Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Övningar i argumentation vid gymnasierna under 1600- och 1700-talet

Publicerad

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.

Axel HörstedtTidigare forskning har intresserat sig för akademiska dissertationer och disputationsväsende och tidigmoderna avhandlingar utgör en viktig källa till Sveriges vetenskapliga historia.

Gymnasiets avhandlingar och disputationskultur har däremot aldrig tidigare studerats.

– Jag har granskat närmare åttahundra gymnasieavhandlingar på latin. Materialet kommer bland annat från gymnasierna i Västerås, Strängnäs, Linköping, Göteborg, Skara, Växjö och Kalmar. Jag har även gjort en katalog över samtliga dissertationer som jag gått igenom. Utbildningshistoriskt sett är disputationerna och dissertationerna vid gymnasierna väldigt intressanta, säger doktoranden Axel Hörstedt, vid Göteborgs universitet.

Övade i att argumentera på latin

I sin avhandling tar han ett helhetsgrepp på de avhandlingar och de disputationsövningar som förekom på svenska gymnasier under perioden 1620-1820. Redan i skolan började eleverna i lägre årskurser att övas i att argumentera på latin och konsten att argumentera på latin var en viktig pedagogisk metod under 1600- och 1700-talet.

– Eleverna skulle på så sätt öva på att tala latin och öva sin tankeförmåga.

I tidigmodern tid gick en disputation till nästan som i dagens akademiska liv: en respondent försvarade sin avhandling och en eller flera opponenter skulle därefter argumentera emot den. Ytterligare en person medverkade, praeses – ordförande – och denne hade till uppgift att leda och tillrättavisa respondenten och opponenterna.

Förändrades och förenklades med tiden

I avhandlingen visas hur gymnasiedissertationerna förändrades med tiden: Från att ha varit omfångsrika och ”akademiska” texter, kom de att kortas ned och förenklas under 1700-talets lopp. Studien går också igenom de olika deltagarnas roller och hur dissertationerna kunde användas för att skapa viktiga kontakter med mecenater.

De latinska avhandlingarna behandlade en rad ämnesområden, främst teologi och filosofi, vilket berodde på att utbildningen vid den tiden var kyrkans ansvarsområde. Andra ämnen som förekom var fysik, astronomi, retorik och historia. Senare, under 1700-talet, blev det vanligt att texterna även tog upp nyttan med att kunna latin och klassiska språk, de nya naturvetenskapliga framstegen och upptäckten av den nya världen.

Avhandlingen Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium. A Study of a Latin School Tradition c. 1620 – c. 1820 försvarades vid en disputation den 1 juni 2018.

Länk till avhandlingen

Kontakt:
Axel Hörstedt, tel: 0737-424 214, e-post: axel.horstedt@sprak.gu.se