Lärares kompetens viktig för elevers resultat

Enligt en vedertagen modell lyfter pedagogisk forskning ofta fram tre olika slags lärarkompetens:

• Ämnesteoretiska kunskaper, lärarens kunskaper i det ämne som hen undervisar i.
• Ämnesdidaktisk kunskap, förmågan att lära ut det specifika ämnet.
• Allmänpedagogisk kunskap, den mer allmänna förmågan att leda och undervisa.

Bild

– Det finns flera studier som visar att ämneskunskaperna är av betydelse upp till en viss nivå. Men det är framför allt kombinationen av ämneskunskaper och ämnesdidaktisk kunskap som är en nyckelfaktor. Därutöver behöver läraren också strategier för att anpassa undervisningen till olika elever och elevgrupper, sa Stefan Johansson, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Forskning om betydelsen av lärarkompetens

Under webbinariet ”Betydelsen av lärarkompetens”, som hölls måndagen den 11 oktober och besöktes av ett femtiotal åhörare, presenterade Stefan Johansson och Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, forskning om lärarkompetens.

Tarja Alatalo gick igenom studier om betydelsen av lärarkompetens för undervisning i läsning och matematik. I båda fallen finns det flera studier som visar att lärare med adekvat utbildning, pedagogisk förmåga och erfarenhet av undervisning påverkar elevernas lärande positivt.

Stor undersökning med över 2 000 skolor

Stefan Johansson redogjorde för preliminära resultat från en kvantitativ undersökning där samtliga lärare och elever på över 2 000 skolor ingår. I studien har lärarkompetens definierats med bland annat pedagogisk utbildning, sammanlagd utbildningslängd, lärarlegitimation och undervisningserfarenhet.

– Vi ser preliminärt positiva samband mellan flera av dessa lärarkarakteristika och elevernas betyg. Särskilt i matematik, men även i svenska. Det är i linje med tidigare forskning som visar på något starkare effekter av lärare i matematik än i svenska, sa Stefan Johansson under webbinariet.

Förändrat rekryteringsmönster till läraryrket

I en annan, nyligen publicerad, studie har Stefan Johansson tillsammans med kollegor visat att nyrekryterade lärares egna skolprestationer har sjunkit över tid. Det har de visat genom att undersöka nya lärares avgångsbetyg i årskurs 9 under perioden 1996–2016. För 20 år sedan var det en högre andel elever med höga betyg som valde att bli lärare, idag är det däremot elever något över medel som väljer att bli lärare. Samtidigt skiljer sig betygen åt beroende på om den nyrekryterade läraren har pedagogisk utbildning eller ej – nya lärare utan pedagogisk utbildning har under den studerade tidsperioden lägre avgångsbetyg.

I slutet av seminariet diskuterades läraryrkets sjunkande status och utmaningarna med att utbilda fler behöriga lärare genom korttidsutbildningar.