Högre utbildning i förändring
Hur påverkar AI vår förmåga att läsa och skriva? Hur har pandemin förändrat universitetslärarens roll? Och vad krävs för att forskningen om högre utbildning ska växa? Det var några av frågorna som diskuterades under konferensen Forskning om högre utbildning, som hölls på Göteborgs universitet 8–9 maj 2025.
Professor Naomi S. Baron från American University i USA talade om vad som står på spel när AI används för att läsa och skriva akademiska texter.
– Den största risken med AI:s imponerande språkförmåga är att vi frestas att lämna över dessa uppgifter till tekniken och därmed förlorar våra egna färdigheter. Vi måste tydliggöra, både för våra studenter och oss själva, varför det är så viktigt att vi själva läser och skriver, säger Naomi S. Baron.
Utveckla sund skepticism
Hon lyfter också risken för att vi slutar söka kunskap på riktigt. Ordet ”research” betyder ju att söka igen. Om vi låter AI göra jobbet åt oss, söker vi inte ens en gång.
– Ju mer vi låter AI skriva åt oss, desto färre tillfällen får vi att utveckla vår egen förmåga att uttrycka tankar och idéer. Samtidigt visar forskning att människor fortfarande föredrar texter skrivna av människor, även när AI genererar ett mer korrekt språk.
För att hantera AI på ett klokt sätt menar Naomi S. Baron att studenter måste utveckla en sund skepticism. Det handlar om att förstå hur AI fungerar och att värdera skillnaden mellan mänskligt skrivande, som bygger på erfarenheter och reflektion och maskinens svar på en prompt.
Nya krav på lärarrollen i hybrida miljöer
Marie Leijon, docent vid Malmö universitet, presenterade forskning från projektet Universitetslärarprofession i post-pandemiska hybrida lärandemiljöer. Hon visade hur pandemin förändrat universitetslärarens vardag.
– Många lärare har blivit skickliga på att undervisa i olika miljöer – på plats, digitalt eller i hybrida former – men det har ofta skett utan tillräckligt stöd. Det kräver både tid, ansträngning och ny kompetens, säger Marie Leijon.
Hon understryker att det inte längre är meningsfullt att skilja på fysiska och digitala undervisningsmiljöer. De är sammanvävda. Och med det kommer nya utmaningar.
– Lärare måste inte bara hantera tekniken, utan också fundera över hur olika miljöer påverkar undervisningen. Dessutom arbetar fler hemifrån, vilket ställer nya krav på både flexibilitet och kommunikation.
Marie Leijon menar att lärosätena behöver ge lärarna bättre förutsättningar, genom att sänka tekniktrösklar och skapa mer utrymme för en pedagogisk utveckling.
– Lärare behöver tid att reflektera och utveckla sin undervisning utifrån forskning. Det vore bra om det ingick som en tydlig del i deras tjänst.
Forskningen om högre utbildning behöver samlas
Katarina Mårtensson och Torgny Roxå, forskare från Lunds universitet, lyfte i sin föreläsning frågor om hur forskning om högre utbildning kan förstås och organiseras.
– Fältet är brett och spretigt, vilket både är en styrka och en utmaning, Det gör det svårt att kraftsamla, men det händer mycket positivt, säger Katarina Mårtensson, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning.
Hon pekade på att forskningsfältet stärkts de senaste åren, bland annat genom tidskriften Högre utbildning och att fler lärosäten nu skapar akademiska tjänster där denna typ av forskning ingår.
Torgny Roxå betonar att utvecklingen av pedagogik och undervisning måste bygga på vetenskaplig grund. För att fältet ska växa krävs mer resurser, nationella nätverk, forskarskolor och kanske ett särskilt forskningsinstitut.
– Akademisk utveckling är en viktig del av forskningen om högre utbildning, men det är också ett självständigt område med stor relevans för hela högskolesektorn, säger Torgny Roxå, pedagogisk utvecklare och professor på Genombrottet, LTHs gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet.
En viktig mötesplats för framtidens frågor
Sylvi Vigmo, proprefekt på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet ser konferensen som ett viktigt forum för att lyfta frågor om högre utbildning ur ett brett perspektiv.
– I år var det många presentationer om AI, digitalisering, skrivande och frågor om inkludering och mångfald. Det visar hur brett och samtidigt angeläget området är, säger Sylvi Vigmo.
Hon hoppas att deltagarna åker hem med nya insikter, inspiration och ett stärkt engagemang för att fortsätta utveckla högre utbildning – både som praktik och som forskningsfält.
– Det är viktigt att vi möts tvärvetenskapligt, delar erfarenheter och forskningsresultat, och fortsätter samtalet om de stora och svåra frågor som påverkar vår framtida högre utbildning, säger Sylvi Vigmo.
8-9 maj 2025 arrangerades konferensen Forskning om högre utbildning för fjärde gången. Arrangörer är Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) i samarbete med Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och Enheten för akademiskt språk (ASK) vid Göteborgs universitet i samarbete med tidskriften Högre utbildning