Kursen Historisk teologi har olika teman varje gång, och hösten 2021 är temat lidande.
– Vi kommer att ta avstamp i fem böcker från 1900-talet, böcker som diskuterar en levd erfarenhet av lidande. Det är framförallt böcker som beskriver erfarenheter från andra världskriget, men också från första världskriget. Under den perioden väcktes frågan om lidande i teologin, säger kursansvarige Fredrik Portin, forskare i religionsvetenskap.'
Nazistmotståndare fängslad och avrättad
Bland böckerna som läses och diskuteras på kursen finns Dietrich Bonhoeffers Prisoner for God: Letters and papers from prison från 1959. Bonhoeffer var präst, teolog och motståndare till nazistregimen. Han fängslades och strax före krigsslutet avrättades han i koncentrationsläger.
– Förutom att materialet ger en historisk inblick i hur teologer tänkte utifrån erfarenheter av lidande, kommer deras tänkande att kopplas till en nutida diskurs, där vi tar upp lidande i form av rasism, flyktingkris, klimatkris och sexuellt våld.
Gränser och människors flykt
Det är områden som Fredrik Portin har intresserat sig för i flera år. Han har bland annat samlat in forskningsmaterial om gränser och människors flykt från sina hemländer.
– Man har länge pratat om muren i USA och tyckt att den är vulgär, men ingen pratar om gränsen till EU, eller Fortress Europe som den ibland kallas. Redan innan Alan Kurdi, den syriske pojken som flöt iland död, kom det många rapporter om människor som försökte ta sig in i Europa och kroppar som flöt iland. Jag har också länge varit intresserad av amerikansk politik och där uppstod Black lives matter-rörelsen ungefär samtidigt, och svarta människors lidande kom i fokus.
Finanskrisen drabbade familjen
Att Fredrik Portin började intressera sig för frågor om lidande har flera skäl, men framförallt handlar det om hans uppväxt.
– Jag har en arbetarklassbakgrund och finanskrisen på 90-talet drabbade min familj hårt. Vi höll oss på fötterna, vi klarade oss och mina föräldrar bor fortfarande kvar på den plats där jag växte upp. Men hos mig väckte det en insikt om hur negativt finanskrisen påverkade arbetarklassens familjer, många ungdomar kom i kläm eller hamnade snett.
Frågan om marginalisering
När Fredrik Portin senare började forska märkte han att han gärna sökte sig till frågor som lidande och utanförskap.
– Jag blev först intresserad av frågan om marginalisering, specifikt hur sekularismen som politisk ideologi marginaliserade religioners offentliga legitimitet. Efter att ha tittat på marginalisering i det avseendet blev det ganska naturligt att titta på det yttersta uttrycket för marginalisering – lidandet.
Lidande kan passivisera
En sak som Portin gärna vill gå in på under kursen är ett problem som han länge irriterat sig på: att det i samhället finns en syn på att man ska se lidandet som en gåva, att en svår upplevelse leder till större självkännedom och ”ditt sanna jag”.
– Vi som lever väldigt bekväma liv kan inte alls förstå hur lidande kan passivisera en människa. En person som blir våldtagen får till exempel ofta posttraumatiskt stressyndrom, medan tv-serier som Game of Thrones och The Handmaid’s Tale förmedlar föreställningen att våldtäkter kan bemyndiga de drabbade och motivera deras fortsatta kamp. Det är oerhört problematiskt. Jag hoppas därför att föreläsningarna om dagens erfarenheter av lidande kan leda till bra diskussioner där vi kritiskt granskar både de teologier vi kommer att ta upp och dagens föreställningar om lidande.
Text: Elin Widfeldt