När antibiotika inte längre fungerar förändras sjukvården i grunden. Infektioner som i dag kan behandlas riskerar att bli livshotande och risken för komplikationer ökar vid kirurgi, cancerbehandling och andra tillstånd som kräver förebyggande antibiotika.
Starkt stöd för högre miljökrav
I en studie med drygt 2 000 deltagare undersökte forskare om svenskar är villiga att betala extra för antibiotika som producerats med högre miljökrav. Resultatet är tydligt: åtta av tio tillfrågade säger ja till antingen ett högre pris på apoteket eller indirekt genom skatt som finansierar en statlig subvention.
Studien visar att svenskar i genomsnitt är beredda att lägga cirka 140 kronor extra per antibiotikakur på apoteket, vilket skulle motsvara en prishöjning på över 60 procent. Som alternativ accepterar man en skattehöjning på drygt 75 kronor per år, vilket motsvarar en statlig subvention på omkring 165 kronor per behandling.
Samma läkemedel men bättre produktion
– Det är viktigt att betona att det inte handlar om olika läkemedel med olika effekt, säger professor Joakim Larsson, föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, och en av forskarna bakom studien. Vi talar om samma substans, med samma medicinska effektivitet, men tillverkad av olika producenter med olika grad av utsläppskontroll.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi och medförfattare, instämmer:
– Det finns hos de flesta personer en ganska stor betalningsvilja för renare produktionsmetoder men det är samtidigt bra att man erbjuder valfrihet, inte minst för dem som inte har råd.
Viktigt att jämföra olika policyalternativ
Elina Lampi, docent i nationalekonomi och medförfattare, påpekar att ett frivilligt märkningssystem riskerar att vissa väljer bort den mer hållbara produkten, medan en skatt innebär att alla betalar – även de som själva aldrig använder antibiotika.
– Det kan upplevas som orättvist så därför är det viktigt att betona den gemensamma nyttan: alla vinner på minskad resistensrisk, säger hon.
Ett kollektivt ansvar
Bakom betalningsviljan ligger framför allt oro för antibiotikaresistens och en vilja att bidra till bättre global hälsa.
– I grunden handlar det om ett kollektivt ansvarstagande för en gemensam resurs: fungerande antibiotika. Det är inte rimligt att valet mellan en billigare och en dyrare produkt ska avgöra vem som bidrar. Hela samhället bör stå för detta, till exempel genom skatt, säger Joakim Larsson.
