Rekordstort bidrag till forskning inom socialtjänsten

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har beslutat att forskare inom programmet för tillämpad välfärdsforskning får 195 miljoner kronor fördelat på tio samverkansbidrag, åtta projektbidrag, fem programbidrag och en praktiknära forskartjänst under 2024–2029.

– Forte vill främja praktiknära forskning som bidrar med relevant och användbar kunskap som är lättare för socialtjänsten och beslutsfattare att omsätta i verksamheten. För första gången har vi därför infört den nya bidragsformen samverkansbidrag, säger Teresia Weinberg, programansvarig för forskningsprogrammet Tillämpad välfärdsforskning på Forte i en intervju som publicerades den 14 februari 2024 på forte.se.

Forte beviljar rekordstort bidrag till forskning inom socialtjänsten (forte.se)

Fyra projekt är från Göteborgs universitet

• Sluta fred. Ett samverkansprojekt om reparativa praktiker i våldsdrabbade områden och miljöer: Kunskapsutveckling, implementering och praktik.
  Projektet leds av Linnéa Österman från Institutionen för socialt arbete. Samverkansbidrag på 1 997 000 kr.
  
  Projektet är en satsning mellan Göteborgs universitet, socialtjänsten och ideella organisationer. Forskningen fokuserar på att utveckla metoder för att hantera gängrelaterat våld.
   
• Kunskapscirkulation i samverkan inom området intellektuella funktionsnedsättningar och våld. 
  Projektledare är Mikaela Starke från Institutionen för socialt arbete. Samverkansbidrag på 1 950 000 kr.
  
  Projektet genomförs tillsammans med Socialtjänsten och Funktionsstödsförvaltningen i Göteborg med syfte att identifiera förebyggande insatser och stödinsatser inom området intellektuell funktionsnedsättning och våld.
• Utlokaliserad socialtjänst i Lövgärdet – en studie av samverkan och tillitsskapande mellan invånare, civilsamhälle och myndighetsföreträdare.
  Projektledare är Kajsa Nolbeck från Institutionen för socialt arbete. Samverkansbidrag 1 954 000 kr.
  
  Projektet handlar om att studera hur socialtjänsten arbetar med samverkan i Lövgärdet, som klassas av polisen som ett särskilt utsatt område. Projektet bygger på medskapande forskning och kommer utformas tillsammans med chef och medarbetare på socialkontoret i Lövgärdet.
   
• Långtidsutfall och betydelser av utökade hembesök för barn i utsatta områden.
  Projektet leds av Elin Alfredsson vid Psykologiska institutionen. Projektbidrag på 6 906 000 kr.

Tre samverkansprojekt från Institutionen för socialt arbete

Tre av de tio projekt som får den nya bidragsformen samverkansbidrag är från Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Samverkansprojekten handlar om att utveckla metoder för att hantera gängrelaterat våld, kommer att identifiera pågående förebyggande arbete samt insatser inom området intellektuella funktionsnedsättningar och våld, samt att undersöka hur socialtjänsten arbetar med samverkan. Det här säger projektledarna om forskningen!

Projekt: Sluta fred

Det är angeläget och brådskande att hitta nya metoder för att arbeta konfliktlösande.

Bild

Tillsammans med forskarna Anna Hall och Annelie de Cabo har lektorn Linnéa Österman som mål att föra samman akademin, socialtjänsten och idéburna aktörer. Syftet är att utveckla en gemensam kunskapsbas, strategier och underlag för att utveckla och integrera reparativa praktiker som en kompletterande konfliktlösande metod i våldsdrabbade områden. Projektet görs tillsammans med socialtjänsten i Göteborg nordost, Försoningsgruppen, Räddningsmissionen, Reningsborg och Länsstyrelsen Västra Götaland. 

– Hanteringen av rådande samhällsutmaningar rörande gängrelaterat våld domineras av repressiva åtgärder. De har dock haft marginella effekter, vilket gör det både angeläget och brådskande att hitta nya och kompletterade metoder för att arbeta brottspreventivt, med konfliktlösning i centrum inom det sociala arbetets fält. Bidraget gör det möjligt att tydliggöra och förverkliga samarbetet på ett praktiskt sätt och gemensamt arbeta med att utveckla och införa reparativa praktiker. Kunskapen blir användbar för att förbättra verksamheter, brukare och anhörigas livssituation och förutsättningar, säger Linnéa Österman. 

Begreppsförklaring:

• Repressiva åtgärder: Insatser som fokuserar på straff och kontroll för att förhindra brott.
• Reparativa praktiker: Metoder som betonar återuppbyggnad, försoning och konfliktlösning för att reparera skador och förbättra relationer.

Lyssna på forskning om brott och straff: Podd ger röst åt socialt arbetes roll i debatten om brott och straff

Projekt: Kunskapscirkulation i samverkan inom området intellektuella funktionsnedsättningar och våld

Vill vi förbättra och ge likvärdigt stöd till alla medborgare.

Bild

I samarbete med Funktionsstödsförvaltningen, Socialtjänsten i Göteborg, Göteborgs stad samt Myndigheten för delaktighet och Specialpedagogiska skolmyndigheten, leder professorn Mikaela Starke projektet tillsammans kollegan Elisabeth Punzi vid Institutionen för socialt arbete och med forskaren Johan Melander Hagborg vid Psykologiska institutionen. 

Fokus i projektet är på kunskapscirkulation inom området intellektuella funktionsnedsättningar och våld. Under de kommande åren kommer forskare och professionella att kartlägga och analysera kunskapsbrister, och identifiera förebyggande och stödjande insatser, för våldsutsatta. Genom fokusgrupper och en enkätundersökning ska de fördjupa förståelsen för behoven inom socialtjänsten och bidra till kunskapscirkulation mellan professionella och forskare.

– Forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper större risk att bli utsatta för våld, men att många professionella brister i att upptäcka och stödja dem. Genom att kombinera forskning och praktik vill vi förbättra stödet för våldsutsatta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Projektet kan bidra till att identifiera nya forskningsfrågor och ge likvärdigt stöd till alla medborgare, säger Mikaela Starke.

Läs nyhet om: Ny strategi för att minska våldet ger positiva resultat

Projekt: Utlokaliserad socialtjänst i Lövgärdet – en studie av samverkan och tillitsskapande mellan invånare, civilsamhälle och myndighetsföreträdare

Jag vill bidra till ökad tillit mellan medborgare och socialtjänst

Bild

Mot bakgrund av omställningen mot en ny socialtjänstlag och utmaningen med felaktig information som sprids om socialtjänsten, ska projektet undersöka förutsättningar för ökad tillit och samverkan. Projektledaren Kajsa Nolbeck är postdoktor i socialt arbete och ska undersöka hur socialtjänsten arbetar med samverkan i Lövgärdet, som klassas av polisen som ett särskilt utsatt område.

Projektet ska studera hur samverkan blir till och vilka förutsättningar som finns tillsammans med Socialförvaltning Nordost och socialkontoret i Lövgärdet.

– Jag vill att projektet bidrar till ökad tillit mellan medborgare och socialtjänst. I Lövgärdet arbetar socialtjänsten nära det omgivande samhället. Det är ett litet socialkontor med närhet till bland annat skola och familjecentral. Det gör att det är intressant att studera hur man arbetar just med tanke på samverkan, säger Kajsa Nolbeck.

Läs forskarporträttet med: Kajsa, ny postdoktor i socialt arbete med fokus på barn och unga