Ny professor i flerspråkighet undersöker hur vi lär oss att tolka tid

Bild

– Det kändes jätteroligt att bli professor, verkligen. Nu kommer jag att få en tydligare och mer ledande roll där jag kan vidareutveckla forskningsmiljön här på institutionen tillsammans med mina kollegor, säger hon.

På Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi finns det numera två professorer inom ämnet flerspråkighet. Något som Julia Prentice ser som en stor fördel.

– Vi har väldigt olika inriktningar som kan berika forskningsmiljön från olika håll. Jag intresserar mig framför allt för det kognitiva, alltså hur språk bearbetas kognitivt, både när man använder och tolkar det, hur man tar till sig och behåller språklig kunskap  och hur man med språkets hjälp tar till sig annan kunskap. Jag vill också förstå hur allt detta hänger ihop med sociala faktorer, berättar Julia Prentice.

Språk är i grunden ett socialt fenomen. Det är interaktion mellan människor och samtidigt ett kognitivt fenomen, och de två aspekterna påverkar varandra. 

–  Vad som händer i hjärnan hos individen påverkar interaktionen, och interaktionen påverkar vad som händer i hjärnan. Det som man försöker göra med sin språkanvändning har inverkan på hur man beter sig språkligt. Dessutom både påverkar och påverkas detta av olika faktorer i samhället, förklarar Julia Prentice.

Språkliga mönster om tid kartläggs

För personer som lär sig ett andraspråk påverkas inlärningen alltså av både interaktion och kontext. De behöver också förstå och tolka språkliga mönster – ett återkommande sätt att använda språket, en struktur eller form som upprepas i tal eller skrift. Det kan handla om hur ord kombineras, hur meningar byggs upp, eller hur vissa uttryck används i specifika sammanhang. Ett språkligt mönster är ett sätt att känna igen hur språket fungerar i olika sammanhang och hjälper oss att förstå och tolka texter.

–  Det finns många omständigheter som kan påverka inlärning av ett språkligt mönster mer generellt, till exempel sociala faktorer som avgör hur mycket tillgång en inlärare har till språket ifråga, hur vanligt det aktuella mönstret är och vilket eller vilka ytterligare språk en person redan har i sin repertoar, berättar Julia Prentice.

Hon och forskarkollegorna undersöker bland annat hur andraspråksinlärare lär sig och förstår olika typer av språkliga mönster som är kopplade till tid - hur tid kan uttryckas på svenska och vad som påverkar inlärningen av tidsuttryck. Och genom att ringa in vad som är vanliga hinder och hur inlärningen av dessa kan underlättas hoppas hon att resultatet på sikt också kan tillämpas i undervisning och i läromedel. 

–  Det finns många olika sätt att förhålla sig till tid med språket med formuleringar som till exempel ”om fem minuter” eller ”tre hundra år senare”. Vi använder ofta metaforiska och bildliga uttryck för att prata om tiden och för att förankra det vi säger i tid. Vi säger ”en lång tid” och adjektivet lång är ju egentligen något rumsligt – att något är långt handlar om en fysisk sträcka men vi använder det även för att mäta tid. Tidsuttryck kan också vara kreativa och det finns ganska många sådana exempel, som ”två timmar och tre öl senare”, säger Julia Prentice.

Tolkningen av tid är inte självklar

Att kunna prata om tid och att kunna relatera till tid på olika sätt är en viktig kommunikativ funktion. Samtidigt är det ganska svårt att lära sig detta på ett nytt språk eftersom det ofta är språkspecifika formuleringar där exempelvis skillnad på prepositionen kan avgöra vilken dag det talas om.

– ”I måndags” betyder till exempel  ”förra måndagen”, ”på måndag” betyder oftast den som kommer. Det är subtila skillnader i uttryckets form men betydelsemässigt gör det stor skillnad, berättar Julia Prentice. 

För att hitta tidsuttryck gör Julia Prentice sökningar i stora textdatabaser. Sedan undersöker hon tidsbegreppen, ser vilka som är vanligt förekommande, hur de används och om det finns mönster i användningen. Därefter försöker hon med hjälp av olika typer av experiment avgöra hur lätt eller svårt det är för andraspråkstalare att förstå eller lära sig mönstret. 

– Jag vill förstå hur vuxna som lär sig svenska tar till sig och förstår uttrycken och vilka faktorer som spelar roll för inlärningen. Jag vill också hitta sätt att förklara tidskonstruktioner som kan hjälpa andraspråksinlärare att tolka och använda dem lättare, till exempel i språkundervisning eller läromedel, säger hon.

Forskning är inget ensamarbete

Julia Prentice kommer ursprungligen från Hannover i Tyskland, och hennes intresse för nordiska språk tog henne till Göteborg där hon läst större delen av sin grundutbildning. Hon disputerade år 2010 och fick senare anställning som lektor vid institutionen. Den 17 april fattade rektor vid Göteborgs universitet beslut att anställa Julia Prentice som professor i flerspråkighet.

Som professor får Julia Prentice mer tid för forskning, att utveckla idéer och att söka anslag för att kunna genomföra dem.

– Det är inget ensamarbete utan sker tillsammans med många andra som finns i forskningsmiljön, både på hemmaplan och vid andra universitet. Här på institutionen finns flera olika inriktningar inom språkforskning och goda möjligheter till samarbeten. Vi har ju våra olika forskningsintressen, men de hänger ihop på många olika sätt och genom att fokusera på gemensamma frågor som vi vill belysa från olika perspektiv i projekt eller andra gemensamma aktiviteter kan det bli synergieffekter som stärker forskningsmiljön. Det  är något som jag gärna vill försöka att utveckla mer, säger Julia Prentice. 
 

Text: Karin Wenzelberg