Bild
Två fotografier som visar ångverket i Västerås och Hvita korset i Älmhult.
I sin uppsats undersökte Camilla Häggman återbruksprocesserna för ångverket i Västerås (till vänster) och Hvita korset i Älmhult (till höger).
Foto: Camilla Häggman
Länkstig

Pris till uppsats om återanvändning som kulturvårdsmetod

Publicerad

Göteborgs universitets hållbarhetspris för studentuppsatser, GUSTA, ges till uppsatser som relaterar till hållbar utveckling. År 2022 får Camilla Häggman, nyutexaminerad bebyggelseantikvarie, utmärkelsen för sin uppsats om återanvändning som kulturvårdsmetod.

Camilla Häggman avslutade sina studier på Bebyggelseantikvariskt program under våren 2022 och får nu GUSTA-priset för sin uppsats ”Adaptiv återanvändning av det byggda kulturarvet – En undersökning av återanvändning som kulturvårdsmetod för en hållbar framtid”.  Uppsatsen består av två fallstudier – i ett fall har återbruk av bebyggelse genomförts och i det andra fallet har det inte setts som ett möjligt alternativ. 

Syftet med uppsatsen var att undersöka om ett ökat återbruk av bebyggelse skulle kunna vara ett sätt att minska byggbranschens utsläpp och i förlängningen göra det möjligt att nå Sveriges klimatmål.

Miljövinster med medveten återanvändning

Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för drygt 20% av Sveriges utsläpp och i uppsatsen belyser Camilla Häggman att nybyggnation kräver stora resurser i form av framställning av bland annat nya byggnadsmaterial och transporter. Hon tar också upp att rivning och hantering av rivningsmaterial är resurskrävande.

Med en ökad återanvändning, anpassning, renovering av byggnader går det minska behovet av nybyggnation. Genom att på ett mer medvetet sätt jobba med återanvändning av byggnader och återvinning av byggnadsmaterial i första hand och nybyggnation i andra hand skulle det gå att få ner Sveriges nettoutsläpp.

Kulturvärden ger ekonomiska värden på lång sikt

Utöver de miljömässiga fördelarna med att återbruka, finns det andra fördelar.

Estetiska värden och kulturvärden skapar en trivsam levnadsmiljö som i sin tur ger ekonomiska värden på lång sikt, när människor flyttar in, arbetar, konsumerar och betalar skatt, säger Camilla Häggman.

Återanvändning kräver unika lösningar

Anpassning och renovering av befintlig bebyggelse använder upp till 50% mindre växthusgaser än nybyggnation. Även för en nybyggd byggnad med mycket låga driftsutsläpp kan det ta upp till 80 år innan driften har kompenserat för den energi som användes vid uppförandet.

En av de största utmaningarna med återanvändning av byggnader är att varje återbruksprojekt behöver unika lösningar som är svåra att generalisera eller standardisera. Det kan leda till ökade kostnader på kort sikt, vilket gör att det väljs bort som alternativ av byggbranschen, säger Camilla Häggman.

Camilla Häggman berättar att i dagsläget baseras ekonomiska kalkyler på att det är lönsammare att riva och bygga nytt och menar att kalkylerna saknar den befintliga bebyggelsens totala klimatavtryck.

 Återanvändning av bebyggelse görs redan, men inte ur ett miljöperspektiv, utan främst som platsutveckling och tillväxtåtgärd. I min yrkesroll som bebyggelseantikvarie hoppas jag att kunna bredda det perspektivet.

Text: Evelina Assarsson

Faktaruta

2022 års GUSTA-pris tilldelades två studenter:

GUSTA-priset instiftades 2019 för att motivera studenter att kritiskt analysera och engagera sig för hållbarhetsfrågor och att söka ny kunskap för en hållbar värld. Priset delas årligen ut under hållbarhetsveckan Act Sustainable.

Pristagarna utses av en vetenskaplig kommitté som består av fem professorer från fakulteter vid Göteborgs universitet och samordnas av Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Utmärkelsen vänder sig till alla studenter på universitetets alla program.