gåtors svar
Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskriften av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen. De återstående fyra gåtorna handlar om Oden och hans krigare.
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, förklarar kopplingen:
- Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och till sist vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset.
Paralleller till andra texter
På flera punkter i inskriften menar forskarna att det finns klara paralleller till andra fornnordiska texter, som ingen uppmärksammat tidigare.
- För mig har det nästan varit som att hitta en ny litterär källa från vikingatiden. Sveriges svar på den isländska Eddan! säger Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Per Holmberg, professor i svenska språket, tel: +4673–5790687, e-post: per.holmberg@svenska.gu.se
Bo Gräslund, professor i arkeologi, tel: +4670–6663504, e-post: bo.graslund@arkeologi.uu.se
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, tel: +4670–9402203, e-post: olof.sundqvist@rel.su.se
Henrik Williams, professor i nordiska språk, tel: +4673–3908630, e-post: henrik.williams@nordiska.uu.se
The Rök runestone and the end of the world (Futhark: International Journal of Runic Studies)
Svensk översättning av inskriften, med svar på de nio gåtorna och textparalleller i fornnordiska eller anglosaxiska dikter (CC-BY: Henrik Williams, Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist)
Hör Henrik Williams läsa texten på Rökstenen (CC-BY: Henrik Williams)