Kateteringrepp på foster kan minska risken för enkammarhjärta
Kan ett kateterbaserat ingrepp på foster som har en förträngd hjärtklaff göra att fler barn föds med två fungerande hjärtkammare? Mats Mellander, adjungerad professor i pediatrik vid Institutionen för kliniska vetenskaper, är en av de ledande forskarna i en internationell studie som undersöker om ballongvidgning kan vara en effektiv behandling för vissa foster.
Vid hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, HLHS, är den vänstra hjärtkammaren så underutvecklad att den inte bidrar till cirkulationen. Detta hjärtfel kan uppstå när klaffen i kroppspulsådern är förträngd under fostertiden, så kallad aortastenos.
Vänster kammare kan då växa så dåligt att barnet föds med ett så kallat enkammarhjärta, där överlevnaden efter kirurgi under nyföddhetsperioden är sämre än när hjärtat har två välutvecklade kammare.
Observationsstudie sedan 2021
Sedan 2021 pågår en internationell prospektiv observationsstudie av ballongvidgning av den förträngda klaffen under fostertiden, där forskare i Göteborg har huvudansvaret.
Utfallet hos foster som har genomgått ingreppet jämförs med utfallet i en kontrollgrupp där de gravida kvinnorna har valt att avstå från behandlingen.
– Kvinnan fattar beslutet i samråd med sin läkare. Det sker alltid helt oberoende av studien, som inte heller påverkar den kliniska handläggningen, säger Mats Mellander.
När beslutet är taget erbjuds deltagande oavsett om kvinnan tackat ja eller nej till ingreppet. Hittills har omkring 100 foster inkluderats och målet är 150.
– Vi vill undersöka om ingreppet kan förbättra tillväxten av den vänstra hjärtkammaren så att barnet föds med två fungerande kammare. Det skulle vara en stor fördel för barnet.
Ingrepp under graviditetsvecka 23–32
Hjärtingreppet görs mellan graviditetsvecka 23 och 32 under generell narkos. Svenska patienter som önskar behandlingen remitteras till Linz i Österrike, som har störst erfarenhet i Europa.
Studien leds i nära samarbete med Annika Öhman, sektionschef vid Barnhjärtcentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Ännu har vi inte hållbara vetenskapliga bevis för att prognosen förbättras. Publicerade fallserier talar för förbättring i utvalda fall, men någon prospektiv studie med jämförelsegrupp har tidigare inte gjorts, säger Mats Mellander.
Risker och osäkerhet
Ballongvidgningen innebär en fem till tio procents risk för fosterdöd.
Hur hjälper ni blivande föräldrar att fatta beslut när definitiva bevis saknas och det samtidigt finns en risk med ingreppet?
– Man informerar om den möjliga vinsten för barnet och om risken för fostret. Samtidigt är man tydlig med att säkra bevis saknas och att studien ska ge bättre underlag inför framtida beslut.
Femton centra i Europa samt fem i USA och Kanada deltar. Kodade kliniska data registreras i Göteborg och ultraljudsbilder analyseras på ett CoreLab av Carina Olausson, biomedicinsk analytiker vid Barnhjärtcentrum. Datainsamlingen pågår till 2028 och resultaten beräknas kunna presenteras därefter.
Text: Jakob Lundberg