Återskapad våtmark öppnar upp för nya studier om utsläpp av växthusgaser
Ett våtmarksområde som dränerades på 1870-talet har återställts vid forskningsstationen Skogaryd i Vänersborgs kommun. Återställningen gör det möjligt för forskare att ta reda på i vilken utsträckning återvätning av torvmark leder till minskad avgång av växthusgaser.
När skogen växer tar den upp koldioxid från atmosfären och ses därför vanligtvis som en sänka för växthusgaser. Men när före detta våtmark dikas ut för att ge plats åt skog bryts jordens upplagrade organiska material ned och orsakar istället utsläpp av växthusgaser. Det är vad som hände i området kring Skogaryd i slutet av 1800-talet.
– Genom att restaurera torvmark till våtmark finns en möjlighet att vända en växthusgaskälla till en sänka och på så vis motverka klimatförändring, säger Tobias Rütting, professor i biogeokemi vid Göteborgs universitet och föreståndare för forskningsstationen Skogaryd i Vänersborgs kommun.
– Vi vet också att återskapandet av våtmark i skogslandskap gynnar den biologiska mångfalden. Sammantaget är återskapandet av våtmark något som bidrar till klimatmålen.
Projektet att omvandla dikad bördig skogsmark till våtmark i Skogaryd görs som en del av Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning, LONA. Genom LONA får kommuner och ideella föreningar statliga bidrag till projekt som är till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Forskningsstationen Skogaryds uppdrag är att följa projektet och bidra med vetenskapliga studier.
Med hjälp av avancerad teknik, så kallad mikrometeorologiska mätningar, kan forskarna i Skogaryd följa utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Mätningarna görs både i den fyra hektar stora återskapande våtmarken och i en ny planterad granskog på samma jord.
– Data som vi samlar in kommer att ge oss svar på när och i vilken utsträckning återskapande av våtmark leder till en sänka för växthusgaser. Då vet vi också mer om hur våtmarker kan motverka klimatförändring, säger Tobias Rütting.
Vid forskningsstationen Skogaryd pågår ekologisk forskning och miljöövervakning av myrar, skogar, sjöar och vattendrag året runt, av både svenska och internationella forskare. Forskningsstationen är också en viktig plats för doktorandprojekt och undervisning för studenter på geografi och geovetenskapsprogrammet vid Göteborgs universitet. Skogsområdet med den restaurerade våtmarken kommer också att bli ett besöksmål för invånarna i Vänersborg.
AV: JENNY MEYER
Forskningsstationen Skogaryd drivs av Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Den är en del av SITES - Swedish Infrastructure for Ecosystem Science. Arbetet som görs inom SITE syftar till att främjar långsiktig fältbaserad ekosystemforskning av världsklass.
Forskningsstationen Skogaryd är öppen året runt och har två verkstäder för respektive trä- och plastarbete och elektriska renoveringsarbeten. Dessutom erbjuder en närliggande gård en avancerad verkstad som kan användas för reparationer av fältutrustning.